Upphovsrätt
Bestämmelserna om upphovsrätt finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Upphovsrättslagen reglerar författares, kompositörers, konstnärers och andra skapande upphovspersoners rättigheter att bestämma över hur deras konstnärliga och litterära verk får användas. Lagen skyddar i första hand litterära och konstnärliga verk men ger även ett upphovsrättsliknande skydd åt vissa alster som inte är verk, s.k. närstående rättigheter. För att ett alster ska anses vara ett verk krävs att det är resultatet av en upphovspersons eget personliga intellektuella skapande. Verket måste på något sätt vara unikt, d.v.s. verket måste ha uppnått ”verkshöjd”. Upphovsrättsskyddet omfattar endast upphovspersonens personliga sätt att uttrycka verkets innehåll. De fakta och idéer som verket innehåller omfattas alltså inte. Skyddet uppkommer när ett verk skapas och det varar som huvudregel under upphovspersonens livstid och 70 år efter det år då han eller hon avled. För de s.k. närstående rättigheterna varar skyddet som huvudregel i 50 år.
Upphovsrätten tillerkänner upphovspersonen exklusiva rättigheter som består av den ekonomiska rätten respektive den ideella rätten. Den ekonomiska rätten innefattar rätten att framställa exemplar av verket samt rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas eller licensieras till annan. Den ideella rätten är rätten för upphovspersonen att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas och rätten att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovspersonens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. De ideella rättigheterna kan inte överlåtas men upphovspersonen kan avstå från dem.
Upphovsrätt i anställningsförhållanden
Utgångspunkten i svensk rätt är att rättigheterna till upphovsrättsligt skyddade verk skapade i anställningsförhållanden primärt tillkommer upphovspersonen. I svensk doktrin talas emellertid om en allmän princip den s.k. tumregeln som innebär att arbetsgivaren, i avsaknad av klar reglering med annat innehåll, inom sin normala verksamhet får utnyttja det verk som den anställde presterar som ett resultat av tjänsteåligganden gentemot arbetsgivaren. Till denna regel finns ett lagreglerat undantag för lärare som gäller patenterbara uppfinningar (se lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar).
För vad som gäller vid Stockholms universitet för upphovsrätt, patent och vissa till dessa närstående rättigheter samt hur rättigheter fördelas mellan universitetet och den anställde, se Policy om hantering av immateriella rättigheter vid Stockholms universitet i Regelboken.
Kopiering
Vid kopiering gäller det avtal som Stockholms universitet har med Bonus Copyright Access som från 2014 gäller både fysisk och digital kopiering. Avtalet innebär att lärare och studenter under vissa förutsättningar får kopiera och tillgängliggöra litteratur i mindre utsträckning. Syftet med avtalet är dock inte att ersätta den obligatoriska förlagsutgivna kurslitteraturen. Istället erbjuder avtalet en möjlighet att komplettera den vanliga kurslitteraturen med kortare avsnitt ur annan litteratur. Med kortare avsnitt menas 15 % av ett verk men inte mer än 15 sidor. Litteraturen får endast spridas till lärare och studenter på den aktuella kursen, det är därför inte tillåtet att lägga ut litteraturen på kurshemsidan. Det går däremot bra att kopiera upp texten till studenterna eller skicka ut den via e-post. Alternativt kan man lägga upp den på Athena eller liknande begränsade nätverk dit endast lärare och studenter har tillgång. Tänk på att alltid ange källan till materialet.
För avtalsvillkor och ytterligare information, se kopieringsavtalet på Regelboken och Bonus Copyrights Access hemsida. Där finns bland annat en lathund och en kopieringsguide för hur kopieringsavtalet kan användas.
Kontakt
Om du har frågor, vänd dig till juristfunktionen vid Rättssekretariatet.