Förvaltningsrätt

Den statliga värdegrunden är en sammanställning och uttolkning av de rättsregler som styr vår verksamhet. Samtliga anställda, oavsett om du är lärare, forskare, doktorand eller tjänsteman (teknisk och administrativ personal), omfattas av den statliga värdegrunden.

Den statliga värdegrunden

I detta avsnitt hittar du information om den statliga värdegrunden som du som statsanställd behöver känna till och förstå. Värdegrunden kommer till uttryck i sex principer som tillsammans anger inriktningen för hur vi som myndighet ska ta oss an vårt uppdrag.

Regeringsformen är den grundlag som ger oss de grundläggande utgångspunkterna för den svenska demokratin och förvaltningens roll. I regeringsformen slås det fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Du som statsanställd arbetar på folkets uppdrag och i ditt uppdrag ingår att du ska främja demokratiska värden.

Legalitet

I regeringsformen slås det även fast att den offentliga makten utövas under lagarna. Legalitetsprincipen innebär att vi måste ha stöd i lag eller annan författning för de beslut vi fattar och den verksamhet vi bedriver. Legalitetsprincipen kommer även till uttryck i förvaltningslagen.

Objektivitet

Av regeringsformen följer att de som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Objektivitetsprincipen innebär att vi är skyldiga att i alla lägen agera sakligt och opartiskt och att vi aldrig får låta oss styras av personliga uppfattningar, vänskapsrelationer eller familjeband (se mer om nedan). Den här principen kommer även till uttryck i förvaltningslagen.

Fri åsiktsbildning

Varje medborgare är enligt regeringsformen gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Det gäller även dig som är anställd i staten. Om du uttalar dig i tjänsten bör du uttrycka dig på ett sådant sätt att det inte råder något tvivel om att du uttalar dig i egenskap av företrädare för Stockholms universitet och det du säger bör präglas av saklighet, objektivitet, respekt och lojalitet.

Respekt

Den offentliga makten ska enligt regeringsformen utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Som statsanställd ska du sträva efter att utöva din tjänst med respekt för den enskilda människan och uppfylla kraven på ickediskriminering och hänsyn till enskildas personliga integritet. Diskrimineringslagen omfattar dig som är anställd på Stockholms universitet och du behöver kunna identifiera och motverka situationer där diskriminering kan uppkomma samt arbeta för att behandla människor lika.

Effektivitet och service

Den grundläggande demokratiska principen om att det är folket som är uppdragsgivare ställer krav på effektivitet och på god service till allmänheten. Effektivitet handlar om att hushålla med statens medel och att handlägga ärenden snabbt, enkelt och med tillräcklig kvalitet. Enligt förvaltningslagen ska varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt, utan att rättssäkerheten eftersätts. Av förvaltningslagen framgår även att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla och att myndigheten ska ge den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Hjälpen ska vidare ges utan onödigt dröjsmål.

Myndigheten och dess anställda är även skyldiga att ge upplysningar om gällande bestämmelser och rutiner vid myndigheten. För Stockholms universitet kan det innebära att ge upplysningar om hur man söker till en viss kurs, antagnings- eller betygskriterier, anställningsvillkor, föreskrifter för examination, universitetets organisation eller annat som rör universitetets verksamhet.

Vad är jäv?

Allmänheten ska kunna förlita sig på att du som anställd vid Stockholms universitet agerar sakligt och opartiskt och inte låter dig påverkas av ovidkommande hänsyn vid handläggningen av ett ärende. Om det finns någon omständighet som gör att din opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas kan du vara jävig. Det krävs alltså inte att du är partisk eller agerar på ett visst sätt för att du ska anses vara jävig. En jävssituation kan uppstå om det finns en risk för att allmänheten kan tro att du agerar partiskt. Det kan t.ex. röra sig om situationer där du själv eller någon av dina närstående berörs av ärendet eller beslutet.

Vad händer om du är jävig?

Jävsreglerna gäller vid all handläggning av ärenden inom universitetet. Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ett ärende och inte heller delta när ärendet avgörs. Om du utför rent administrativa uppgifter som registrering, kopiering och utskick omfattas du inte av jävsreglerna.

Det är i första hand du själv som ska upplysa din närmaste chef om att du kan vara jävig och det ska du göra så fort du får kännedom om en omständighet som kan antas göra dig jävig. En anmälan om jäv kan också komma från en annan person. Oavsett hur frågan om jäv har aktualiserats ska jävsfrågan prövas så snart som möjligt.

Mer information om jävsreglerna och exempel på olika jävssituationer finns i våra regler om jäv .

Bisysslor

Stockholms universitet är en myndighet. Det innebär att du som anställd på Stockholms universitet ska beakta allas likhet inför lagen och vara saklig och opartisk när du fullgör uppgifter i verksamheten.

En bisyssla är en sådana syssla som du som arbetstagare har vid sidan av din anställning i staten och som inte är hänförlig till privatlivet.

Reglerna om bisysslor syftar till att hindra att privata intressen kolliderar med offentliga på ett sådant sätt att det kan rubba förtroendet för en arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende.

Det finns både tillåtna och otillåtna bisysslor. Du som är lärare har t.ex. rätt att ägna dig åt vissa bisysslor som rör forskning och utveckling och som inte är förtroendeskadliga, s.k. FoU-bisysslor.

En bisyssla är otillåten om den är förtroendeskadlig, arbetshindrande eller konkurrerande. Förtroendeskadliga bisysslor är förbjudna enligt lag, medan arbetshindrande och konkurrerande bisysslor regleras i kollektivavtal.

Du som är lärare vid Stockholms universitet ska fortlöpande och på eget initiativ redovisa ditt innehav av aktuella bisysslor med anknytning till anställningens ämnesområde. Även du som inte är lärare kan vara skyldig att upplysa Stockholms universitet om dina bisysslor.

Bisysslor ska hållas klart åtskilda från universitetets verksamhet.

Viss verksamhet som bedrivs utanför anställningen vid Stockholms universitet anses av tradition ingå i anställningen och är alltså inte bisysslor. Det kan t.ex. röra sig om föreläsning eller presentation av uppsats vid annat lärosäte, opposition på doktorsavhandling vid annat lärosäte, sakkunniguppdrag vid tillsättning av läraranställning vid annat lärosäte, deltagande i vetenskapliga debatter i olika medier och presentation av den egna forskningen vid konferenser anordnade av annan än Stockholms universitet. Hit hör också uppdrag i betygsnämnd och mindre omfattande uppdrag för t.ex. en vetenskaplig tidskrift.

Mer information om bisysslor finns i våra föreskrifter om bisysslor för anställda vid Stockholms universitet.

Mutor

Anställda vid Stockholms universitet har, precis som övriga anställda inom offentlig förvaltning, ett särskilt ansvar att upprätthålla kraven på saklighet och opartiskhet i sin tjänsteutövning. Allmänheten ska kunna förlita sig på att universitetet inte fattar beslut på felaktig grund.

Om du som arbets- eller uppdragstagare tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget kan du dömas för tagande av muta. Den som lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån kan dömas för givande av muta.

En förmån har i allmänhet ett ekonomiskt värde, t.ex. penninggåvor, rabatter och krediter. Även förmåner av icke-materiell art, t.ex. ordensutmärkelser och förordnande till en tjänst, kan utgöra förmåner i lagens mening. För att förmånen ska anses som muta krävs det att den är otillbörlig. Exakt vad gränserna går för vad som avses med otillbörlig är inte definierat i lag utan beror på omständigheterna i det enskilda fallet. En tumregel som du kan utgå från är att varje transaktion som objektivt sätt skulle kunna påverka utförandet av en viss uppgift eller uppfattas som en belöning för hur en uppgift utförts är otillbörlig.

Det finns ingen värdegräns för vad som är att anse som tillbörligt, vilket innebär att även om värdet av förmånen är mycket lågt kan förmånen vara otillbörlig.

Mer information om mutor och exempel på olika förmåner som kan betraktas som otillbörliga finns i våra regler för att förhindra mutor vid Stockholms universitet.

Handläggning av ärende

Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Kravet på enkel handläggning tar främst sikte på den enskildes behov, vilket innebär att du ska formulera dig enkelt och tydligt och inte belasta ärendena med onödig skriftväxling eller utredning.

Kravet på snabb handläggning innebär att ärendena ska handläggas så snabbt som möjligt. Hur snabbt varierar beroende bl.a. på vad det är för typ av ärende och hur komplicerat det är. Som myndighet har vi en utredningsskyldighet som innebär att vi ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver.

Kravet på kostnadseffektiv handläggning innebär att du ska ta hänsyn till både kostnaderna för Stockholms universitet och den enskilde och utifrån ärendets beskaffenhet väga värdet av att kräva viss utredning mot kostnaderna att få fram den.

Rättssäkerhet tar främst sikte på att besluten ska bli riktiga.

Mer information om handläggning av ärenden, diarieföring, expediering och delgivning av beslut m.m. finns i universitetets Handbok i ärendehandläggning.