Kvalitetsarbete utbildning

Inom ramen för universitetets kvalitetssystem ryms även andra aktiviteter såsom studentinflytande och rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning. Där ryms även två universitetsgemensamma konferenser, det vill säga kvalitetskonferensen och lärarkonferensen.

Studentinflytande

Studentinflytande utgör en central del av allt kvalitetsarbete som rör utbildning. Inom universitetet betraktas studenterna t.ex. som aktiva medskapare med en betydelsefull roll i att påverka och utveckla sin utbildning och studiesituation. Universitetet uppmuntrar, stödjer och underlättar även för studenterna att engagera sig i arbetet med studentinflytande.

Läs mer om studentinflytande här.

Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning

För att utveckla och stärka kvalitetsutveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå utlyser rektor varje år kvalitetsmedel. Medlen riktas mot olika strategiska teman olika år.

Universitetsgemensamma konferenser

Resultat och erfarenheter från bland annat utbildningsgranskningar och annat kvalitetsarbete presenteras exempelvis vid Stockholms universitets kvalitetskonferens. Resultat och erfarenheter presenteras även vid universitetets lärarkonferens som genomförs vartannat år.

I ett brett perspektiv omfattar Stockholms universitets kvalitetssystem för utbildning sex delområden som inrymmer olika aktiviteter för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av universitetets utbildningar. Tillsammans täcker delområdena in de krav som ställs i högskolelag och högskoleförordning, samt tillgodoser Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Dessutom täcker dessa in de interna kvalitetskrav som universitetet ställer på verksamheten och som uttrycks i styrande dokument som rör utbildning.

1. Organisation och styrning

Organisation och verksamhetsplanering

Stockholms universitets kvalitetssystem för utbildning är utarbetat i dialog mellan universitetets ledning, de två vetenskapsområdena, förvaltningen och Stockholms universitets studentkår och med en uttalad strävan att därigenom skapa ett enhetligt system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning, som inkorporerar de två vetenskapsområdenas olika karaktär och organisation. Läs mer om universitetets organisation här. Arbetet med kvalitetssystemet leds av Rektors beredning för universitetsgemensamma utbildningsfrågor och system för kvalitetssäkring (Rebus). Läs mer om Rebus här.

Organisation och styrning omfattar även verksamhetsplanering såsom universitetets fyraåriga strategier och tillhörande tvååriga åtgärdsplaner, som tas fram av respektive områdesnämnd och av universitetsdirektören. I åtgärdsplanerna integreras de ”risker” som identifieras inom ramen för processen för intern styrning och kontroll. Till verksamhetsplaneringen kopplas rektors årliga kvalitetsdialoger med vetenskapsområdena. Dessutom, har rektor fokusutvärdering till sitt förfogande, som kan riktas mot olika aspekter av utbildning.

Studentinflytande

Studentinflytande är en lagstadgad och viktig del av universitetets kvalitetsarbete. Inom universitetet ska studenterna t.ex. ses som aktiva medskapare med en betydelsefull roll att påverka och utveckla sin utbildning och studiesituation. Universitetet ska även uppmuntra, stödja och underlätta för studenterna att engagera sig i arbetet med studentinflytande. Läs mer om studentinflytande här.

Jämställdhet och likabehandling

Stockholms universitet verkar för jämlikhet, jämställdhet och likabehandling. Vid institutioner och förvaltningsavdelningar, liksom centralt, finns lokala råd för arbetsmiljö och lika villkor. Institutionerna ska även upprätta likabehandlingsplaner riktade till studenter. Universitetet har dessutom handlingsplan för jämställdhetsintegrering som beslutas av rektor.

Samverkan med arbetslivet

Universitetets enskilt största påverkan på samhällsutvecklingen är genom dess utbildning. Arbetslivsanknytningen vid universitetet, liksom utbildningens relevans och användbarhet, beaktas kontinuerligt genom en dialog med det omgivande samhället. Inom professionsutbildningarna är det vanligt med externa ledamöter inom de utbildningsråd eller motsvarande som finns knutna till utbildningarna. I samtliga programråd för lärarutbildningarna finns det exempelvis plats för externa representanter.

2. Etablering, revidering och avveckling

Arbetet med att utveckla och etablera utbildningar och kurser på Stockholms universitet drivs i första hand på institutionernas initiativ, där en omvärldsbevakning som rör både forskningens framskridande och efterfrågan av utbildningen från studenthåll, samhälle och arbetsmarknad har betydelse. Fakultetsnämnderna och områdesnämnderna gör också enskilda satsningar när ett behov av särskilda utbildningar har identifierats.

Etablering, revidering och avveckling säkerställs genom Regler och handläggningsordning för etablering och avveckling av utbildning. Uppföljning inom det humanvetenskapliga området sker via stickprov av kursplaner (humanistisk fakultet), genom granskning av t.ex. examinationsformer i kursplaner (samhällsvetenskaplig fakultet) och en granskning av samtliga kursplaner enligt en treårscykel (juridisk fakultet). Uppföljning inom det naturvetenskapliga området sker löpande i och med att samtliga kurs- och utbildningsplaner behandlas av Grundutbildningsberedningen.

3. Planering, genomförande och uppföljning

Universitetet har som utgångspunkt att en aktiv studentmedverkan i utbildningen är av avgörande betydelse i det pedagogiska utvecklingsarbetet, det vill säga för uppföljning och utveckling av utbildningarna. I Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå understryks t.ex. att grunden för kursplanens utformning är kedjan ”innehåll-förväntade studieresultat-undervisningsformer-examinationsformer”. Planering och genomförande av utbildning på forskarnivå säkerställs bl.a. genom Regler för utbildning och examination på forskarnivå. Uppföljning sker genom universitetets kursutvärderingar och utbildningsgranskningar.

Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning

För att ytterligare utveckla och stärka kvalitetsutveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå utlyser rektor varje år kvalitetsmedel. Medlen riktas mot olika strategiska teman olika år.

4. Antagning och examen

Studenter och doktorander antas till utbildning och ansöker så småningom om examen. De har även möjlighet att få sin utbildning vid andra lärosäten tillgodoräknad, sin reella kompetens validerad och möjlighet att göra studieuppehåll. Detta kvalitetssäkras genom bland annat Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och Antagningsordning för utbildning på forskarnivå. I den sistnämnda understryks exempelvis betydelsen av att urvalsprocessen är transparent och därmed kan bidra till att främja en objektiv och jämställd antagning av doktorander.

Tillgodoräknande säkras av universitetets Regler och handläggningsordning av tillgodoräknanden och examen i Lokal examensordning för Stockholms universitet och i lokala examensbeskrivningar. Studieuppehåll regleras genom olika rutiner på institutionsnivå.

5. Anställning och kompetensutveckling

Rekrytering, anställning och befordran

Att universitetets undervisning bedrivs av personal med gedigen pedagogisk och vetenskaplig kompetens är avgörande för att utbildningen ska hålla hög kvalitet. Vid universitetet läggs därför stor vikt vid att samtliga läraranställningar utlyses och annonseras så brett som möjligt, i allmänhet internationellt, för att attrahera de bästa kandidaterna.

Rekrytering av samtliga lärarkategorier regleras av universitetets anställningsordning respektive besluts- och delegationsordning. Rekryteringsprocessen säkerställer t.ex. på ett systematiskt sätt att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Även befordran regleras genom universitetets anställningsordning men kompletteras med riktlinjer och anvisningar vid vetenskapsområdena och fakulteterna.

Kompetensutveckling

En annan aspekt av detta delområde är kompetensutveckling av lärare och annan personal. Ett särskilt och centralt organiserat ansvar för systematisk utveckling på universitetsgemensam nivå har Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL). CeUL ansvarar för högskolepedagogisk utveckling och kompetensutveckling inom undervisning och lärande för universitetets lärare och doktorander. Utöver detta sker en mängd andra kompetensutvecklande utbildningar, seminarier och workshoppar vid universitetet.

Resultatet från och erfarenheter av kvalitetssystemet sprids även genom erfarenhetsutbyte under universitetets kvalitetskonferens och lärarkonferens.

6. Studentstöd och information

Studentstöd

Under sin utbildning erbjuds studenterna och doktoranderna olika sorters stöd, till exempel universitetsgemensam välkomstdag, stöd för studenter med funktionsnedsättning, Stockholms universitetsbibliotek, studenthälsovård och studie- och språkverkstad. Studie- och karriärvägledning är också en viktig del av kvalitetsarbetet och inbegriper allmän informationsspridning till enskilda vägledningssamtal. Vägledningen kvalitetssäkras bland annat genom Regler för studie- och karriärvägledning. Även universitetets studenthandbok är till stöd och hjälp för studenterna.

Athena (lärplattformen Itslearning) är universitetets gemensamma lär- och samarbetsplattform för kurser och pedagogiskt arbete. Athena används i dagsläget av de flesta av institutionerna och av de flesta av studenterna och är därmed ett av de viktigaste stödsystemen för utbildning vid universitetet. VFU-portföljen är också ett viktigt pedagogiskt verktyg som används under lärarstudenternas VFU.

Lärandemiljöer och lokaler

Universitetet arbetar aktivt för ett levande campus med ändamålsenliga lokaler och miljöer som främjar samarbete, interaktion och hållbarhet. Universitetets lokalförsörjningsplan för 2023-2026 inkluderar prognoser för universitetets lokalbehov och planerade nybyggnationer och renoveringar inom perioden.

Information

En mängd olika informationskanaler används för att informera om utbildningarna. Några exempel är information på webben, utbildningskatalog, introduktionsdagar, mässor, studentambassadörer och forskardagar. På universitetets externa webbplats nås även kurs- och utbildningsplaner på grund- och avancerad nivå samt allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå. Utbildningsinformation, såsom rekryteringskanaler, kvalitetssäkras bland annat genom medieanalyser och webbundersökningar. Universitetets gemensamma ramverk för all kommunikation beskrivs i universitetets kommunikationspolicy.