Laboratoriesäkerhet

Vi utgår från lagen om brandfarliga och explosiva varor som grund för våra regler om brandfarliga och explosiva produkter. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har också användbara föreskrifter. Följande är några termer som används och vad de innebär:

• Brandfarliga gaser är gaser som kan antändas i luft vid en temperatur av +20 °C och ett lufttryck av 101,3 kPa.
• Brandfarliga vätskor är vätskor som har en flampunkt som inte överstiger +100 °C.
• Brandreaktiva varor är energetiska eller oxiderande ämnen som klassats av MSB som brandreaktiva.
• Explosiva varor är explosiva ämnen, blandningar och explosiva föremål.
• Föreståndare är den person som ansvarar för säkerheten när det gäller hantering av brandfarliga och explosiva varor på en verksamhet. Denna utses av tillståndshavaren.
• Tillstånd och tillsyn är det sätt som kommunen kan kontrollera hur brandfarliga eller explosiva varor hanteras. Till exempel vem som hanterar dem, var och i vilka mängder.

Stockholms universitet har ett centralt tillstånd för att få använda brandfarliga varor. Sektionen för säkerhet samordnar och söker tillstånd för hantering av brandfarliga varor och deltar vid kommunens tillsyn av verksamheten. Sektionen för säkerhet erbjuder även en egen utbildning för föreståndare av brandfarliga varor.

Mer information/anmälan till utbildningen: Föreståndare brandfarlig vara

För mer information om brandfarlig och explosiv vara kontakta: brandsakerhet@su.se

Brandfarliga varor kan vara både gaser, vätskor och fasta ämnen. Brandfarliga vätskor är de med flampunkt lägre än 100°C, till exempel bensin, aceton och etanol.

Stockholms universitetet har ett centralt tillstånd för att få använda brandfarliga varor. Det är Fastighetsavdelningen som samordnar tillstånd och utbildning. Har du frågor eller önskar information om brandfarlig vara? Skriv till: brandsakerhet@su.se

Rektor har delegerat beslut i ärenden rörande universitetets säkerhet till universitetsdirektören, såsom beslut rörande laboratoriesäkerhet innefattande strålsäkerhet.

Strålsäkerhetsarbetet är därefter fördelat till fastighetsdirektör och vidare ned till säkerhetschef. Säkerhetschefen utser strålsäkerhetssamordnare och föreslår organisationens strålskyddsexpert.

Strålskyddsexperten utses sedan av universitetsdirektören, efter godkännande från Strålsäkerhetsmyndigheten. Den centrala strålsäkerhetsfunktionen består av strålsäkerhetssamordnaren, strålskyddsexperten och säkerhetschefen. Deras jobb är dels av att skapa förutsättningar för verksamheten att följa bindande krav men också att samordna det operativa strålsäkerhetsarbetet.

Den centrala strålsäkerhetsfunktionen är ett direkt stöd till verksamheten.

Universitetet jobbar systematiskt med strålsäkerhetsfrågorna. Vi strävar kontinuerligt efter att minimera risker och skapa medvetenhet och engagemang kring strålsäkerhetsfrågor.

Hanteringen av stålsäkerhetsarbetet regleras i universitetets handläggningsordning för ledningssystem för strålsäkerhet.

Handläggningsordning för ledningssystem för strålsäkerhet

För avrop av stöd från stråksäkerhetsexpert eller övriga frågor om strålsäkerhet kontakta: radsafety@su.se

Intyg ska fyllas i när du ska slänga kylskåp, frysar, instrument eller annan utrustning som använts i laborativ verksamhet. Detta för återvinningspersonalen ska veta att exempelvis ett inlämnat instrument inte är kontaminerat, och inte innehåller farliga komponenter.

För hämtning av kylskåp, frysar, instrument eller annan laborativ utrustning ska beställning av göras hos Godsmottagningen: tfn 08-16 25 17 eller e-post: gods@su.se.

Om du är osäker på om utrustningen är kontaminerad eller inte ska du kontakta avfallsentreprenör för farligt avfall för bedömning och eventuell hämtning.

Intyg för inlämning av elektrisk laborativ utrustning Word, 16.2 kB.

Institutionen (motsvarande) kan beställa hjälp med sortering, emballering och hämtning av farligt avfall. Emballage som används för transport måste vara godkända för transport av farligt gods.

Det är viktigt att blandningens innehåll är känt och dokumenterat på avfallsetiketten, samt att man inte blandar ämnen som kan reagera med varandra. För mer information kontakta avfallsentreprenör för farligt avfall.

Nedan syns exempel på lämpligt emballage som kan beställas från SU-butiken, till exempel avfallsbehållare i plast och kartong. Emballage för smittförande avfall ska vara utformat så att det inte kan öppnas och sedan återförslutas, utan att detta syns. Därför ska behållare för smittförande och/eller skärande stickande avfall användas.

• Kartong för farligt avfall, med innersäck. Art-nr: 6344-038.
• Behållare för smittförande och/eller skärande stickande avfall. Art-nr: 6342-030, 6342-050.
• Plastemballage för farligt avfall med dubbellock. Art-nr: 6343-030, 6343-050.
• Dunkar UN-godkända. Art-nr: 6305-005, 6305-010, 6305-025. OBS! Fyll inte dunken till mer än 80 procent.
• Smittförande och/eller skärande stickande. Art-nr: 3900-001, 3900-002. ADR-godkända behållare.

När du ska lämna in farligt avfall ska du använda etiketten för farligt avfall på samtliga emballage innehållande farligt avfall. Du kan hämta färdiga ettiketter i farligt-avfallrummet. Du kan också ladda ner en elektronisk etikett. Viktigt är att du fyller i alla uppgifter som efterfrågas i ettiketten och klistrar fast den på emballaget.

Kontakta universitetets avfallsentreprenör SEKA Miljöteknik AB för hämtning av farligt avfall på institutionen och övriga frågor.

Kontaktpersoner: Daniel Sellberg, daniel.sellberg@sekamiljoteknik.se, 070-795 00 26 och Patrik Karlsson patrik.karlsson@sekamiljoteknik.se, 070-795 00 27.

Regler för förvaring av kemikalier som du behöver ta hänsyn till vid till exempel planering av ett nytt laboratorium.

• Hyllor i förvaringsskåp bör ha en uppstående kant som hindrar att t.ex. en flaska som stöts till inte glider av hyllan och faller ner. Nedersta hyllan/skåpgolvet bör ha en högre kant/invallning.
• Frätande ämnen ska ej förvaras över ögonhöjd.
• Etrar och andra peroxidbildande ämnen ska förvaras mörkt och svalt i tättslutande kärl.
• Om kyl- och frysskåp används för förvaring av kemikalier som kan bilda brandfarliga ångor ska dessa vara speciellt konstruerade för detta ändamål.
• Kemikalier och liknande får inte förvaras i kylskåp eller frysskåp som är avsett för förvaring av mat.
• Vid förvaring av brandfarliga vätskor inomhus ska utrymmet vara ventilerat.
• I varje brandcell får normalt högst 50 liter brandfarlig vätska och 5 liter brandfarlig gas förvaras.
• Brandfarliga vätskor ska förvaras invallade så att de inte kan spridas okontrollerat.

Kemikalier som kan vara farliga att blanda bör förvaras åtskilda för att undvika farliga reaktioner.

För att undvika felaktig samförvaring rekommenderas att ha separata förvaringsskåp för varje faroklass; gifter, syror, baser resp. brandfarliga vätskor.

• Syror och baser får inte samförvaras, vare sig med varandra eller med andra ämnen.
• Brandfarliga vätskor får inte samförvaras med brandfarlig gas eller lättantändligt material.
• Ej kraftigt oxiderande ämnen tillsammans med oxiderbara ämnen. Kraftigt oxiderande ämnen är lämpligt att förvara i eget skåp. Oxiderbara ämnen kan förvaras i brand- respektive giftskåp.

Den som importerar en kemisk produkt från ett icke EU-land ansvarar för att skaffa nödvändig risk- och skyddsinformation för de importerade produkterna om leverantören inte skickar den.

Inköp av tillståndspliktiga kemikalier får inte ske utan att ha tillstånd. Kontakta kemi-/skyddsingenjör vid Fastighetsavdelningen för hjälp med tillståndsansökan.

För vissa kemikalier krävs speciella tillstånd för användning. Till exempel kan ämnen som innehåller kvicksilverföreningar kräva dispens, medan andra, som ozonnedbrytande kemikalier, kräver registrering.

Om du behöver vägledning eller hjälp angående särskilda tillstånd, är du välkommen att kontakta Arbetarskyddsgruppen vid Fastighetsavdelningen via e-post: labsafety@su.se.