Textproduktion

Att skriva texter är en vanlig del av arbetsdagen för många. På den här sidan får du generella tips och råd för hur du skriver olika typer av texter.

Specifika regler och råd för skrivande vid Stockholms universitet finner du på sidan Text och språk, under Kommunicera SU. Där finns bland annat skrivriktlinjer och benämningar på våra byggnader och områden.

Text och språk (Kommunicera SU)

Skriva klarspråk

Eftersom Stockholms universitet är en myndighet ska vi följa språklagen, som säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Oavsett vilket sammanhang du skriver för är klarspråk en bra utgångspunkt.

Skriva tillgängliga texter som blir lästa

Innan du börjar skriva, tänk igenom:

  • Varför skriver jag det här?
  • Vem ska läsa texten?
  • Vad är viktigt för läsaren att veta?

Mottagaren av texten avgör hur du ska skriva, men tänk på:

  • Använd klarspråk.
  • Växla mellan långa och korta meningar.
  • Gör texten överskådlig, exempelvis genom rubriker, korta stycken och punktlistor.
  • Undvik förkortningar – skriv i stället ut orden.
  • Förklara svåra ord.
  • Tråka inte ut läsaren genom att vara övertydlig.
  • Läs texten högt för dig själv för att kontrollera att språket flyter – och korrekturläs alltid!
  • Låt någon läsa din text och be hen berätta vad hen inte förstår.
  • Testa läsbarheten på www.lix.se.
    Målet är att alla texter ska ha läsbarhetsindex under 45.

En bra rubrik (gärna under 70 tecken)

  • är tydlig och talar om för läsaren vad texten handlar om
  • är anpassad efter kommunikationskanal och mottagare.

En bra ingress (250 – 350 tecken)

  • är intresseväckande och lockar till läsning
  • samspelar med rubriken
  • sammanfattar det viktigaste i texten
  • innehåller inte för mycket fakta

  • Låt det viktigaste stå först.
  • Dela upp texten i korta stycken. Använd principen en tanke – ett stycke
  • Använd mellanrubriker. En bra mellanrubrik berättar om det som kommer senare i samma stycke.
  • Använd gärna punktlistor.
  • Lägg komplicerad information i en faktaruta.
  • Håll fokus – välj bort överflödig information.

Undvik

  • ”Substantivsjuka”. Verb som görs om till substantiv gör en text tung och mångordig. Skriv alltså hellre ”behöva” (substantiv) än ”vara i behov av” (verb) eller ”ändra” i stället för ”vidta en ändring”.
  • Passiv form. Aktiv form upplevs ofta som mer direkt och lättläst. För variationens skull går det att blanda aktiv form med passiv form.
  • Modeord och klyschor.
  • Svengelska.

Skriva på engelska

Stockholms universitet använder brittisk engelska vid översättning från svenska och i kommunikation på engelska med omvärlden.

Universitetet har listat rekommenderade engelska översättningar av både generella akademiska och universitetsspecifika ord och begrepp.

Kommunicera på engelska (här finns en svensk/engelsk ordlista)
Engelsk/svensk ordlista ("Glossary of commonly used terms at Stockholm University")

Skriva populärvetenskapligt

Intressanta, och gärna underhållande, texter som är begripliga för en bred publik. Det är målet för den som skriver en populärvetenskaplig text.

Anpassa därför innehållet till kunskapsnivån hos en allmänbildad vuxen som saknar förkunskaper inom området. Tänk på att aldrig överskatta läsarens kunskap, men underskatta inte heller hens intelligens. Tänk gärna att du skriver för en viss person – hur skulle du berätta om det här för din granne?

  • Sätt in resultaten i ett större sammanhang, till något som läsaren kan relatera till och som hjälper hen att förstå varför denna forskning är viktig.
  • Ge exempel. Använd ett konkret exempel för att förklara något abstrakt eller generellt. Gå från välkänt till något okänt.
  • Låt någon berätta något intressant i ett citat på talspråk. Citat passar också för att föra fram åsikter.

  • Använd konkreta och precisa ord, gärna vardagliga.
  • Undvik fackspråk. Är facktermer absolut nödvändiga måste de förklaras väl – och undvik dem i början av texten för att inte stoppa upp läsningen.
  • Var noga med att undvika svengelska.

Skriva pressmeddelanden

Forskare och journalister arbetar vanligtvis på olika sätt när de skriver. Här följer några rekommendationer som är bra att tänka på när du som forskare eller forskningskommunikatör skriver för media:

Så här skriver du pressmeddelanden

Skriva för webb

Det är svårare att ta till sig kunskap när du läser på en skärm jämfört med om du läser tryckt material. Det är därför viktigt att skapa en text som är lätt att läsa, välstrukturerad och överskådlig. Tänk på det här:

För att underlätta läsningen ska rubrikerna vara tydliga och beskriva innehållet. Använd gärna nyckelord ur texten.

Rubrikerna ska inte vara för långa, men heller inte så korta att det blir otydligt vad texten handlar om. Undvik exempelvis rubriker såsom "Innehåll", "Beskrivning" eller "Övrigt".

Länktexten ska förklara vart länken leder. Det ska vara tydligt för besökaren var man kommer att hamna när man följer länken.

Därför ska du aldrig använda "Läs mer" eller "här" som länktext. Skriv inte heller att besökaren kan "klicka på länken", för det förstår man ändå.

De flesta besökare kommer till webbplatsen via en sökmotor. Du ökar chanserna för att din text ska bli hittad av sökmotorerna genom att:

  • använda klarspråk
  • följa riktlinjerna för digital tillgänglighet
  • komplettera med bild eller rörlig bild
  • skapa relevanta interna och externa länkar.

Skriva för sociala medier

Texter till sociala medier ska vara kortfattade och ha ett tydligt budskap. Visuellt innehåll, som bilder eller filmer, ska ta mer plats än texten. Du bör tänka på:

Är syftet att få dina följare att besöka en länk bör du uppmana dem till det i texten. Exempelvis: ”Vill du studera vid Stockholms universitet? Besök su.se/studera för mer information!”

Hashtaggar är ett sätt att kategorisera innehåll på sociala medier. För att ditt inlägg ska nå ut till andra än dina följare bör du använda en hashtag som är relevant för ditt inlägg.

För att samla inlägg i sociala medier under ett evenemang kan du skapa en egen hashtag som består av evenemangets namn och/med tillhörande år. Exempel: #forskardagarna eller #forskardagarna18.

Tagga gärna andra relevanta konton när du gör inlägg, antingen genom att använda deras @användarnamn eller genom att tagga en bild med deras namn.

Texten bör vara kort och ha ett tydligt budskap. Är det mycket information som ska nå dina följare, skapar du en webbsida att länka till. Ett annat alternativ är att du delar upp dina inlägg i flera kortare.

Kontakt

Kommunikationsrådgivning
Kontakta gärna rådgivningsfunktionen på Kommunikationsavdelningen om du är osäker på vem du ska vända dig till. Vi vägleder dig till våra expertfunktioner.

Senast uppdaterad: 2024-09-19

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen