Planering och uppföljning
Universitetets verksamhetsplanering och uppföljning utgår från universitetets uppdrag – att bidra med vetenskapsbaserad kunskap och se till så att universitetet följer de krav verksamheten har på sig som en statlig myndighet.
Verksamhetsplaneringen innehåller flera olika delar från universitetets gemensamma strategier ner till lokala åtgärds- och verksamhetsplaner vid institutioner, centrumbildningar och avdelningar. All verksamhet ska följas upp och beroende på verksamhetens art beslutas lämpliga uppföljningsintervall.
På denna sida berörs endast statens styrning av verksamheten samt den centrala verksamhetsplaneringen på styrelse- och rektorsnivå.
Statlig styrning
Som statlig myndighet styrs universitetet av Sveriges riksdag och regering. I universitetets regleringsbrev, högskolelagen och högskoleförordningen framgår universitetets grundläggande uppdrag, arbetsuppgifter och ansvarsområden. Verksamheten ska därutöver följa ett antal andra lagar och förordningar och exempelvis i enlighet med myndighetsförordningen bedrivas effektivt och hushålla väl med statens medel.
Inom ramen för den statliga budgetprocessen lämnar regeringen en budgetproposition till riksdagen där de föreslår finansiering och satsningar för nästkommande år. Efter att riksdagen antagit budgetpropositionen tar regeringen fram och beslutar om regleringsbrev till myndigheterna där resurstilldelning och särskilda återrapporteringskrav framgår.
Läs mer om statlig styrning: Regleringsbrev, Högskolelagen, Högskoleförordningen, Förvaltningslagen, Myndighetsförordningen, Budgetpropositioner.
Verksamhetsplanering
Vision och inriktning – universitetets strategier
Strategierna för universitetet anger den övergripande visionen och inriktningen för universitetets verksamhet och prioriteringar. Strategierna tydliggör universitetets kärnvärden, inriktning och ambition för framtiden inom fyra identifierade strategiska områden. Till strategierna hör även universitetets 16 profilområden. Strategierna tydliggör vad universitetet vill uppnå och anger inriktningen för hur detta ska ske. Strategierna gäller fyra år och nuvarande strategier gäller under perioden 2023–2026.
Läs universitetets strategier (på su.se)
Åtgärdsplaner
Utifrån strategierna och universitets riskanalys (se nedan) utarbetar de Humanvetenskapliga- och Naturvetenskapliga områdena samt Universitetsförvaltningen tvååriga åtgärdsplaner. Av åtgärdsplanerna framgår vilka åtgärder som ska vidtas för att uppnå det som framgår av strategierna samt för att minimera riskerna.
Intern styrning och kontroll
Enligt förordningen om intern styrning och kontroll ska universitetet bedrivas så att den med rimlig säkerhet fullgör sina mål och uppdrag. Även i 2 kap 2 § högskoleförordningen framgår att universitetsstyrelsen ska säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll.
Enligt 3 § myndighetsförordningen ska verksamheten bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och enligt de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och hushållar väl med statens medel, de så kallade verksamhetskraven.
Riskanalys
Enligt förordningen ska det upprättas en riskanalys där omständigheter som utgör väsentlig risk för att universitetet inte kan fullgöra sina uppgifter, nå sina mål och uppfylla kraven i myndighetsförordningen ska framgå. När riskerna har identifierats ska de även värderas och åtgärder vidtas för att minska sannolikheten och konsekvensen av att en risk inträffar. Riskanalys och framtagande av åtgärder hanteras inom den ordinarie verksamhetsplaneringsprocessen, läs mer nedan i avsnittet Uppföljning och prognoser nedan.
Riskanalys 2023-2024
Pdf, 132.9 kB.
Årsrapport om intern styrning och kontroll
När året är slut upprättas en årsrapport om den interna styrningen. Årsrapporten ska ge universitetsstyrelsen en sammanfattande bild av universitetets arbete med intern styrning och kontroll. Rapporten är ett underlag inför den bedömning, om den interna styrningen och kontrollen, som görs i årsredovisningen.
Anslagsfördelning
Stockholms universitets verksamhet finansieras av statliga anslag, externa bidrag, avgifter och andra intäkter. Forskningen finansieras till cirka 50 procent av externa bidrag medan utbildningen primärt finansieras av statliga anslag.
En viktig del i verksamhetsplaneringen är universitetsstyrelsens respektive rektors beslut om fördelning av anslagsmedel, som tas i november. Universitetsstyrelsen beslutar om fördelningen till områdena av medel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå. Detta beslut kompletteras med ett mer detaljerat beslut som fattas av rektor i syfte att styra medel inom verksamheten. I besluten ingår också bland annat nivån för universitetsgemensamma kostnader, riktade strategiska satsningar inom universitetet samt enhetshyrans nivå. Besluten riktas till områdesnämnderna och universitetsförvaltningen, som i sin tur fördelar medlen inom sina respektive organisationer.
Universitetsstyrelsens anslagsfördelningsbeslut 2024
Rekors ansalgsfördelningsbeslut 2024
Anslagsfördelnmingsbeslut tidigare år
Naturvetenskapliga och Humanvetenskapliga Omårdesnämndernas respektive Humanistiska, Samhällsvetenskapliga och Jurdiska fakulteternas anslagsfördelningesbeslut
Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF)
Sedan 2021 får Stockholms universitet en del av sina utbildningsanslag från åtgärdspaketet NextGenerationEU, som är en tillfällig satsning för att bidra till att reparera de akuta ekonomiska och sociala skadorna till följd av covid-19-pandemin. Huvudparten av medlen kanaliseras genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
Om Sveriges återhämtningsplan, som en del i EU:s återhämtningsplan, på regeringens webbplats
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) samordnar svenska lärosätens rapportering till EU och vid hanteringen av dessa EU-medel utgår universitetet från de definitioner på korruption, bedrägeri, dubbelfinansiering och jäv som gäller inom EU.
Definitionerna beskrivs på UKÄ:s webbplats
Budgetunderlag
I den statliga budgetprocessen, som beskrivs ovan, ingår också det budgetunderlag som myndigheter årligen lämnar till regeringen. Universitetet lämnar, senast 1 mars varje år, uppgifter till regeringen som innehåller universitetets förslag till finansiering av verksamheten de tre närmast följande budgetåren. Underlaget ska även innehålla uppgifter om universitetets planerade investeringar. Myndigheternas budgetunderlag utgör en del av det underlag som resulterar i budgetpropositionen.
Uppföljning och prognoser
Löpande uppföljning
Vid varje tertial sker universitetsövergripande uppföljning av verksamheten. Primärt avser uppföljningen ekonomisk uppföljning av utfallet samt en prognos över ekonomiskt helårsutfall, men i rapporteringen ingår även uppföljning av universitetets riskanalys och även andra områden så som uppföljning av miljömål förekommer. Tertialrapporterna lämnas till universitetsledningen samt till universitetsstyrelsen.
Universitetsledningen får därutöver månadsvis rapportering om ekonomin på en övergripande nivå.
Prognos till regeringen avseende utbildningsproduktion med mera
Två gånger per år, vår och höst, lämnar universitetet en prognos till regeringen över utbildningsproduktionen i förhållande till det takbelopp som beslutats i regleringsbrevet. Utöver utbildningsprognosen lämnas även en prognos över behovet av låneram i Riksgälden för att finansiera myndighetens investeringar.
Årsredovisning
Efter årets slut upprättas en årsredovisning med en återrapportering de resultat som uppnåtts under året i förhållande till regleringsbrevet samt hur anslagsmedlen har använts i verksamheten. Samtliga i universitetsstyrelsen undertecknar årsredovisningen där de intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Styrelsen ska även bedöma om den interna styrningen och kontrollen varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.