Regler om jäv

Ansvarig enhet: Rättssekretariatet

Kontaktperson: Dennis Jutterström

(Dokumentat har aktualitetsgranskats 2022)

Inledning

Myndigheters företrädare ska i sin tjänstsutövning agera objektivt och opartiskt. Detta följer redan av 1 kap. 9 § i regeringsformen (1974:152). För att säkerställa att myndighetens företrädare agerar opartiskt och minska risken för misstanke om partiskt agerade finns bl.a. regler om jäv i förvaltningslagen (2017:900). I detta styrdokument finns huvudsakligen information om regler som följer av lag (nationella regler). Informationen har med hjälp av dokument framtagna av Sveriges universitets- och högskoleförund (jävsregler i högskolan, Sveriges universitets- och högskoleförbund, 1997-11-25, tillgänglig via: https://suhf.se/publikationer/rapporter/) samt Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådets riktlinjer för hantering av jäv, tillgänglig via www.vr.se) utökats med exempel från högskolesektorn. I dokumentet fastslås också regler relaterade till verksamheten vid Stockholms universitet (lokala regler).

Beskrivning av nationella regler om jäv

Jäv

Regler om jäv återfinns i förvaltningslagen (2017:900) och personalföreträdarförordningen (1987:1101). Innebörden av de jävsregler som gäller för beslutsfattare, ledamöter och handläggare inom universitetet redovisas nedan med exempel anpassade till högskolesektorn som tagits fram med inspiration från vägledande dokument från Sveriges universitets- och högskoleförbund samt Vetenskapsrådet.

Objektivitetsprincipen

Företrädare för svenska myndigheter är skyldiga att agera objektivt. Objektivitetsprincipen finns uttryckt redan i 1 kap. 9 § i regeringsformen och återfinns även i förvaltningslagens 5 § 2 st. Syftet bakom principen är att allmänheten ska kunna förlita sig på att myndigheterna agerar sakligt och opartiskt och inte fattar beslut som grundats i ovidkommande hänsyn. Grova former av brott mot denna grundprincip har straffbelagts genom brottsbalkens (1962:700) regler om tjänstefel samt givande och tagande av muta (se Regler om mutor dnr SU FV-1.1.2-3572-20). Allvarliga fall av brott mot jävsreglerna kan också vara en sådan oegentlighet som vid Stockholms universitet behandlas i Regler och handläggningsordning för hantering av misstänkta oegentligheter och brott (dnr SU FV-1.1.2-1066-20). Av objektivitetsprincipen följer också de principer om jäv som detta dokument syftar till att ge en fördjupning kring.

Vad är jäv?

Med jäv avses omständighet som kan skada förtroendet för en beslutsfattares, ledamots eller handläggares opartiskhet/objektivitet vid handläggningen av ett ärende. De omständigheter som utgör jäv återfinns i 16 och 17 §§ förvaltningslagen. För att det ska vara fråga om jäv krävs två förutsättningar: 1) att någon tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut och 2) att denna har ett visst (jävigt) förhållande till part i ärendet.

Jävsreglerna gäller vid all handläggning av ärenden, d.v.s. inte bara vid beslutsfattande.

Att ta del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut

Jävsreglerna blir tillämpliga för den som tar del i handläggningen av ett ärende på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet. Avgörande är inte om viss person benämns handläggare eller beslutsfattare utan personens faktiska handlande. Personer/roller som anses ta del i handläggningen är följande:

• Beslutsfattare (rektor, universitetsdirektör, dekan, prefekt/motsvarande, eller annan person med beslutanderätt, ledamot eller annan position i organ med beslutanderätt, t.ex. fakultetsnämnd eller institutionsstyrelse)
• Person/er som bereder ärendet
• Person/er som deltar i den slutliga handläggningen av ärendet (t.ex. som föredragande).

En person som endast utför rent administrativa uppgifter, t ex kopiering och utskick, omfattas inte av jävsreglerna även om personen skulle beröras av ärendet.

Att ha ett visst (jävigt) förhållande till part i ärendet

Att vara jävig innebär att ha visst förhållande till part i ärendet. Vilka förhållanden detta är regleras i förvaltningslagen och delas i 16 § in i fyra olika grupper enligt följande:

”Den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om

1. han eller hon eller någon närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning,
2. han eller hon eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning,
3. han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans, eller
4. det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.

Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska myndigheten bortse från jäv."

De fyra punkterna ovan kan struktureras och sammanfattas till

1. Sakägar-, intresse- och närståendejäv,
2. ställföreträdar- och ombudsjäv,
3. tvåinstansjäv och
4. delikatessjäv.

Sakägar-, intresse- och närståendejäv

Denna grupp av jävsgrunder föreligger om viss utpekad person, eller närstående till den personen, påverkas ”i en inte oväsentlig utsträckning” av beslutet.

Sakägarjäv (eller partsjäv) föreligger vid handläggning av ett ärende där saken påverkar handläggaren/beslutsfattaren själv. Här avses de fall där handläggaren/beslutsfattaren är part i ärendet. Exempel på ärenden där sakägarjäv kan uppstå är att en sökande till en tjänst handlägger eller deltar i handläggningen av tjänstetillsättningsärendet eller att en person beslutar om någon form av ekonomisk gottgörelse till sig själv.

Intressejäv innebär att handläggaren kan antas påverkas av beslutet. Här är det handläggarens faktiska intresse i ärendet som är avgörande. Exempelvis får en lärare som har ekonomisk vinning av ett läromedel i egenskap av författare inte vara med och besluta om läromedlets eventuella användning som kurslitteratur.

Närståendejäv föreligger om någon till handläggaren närstående person är part eller om denne kan antas påverkas av beslutet. Exempel på närståendejäv är att examinera sina egna barn eller annan närstående. Jävet omfattar i dessa fall såväl konstruktionen av provet som genomförandet av examinationen.

Ställföreträdar- och ombudsjäv

Även vid denna grupp av jävsgrunder ska det vara fråga om påverkan ”i en inte oväsentlig utsträckning” för att det ska vara fråga om jäv.

Ställföreträdar- och ombudsjäv uppkommer om handläggaren, eller någon närstående till denne, är eller har varit ställföreträdare/ombud för part i ärendet, eller annan som kan antas påverkas av beslutet. Detta kan inträffa exempelvis vid ett affärsförhållande mellan universitetet genom en institution och ett bolag, där handläggaren är firmatecknare och/eller delägare.

Såväl intressejäv, närståendejäv som ställföreträdarjäv kan lätt uppstå i samband med bisysslor. Eftersom statsanställda själva har ett stort ansvar när det gäller att bedöma vilka bisysslor de kan och får åta sig är det nödvändigt att i en handläggningssituation beakta intressekonflikter och eventuellt jäv. Observera att om en transaktion av något slag mellan företag med samröre med anställds bisyssla och universitetet genomförs ska transaktionen enligt Föreskrifter om bisysslor för anställda vid Stockholms universitet (dnr SU FV-1.1.2-0592-16) alltid underställas rektor för godkännande.

Tvåinstansjäv

Tvåinstansjäv syftar till att förhindra att någon genom att medverka i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska överpröva. Detta innebär att en och samma person inte får handlägga ärenden i två instanser, exempelvis universitetets fakultetsnämnd och Överklagandenämnden för Högskolan. Notera att det inte är fråga om tvåinstansjäv om det är fråga om handläggning i två instanser vid universitetet, se dock Lokala regler nedan.

Delikatessjäv

Grannlagenhets- eller delikatessjäv är utformad som en generalklausul med syfte att fånga upp de situationer som inte täcks av de övriga jävsgrunderna. I denna fjärde punkt i 16 § förvaltningslagen stadgas att den som handlägger ett ärende blir jävig om det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas. Exempel på omständigheter som kan falla under denna punkt är nära vän- eller fiendskap, att någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning eller att någon har ett beroendeförhållande till den som saken angår. Vid universitetet kan medförfattarskap mellan handläggare/beslutsfattare och sökande medföra jäv. Avgörande vid denna bedömning är bl.a. om samarbetena varit många och nära i tiden. Jäv enligt denna punkt kan det också bli om någon som tidigare biträtt någon i saken (det som tidigare kallades biträdesjäv).

Situationer då man kan bortse från jäv

Även om det formellt föreligger jäv kan förhållandena undantagsvis vara sådana att man kan bortse från jäv. För detta krävs att frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. Denna situation regleras i 16 § 2 st. förvaltningslagen. Det kan exempelvis vara fråga att ärendet rör en ren rutinåtgärd (t.ex. inmatning av uppgifter i LADOK efter beslut av annan person), eller är helt okontroversiellt.

Verkan av jäv

Den som är jävig får inte handlägga ärendet eller närvara när ärendet avgörs. Detta innebär bl.a. som huvudregel att några förberedande åtgärder inte får vidtas samt att den jävige ska lämna sammanträdesrummet när ärendet ska behandlas. Han/hon får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan ta över utan olägligt uppskov. Vid brådskande ärenden som inte kan skjutas upp får den som är jävig till och med fatta beslut om detta är nödvändigt med hänsyn till tidsbristen. Restriktivitet ska tillämpas i detta hänseende och någon sådan situation får antas vara mycket sällsynt inom universitetets verksamhet.

Det är i första hand den jävige själv som ska upplysa om jävsförhållandet. Det är var och ens skyldighet att göra detta omedelbart då omständighet som kan föranleda jäv uppkommer. Om eventuellt jäv inte anmäls kan detta vara ett agerande i strid med tjänstemannaansvaret. Om en jävsfråga väcks av annan är myndigheten skyldig att snarast besluta i jävsfrågan.

Ett beslut som fattats trots att jäv förelåg är giltigt tills det eventuellt förklaras ogiltigt.

Prövning av jävsfråga

Om det uppkommit fråga om jäv mot någon och om ersättare inte kunnat sättas in ska snarast ett formellt beslut i jävsfrågan fattas inom myndigheten.

Ett beslut i en jävsfråga får numera överklagas även innan ärendet slutligt har avgjorts. Det är därför viktigt att handläggare tar ställning till jävsfrågan innan handläggning av ärendet påbörjas. Särskilt viktigt är det att jävsfrågan hanteras när det gäller beslut som inte är överklagbara.

Lokala regler

Ingen ska upprätthålla flera beslutande funktioner

En anställd vid universitetet ska i normalfallet inte upprätthålla beslutsfattande funktioner på flera nivåer samtidigt. Det är exempelvis inte lämpligt att både vara prefekt/föreståndare eller studierektor och dekan eller prodekan inom samma fakultet.

Valberedning/Valförsamling

En ledamot av en valberedning eller universitetets valförsamling ska inte delta i valberedningen/valförsamlingen om han/hon blir nominerad till ett förtroendeuppdrag. Ledamoten bör i denna situation ställa sin plats till förfogande för någon annan.

Tillsättningsärenden och disputationer

Vid utseende av sakkunnig i tillsättnings- och befordringsärende liksom ledamöter i betygsnämnden, ordförande vid disputationen, opponent eller kontaktperson vid disputationer ska jävsfrågan noga beaktas. Vid disputation får jäv inte förekomma vare sig i förhållande till respondent eller handledare.

Vetenskapsrådets riktlinjer för hantering av jäv i universitetsmiljö

Vetenskapsrådets riktlinjer för hantering av jäv (tillgängliga via www.vr.se) är framtagna för att passa i situationen då ansökningar om forskningsmedel ska prövas av andra forskare. De avvägningar som Vetenskapsrådet gör avseende vad som i forskarsammanhang räknas som jäv är tillämpliga även vid Stockholms universitet och ledning kan därför hämtas från Vetenskapsrådets riktlinjer.

Styrdokumentet i pdf-format

Regler om jäv Pdf, 99.7 kB.