Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Ansvarig enhet: Studentavdelningen

Kontaktperson: Lisa Grape, Louise Cordonnier

Inledning

Högskoleförordningen (1993:100 HF) innehåller övergripande bestämmelser om tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå (7 kap.). Universitets- och högskolerådet (UHR) utfärdar närmare föreskrifter om behörighet och urval (UHRFS 2024:7, 2024:5, 2024:2) samt om anstånd med studiestarten och studieuppehåll (UHRFS 2013:3, 2016:1).

Förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor reglerar frågor som rör anmälnings- och studieavgifter för den som inte är medborgare i EU, EES eller Schweiz.

De tillämpningsregler som universitetet använder vid antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska fastställas i en antagningsordning som beslutas av universitetsstyrelsen (6 kap. 3 § HF). Antagningsordningen vid Stockholms universitet omfattar de regler som universitetet tillämpar i fråga om anmälan, behörighet och urval samt om anstånd och studieuppehåll. Därutöver ingår regler för hur beslut fattas och kan överklagas. Beslut inom antagningsområdet är delegerat från rektor till områdesnämnderna och universitetsdirektören. Vidaredelegation av beslutsrätten inom områdena framgår av respektive områdes besluts- och delegationsordning. Kortfattat gäller följande:

Respektive områdesnämnd beslutar om särskild behörighet för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, studieuppehåll samt antagning till senare del av utbildningsprogram. Nämnderna kan delegera frågorna vidare.

Universitetsdirektören har vidaredelegerat beslut om antagning, undantag från behörighetskrav, urvalskriterier, anstånd med att påbörja studier samt rutiner för studieavgifter till chefen för Studentavdelningen.

1. Information om utbildningarna

Lokala regler

Information om alla sökbara utbildningar ska läggas in i Ladok för publicering i Stockholms universitets utbildningskatalog samt på www.antagning.se och www.universityadmissions.se. Varje institution eller motsvarande ansvarar för att säkerställa att korrekt och fullständig information om dess
utbildningar förs in i Ladok. Eventuella justeringar i utbildningsutbudet ska göras innan anmälan öppnar.

2. Anmälan till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Lokala regler

Den som vill delta i utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet ska anmäla sig inom den tid och på det sätt som framgår av universitetets utbildningskatalog eller av annan anmälningsinformation. Anmälan till program och fristående kurser ska göras via www.antagning.se eller www.universityadmissions.se. Undantag från detta beslutas av chefen för Studentavdelningen. Utbildning som ges på engelska och som inte har svenska som behörighetskrav ska vara sökbar via www.universityadmissions.se.

Anmälan till kurser inom program kan ske via www.antagning.se eller
www.universityadmissions.se alternativt via institution. Detta bestäms av ansvarig institution.

För utbildning på grundnivå och avancerad nivå tas en anmälningsavgift ut av sökande som inte är medborgare i EU, EES eller Schweiz. Undantagna är de tredjelandsmedborgare som vid tidpunkten för anmälan uppfyller villkoren i enlighet med 2 § förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Om anmälan sker via www.antagning.se eller www.universityadmissions.se administreras
anmälningsavgiften av UHR. I de fall anmälan sker direkt till Stockholms universitet fakturerar Studentavdelningen avgiftsskyldiga studenter. Om antagning har delegerats till institution eller motsvarande ansvarar denna för kontroll av avgiftsskyldighet.

En anmälan från en avgiftsskyldig sökande kommer inte att prövas innan anmälningsavgiften är betald.

2.1 Anmälnings- och kompletteringstider vid Stockholms universitet

Lokala regler

Stockholms universitet deltar i den samordnade antagningen via UHR:s antagningssystem, NyA. Universitetet följer de tidplaner och rutiner som UHR beslutar ska gälla för arbetet. Om andra anmälnings- och kompletteringstider används ska det framgå av universitetets digitala utbildningskatalog.

2.2 Sent inkomna anmälningar, kompletteringar och svar

Lokala regler

Utbildningar kan vara öppna för sen anmälan på antagning.se / universityadmissions.se. Möjligheten att anmäla sig sent ska endast förekomma till de utbildningar där det föreligger en reell chans för sena sökande att beredas plats. Eventuella kompletteringar ska inkomma i samband med anmälan. Studentavdelningen och ansvarig institution eller motsvarande ansvarar för när en utbildning ska stängas för anmälan. Om inget meddelas Studentavdelningen stängs utbildningen måndagen en vecka före terminsstart.

Antagning av behöriga sökande sker i turordning utifrån det datum som anmälan kommit in. Anmälningar, kompletteringar och svar som kommit in för sent, kan behandlas som om de kommit in i tid, om det finns särskilda skäl. Den sökande ska då själv uppge skälen och styrka dem.

2.3 Inställda utbildningstillfällen

Lokala regler

Ett program eller fristående kurs bör inte ställas in efter det att anmälan har öppnat. Om det ändå blir nödvändigt av ekonomiska eller personella skäl ska sökande informeras av ansvarig institution eller motsvarande så snart som möjligt.

En utbildning ska endast i undantagsfall ställas in efter det att de sökande fått besked om att de är antagna eller reservplacerade. För att så ska kunna ske ska det föreligga särskilda skäl och på antagningsbeskedet ska det finnas ett återkallelseförbehåll. För få antagna anses inte vara ett särskilt skäl.

2.4 Antagning till senare del av utbildningsprogram

Lokala regler

Om det finns tillgängliga platser på ett programs andra eller senare termin, kan sökande antas till senare del av program. Antagning till senare del av program är möjlig för studenter som avklarat delar av ett program alternativt fristående kurser vid Stockholms universitet eller annat lärosäte
eller som efter validering av reell kompetens bedömts tillgodogjort sig motsvarande kunskaper.

Respektive områdesnämnd beslutar om antagning till senare del av utbildningsprogram. Områdesnämnden kan ha delegerat beslutet vidare.

2.5 Antagning till mer än 45 högskolepoäng

Lokala regler

Möjlighet att antas till mer än 45 högskolepoäng per termin, kan efter särskild ansökan och om synnerliga skäl föreligger, ges till sökande som har avklarat minst 45 högskolepoäng. Dessa skäl kan vara att sökande behöver bli antagen till del av kurs som i sig inte är sökbar, exempelvis examensarbete. Ett annat skäl kan vara att en kurs kommer att läggas ned.

2.6 Separat antagning av avgiftsskyldiga

En högskola får besluta att sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet enligt förordningen om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor bara får antas till en utbildning vid separata antagningar. Högskolan bestämmer hur många separata antagningar som ska anordnas till en utbildning (7 kap. 4a § HF).

Lokala regler

Vid Stockholms universitet är det respektive områdesnämnd som, i samråd med Studentavdelningen, beslutar om separat antagning av avgiftsskyldiga ska användas.

Utbildning för vilken separat antagning tillämpas, enligt ovan, får enbart utlysas i en antagningsomgång per termin.

Lägsta meritvärdet för de som antas separat får, i samband med det första urvalet, inte vara väsentligt lägre än för övriga urvalsgrupper.

3. Tillträde till utbildning på grundnivå

Antagning till utbildning på grundnivå ska avse en kurs eller ett utbildningsprogram (7 kap. 1 § HF). I förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor
finns det bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är en förutsättning för antagning (5–8 §§).

3.1 Behörighet

För att bli antagen till en utbildning på grundnivå, ska den sökande uppfylla kraven på grundläggande behörighet och i flera fall särskild behörighet enligt 7 kap 2, 5-11 och 24-25 §§ HF.

Närmare detaljer om vad detta innebär ska finnas i anmälningsmaterialet.

3.1.1 Grundläggande behörighet

För att bli antagen till en utbildning på grundnivå ska den sökande ha vissa nödvändiga kompetenser för att uppfylla kraven på grundläggande behörighet (7 kap. 5–6 och 24 §§ HF). En sökande anses ha nödvändiga kompetenser om sökanden:

1. har avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå,
2. har avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven under punkt 1 och 2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island, eller Norge och där är behörig till högre utbildning,
5. enligt äldre bestämmelser har uppfyllt kraven för grundläggande behörighet till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, eller
6. har godkänt resultat på ett sådant behörighetsprov som anges i förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning. 

Utöver vad som anges ovan kan en sökande även visa att han eller hon har sådana nödvändiga kompetenser genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet.

Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som krävs.

3.1.2 Särskild behörighet

För att bli antagen måste den sökande även uppfylla eventuella krav på särskild behörighet till den sökta utbildningen. Särskild behörighet avser de krav på förkunskaper som är helt nödvändiga för att man ska kunna tillgodogöra sig utbildningen (7 kap. 8 § HF).

UHR har föreskrivit vilka krav på särskild behörighet som ska gälla för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till yrkesexamen (7 kap. 9 § HF). Högskolan får, i den utsträckning det ställs krav på särskild behörighet, meddela föreskrifter för andra utbildningar (7 kap. 10 § HF).

Om det finns särskilda skäl får en högskola, för tillträde till en viss utbildning, meddela föreskrifter om krav på kunskaper från andra nivåer i ämnen eller andra ämnen i gymnasieskolan, eller krav på andra villkor, om de betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Innan högskolan meddelar föreskrifterna ska UHR ges tillfälle att yttra sig över högskolans förslag (7 kap. 11 § HF)

Lokala regler

Vid Stockholms universitet är det respektive områdesnämnd som utifrån de övergripande reglerna fastställer vilken särskild behörighet som ska gälla för en viss utbildning.

Studentavdelningen samordnar begäran om yttrande från UHR över andra behörighetskrav enligt särskild rutin.

3.1.3 Reell kompetens

Sökande som ”genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet” uppvisar nödvändiga kompetenser för att kunna tillgodogöra sig sökt utbildning ska bedömas som behöriga (7 kap. 5b, 8, 24 och 25 §§ HF). Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) definierar begreppet reell kompetens som ”den samlade, faktiska kompetens en individ har, oberoende av hur, när och var den har utvecklats. En individs kompetens kan uppnås genom olika former av lärande: formellt, icke-formellt och informellt lärande” (SUHF REK 2023:2).

Lokala regler

Vid Stockholms universitet samordnas arbetet med bedömning av reell kompetens av Studentavdelningen i samtliga antagningsomgångar.

Arbetet följer SUHF:s Rekommendation för arbetet med att validera reell kompetens för tillträde till högskoleutbildning (SUHF REK 2023:2).

Närmare anvisningar för sökande återfinns på www.su.se.

3.1.4 Undantag från behörighetskrav

Om det finns särskilda skäl får universitetet besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Universitetet ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap. 3 § HF).

Lokala regler

Till utbildning som söks via antagning.se / universityadmissions.se fattar chefen för Studentavdelningen beslut om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Till övrig utbildning fattar respektive områdesnämnd beslut om undantag.

3.1.5 Behörig med villkor

Sökande till utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare och som inte uppfyller det särskilda behörighetskravet kan antas eller reservplaceras med villkor. Förbehållet är att behörighetskravet kan styrkas vid utbildningens start.

Om den sökande inte uppfyller det särskilda behörighetskravet vid kontrollen av villkoret ska beslut fattas om att sökande inte ges tillträde till utbildningen. Beslut meddelas via antagningssystemet och innehåller en verklagandehänvisning.

Chefen för Studentavdelningen kan fatta beslut att motsvarande ska gälla för utbildning som vänder sig till nybörjare.

3.2 Urval

Urval bland sökande får göras om det finns fler behöriga sökande än platser. Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter.

Urvalsgrunder är:

• Betyg (gymnasiebetyg eller motsvarande)
• Högskoleprov
• Förtur för sökande som redan är studenter vid universitetet i fråga (till utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare)
  
• Tidigare utbildning (till utbildningar som vänder sig till andra än nybörjare)
  
• Lokalt beslutade urvalsgrunder (se avsnitt 3.2.4)

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller genom intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervju får dock inte göras efter det att lottning har använts (7 kap. 12 § HF). Om inget annat anges används lottning.

Till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare ska platserna fördelas med minst 1/3 på grundval av betyg, minst 1/3 på grundval av resultatet från högskoleprovet och högst 1/3 på grundval av de av högskolan bestämda urvalsgrunderna (7 kap. 13 § HF).

UHR får om det finns särskilda skäl för ett eller flera antagningstillfällen medge en annan platsfördelning (7 kap. 15 § HF).

För utbildningar på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare ska platserna fördelas utifrån följande grunder:

• Betyg
• Resultat på högskoleprovet
• Tidigare utbildning
• Andra särskilda prov än högskoleprovet
• Kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för utbildningen
• Andra sakliga omständigheter som är relevanta för utbildningen

Högskolan bestämmer vilka urvalsgrunder som ska användas och hur platserna ska fördelas (7 kap. 26 § HF). Enligt högskoleförordningen (7 kap. 16 och 27 §§) får en högskola i enstaka fall göra avsteg från de urvalsgrunder som är föreskrivna. Detta får bara ske om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de övriga urvalsgrunder som finns och om den sökande genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan mständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen.

För urval till utbildning som påbörjas på grundnivå vid separat antagning gäller också att högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Urvalsgrunderna ska vara sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får också urval göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervju får dock inte göras efter det att lottning har använts (7 kap. 32a § HF).

Lokala regler

Studentavdelningen samordnar ansökan till UHR om tillstånd om annan platsfördelning eller alternativt urval (7 kap. 15 § HF) enligt särskild rutin.

I urvalsgrunden tidigare studier räknas antalet registrerade högskolepoäng till och med sista anmälningsdag.

3.2.1 Urvalsgrunder till program på grundnivå som vänder sig till nybörjare

Platserna ska normalt fördelas enligt någon av följande modeller som endast baseras på gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat:

• Betyg 67 %, högskoleprov 33 %
• Betyg 50 %, högskoleprov 50 %
• Betyg 33 %, högskoleprov 67 %

Lokala regler

Studentavdelningen beslutar om annan platsfördelning än ovan angivna.

3.2.2 Urvalsgrunder till kurser på grundnivå som vänder sig till nybörjare

Platserna ska normalt fördelas enligt någon av följande modeller som baseras på gymnasiebetyg, högskoleprovsresultat och högskolepoäng:

• Betyg 33 %, högskoleprov 47 %, högskolepoäng 20 %
  
• Betyg 40 %, högskoleprov 40 %, högskolepoäng 20 %
• Betyg 47 %, högskoleprov 33 %, högskolepoäng 20 %
• Betyg 34 %, högskoleprov 33 %, högskolepoäng 33 %
• Betyg 67 %, högskoleprov 33 %
• Betyg 50 %, högskoleprov 50 %
• Betyg 33 %, högskoleprov 67 %

Lokala regler

Studentavdelningen beslutar om annan platsfördelning än ovan angivna.

3.2.3 Urvalsgrunder till kurser på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare

Lokala regler

Urvalsgrunden är i första hand tidigare studier.

• Urvalet baseras normalt på uppnådda högskolepoäng (minst 7,5 och högst 225 högskolepoäng).
• Det är också möjligt att gradera sökande utifrån kvalitetsaspekter i deras tidigare
  högskolestudier, exempelvis betyg på högskolekurser. Denna urvalsgrupp kan på lämpligt
  sätt kombineras med uppnådda högskolepoäng.

Andra urvalsgrunder än dessa kan förekomma. Chefen för Studentavdelningen beslutar vilka andra urvalsgrunder som ska användas.

3.2.4 Av högskolan bestämda urvalsgrunder

Enligt 7 kap. 23 § HF får en högskola bestämma lokala urvalsgrunder bestående av andra särskilda prov än högskoleprovet, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet. En urvalsgrund som bestäms av högskolan ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för
utbildningen.

Enligt förordningen får högst 1/3 av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå, som vänder sig till nybörjare, tillsättas på dessa grunder.

Enligt förordningen får högst 1/3 av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå, som vänder sig till nybörjare, tillsättas på dessa grunder.

Lokala regler

Vid Stockholms universitet ska nedanstående lokala urvalsgrunder användas. Den institution som vill använda någon av dessa urvalsgrunder för en utbildning ska ansöka om detta hos Rektor, som beslutar i frågan. Om en institution vill använda någon annan urvalsgrund än de fastslagna ska den
ansöka om detta hos Rektor som beslutar i frågan. Ansökningar bereds av Studentavdelningen.

• Utländsk examen
• Yrkeserfarenhet
• Prov och/eller intervju

3.2.5 Urvalsgrupper på grundnivå

Lokala regler

Följande urvalsgrupper används i normalfallet för program och kurser på grundnivå vid Stockholms universitet.

4. Tillträde till utbildning på avancerad nivå

Antagning till utbildning på avancerad nivå ska avse en kurs eller ett utbildningsprogram (7 kap. 1 § HF). I förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är en förutsättning för antagning (5-8 §§).

4.1 Behörighet

För att bli antagen till en utbildning på avancerad nivå, ska den sökande uppfylla kraven på grundläggande behörighet och i flera fall särskild behörighet enligt 7 kap. 2, 28-31 och 31 a §§ HF. Närmare detaljer om vad detta innebär ska finnas i anmälningsmaterialet.

4.1.1 Grundläggande behörighet för utbildningsprogram på avancerad nivå

För utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå fordras en examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen eller att den sökande genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Undantag från kravet på examen får göras om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis inte har hunnit utfärdas (7 kap. 28 § HF).

Grundläggande behörighet till ett program som leder till en yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen (7 kap. 29 § HF).

Lokala regler

I den grundläggande behörigheten finns inga krav på kunskaper i svenska eller engelska. Krav på sådana kunskaper ska anges i den särskilda behörigheten (se avsnitt 4.1.3)

Grundläggande behörighet för tillträde till utbildningsprogram på avancerad nivå kan också uppnås genom prövning av reell kompetens (se avsnitt 4.1.4).

Om antagning sker på andra grunder än tidigare examen ska det dokumenteras i Ladok i samband med att institutionen eller motsvarande prövar villkoret i den sökandes antagningsbesked.

4.1.2 Grundläggande behörighet för kurser på avancerad nivå

Grundläggande behörighet har enligt 7 kap. 30 § HF den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Lokala regler

I den grundläggande behörigheten finns inga krav på kunskaper i svenska eller engelska. Språkkrav ska anges för såväl fristående kurser som kurser som ges inom program.

Grundläggande behörighet för tillträde till kurser på avancerad nivå kan också uppnås genom prövning av reell kompetens (se avsnitt 4.1.4).

4.1.3 Särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå

De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan vara kunskaper från en eller flera högskolekurser eller andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen
förbereder för.

Lokala regler

Vid Stockholms universitet är det respektive områdesnämnd som fastställer vilken särskild behörighet som ska gälla för en viss utbildning utifrån de övergripande reglerna. Särskild behörighet för tillträde till kurser på avancerad nivå kan också uppnås genom prövning av reell kompetens (se avsnitt 4.1.4)

4.1.4 Reell kompetens

Sökande som ”genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet” uppvisar nödvändiga kompetenser för att kunna tillgodogöra sig sökt utbildning ska bedömas som behöriga (7 kap. 28, 30 och 31 §§ HF). Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) definierar begreppet reell kompetens som ”den samlade, faktiska kompetens en individ har, oberoende av hur, när och var den har utvecklats. En individs kompetens kan uppnås genom olika former av lärande: formellt, icke-formellt och informellt lärande” (SUHF REK 2023:2).

Lokala regler

Vid Stockholms universitet samordnas arbetet med bedömning av reell kompetens av Studentavdelningen i samtliga antagningsomgångar.

Arbetet följer SUHF:s Rekommendation för arbetet med att validera reell kompetens för tillträde till högskoleutbildning (SUHF REK 2023:2).

Närmare anvisningar för sökande återfinns på www.su.se.

4.1.5 Undantag från behörighetskrav

Om det finns särskilda skäl får universitetet besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Universitetet ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap. 3 § HF).

Lokala regler

Till utbildning som söks via antagning.se / universityadmissions.se fattar chefen för Studentavdelningen beslut om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Till övriga utbildningar fattar respektive områdesnämnd beslut om undantag. Områdesnämnden kan ha delegerat beslutet vidare.

4.1.6 Behörig med villkor

Sökande till utbildning på avancerad nivå som inte vänder sig till nybörjare och som inte uppfyller det särskilda behörighetskravet i samband med sista kompletteringsdag kan antas eller reservplaceras med villkor. Förbehållet är då att behörighetskravet kan styrkas vid utbildningens start.

Om den sökande inte uppfyller det särskilda behörighetskravet vid kontrollen av villkoret ska beslut fattas om att sökande inte ges tillträde till utbildningen. Beslut meddelas via antagningssystemet och innehåller en överklagandehänvisning.

4.2 Urval

Urval bland sökande får göras om det finns fler behöriga än platser. Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. Stockholms universitet får själv bestämma vilka av urvalsgrunderna betyg, resultat från högskoleprov, tidigare studier samt av högskolan bestämda urvalsgrunder som ska användas. Även platsfördelningen mellan de olika urvalsgrunderna beslutar universitetet om (7 kap. 26 § HF).

För urvalsgrunder vid Stockholms universitet se avsnitt 4.2.1.

Lokala regler

Till utbildningar på avancerad nivå finns ingen begränsning i fördelningen av antalet platser, vilket till exempel innebär att samtliga platser på en utbildning på avancerad nivå kan tillsättas via prov.

Normalt används urvalsgrunden tidigare studier till kurser och program på avancerad nivå. Två olika möjligheter finns för rangordning av de sökande:

Tidigare studier

• Alternativ 1. Urval baseras på antal uppnådda högskolepoäng (minst 1,0 och högst 270 högskolepoäng). Om det finns ett behov, kan platsgaranti ges till sökande som läst den behörighetsgivande kursen vid Stockholms universitet i omedelbar tidsmässig anslutning till den kurs som söks. Det ska vidare vara möjligt att gradera sökande utifrån deras betyg på tidigare högskolestudier.
• Alternativ 2. Urval baseras på en sammanvägd bedömning av betyg på
  högskolestudier, examensarbetets kvalitet, relevant yrkes- eller
  forskningserfarenhet, personligt motivationsbrev, tidigare studier i relation till den sökta utbildningen, referensbrev, forskningsidéer för uppsats, intervju och/eller antagningsprov. En eller flera faktorer ska användas och ansvarig institution fastställer hur denna tillämpning ska ske i detalj. Dessa regler ska vara skriftliga och finnas tillgängliga för de sökande vid ansökningstillfället.

I urvalsgrunden tidigare studier räknas antalet registrerade högskolepoäng till och med sista anmälningsdag.

4.2.1 Av högskolan bestämda urvalsgrunder

Enligt, 7 kap. 23 § HF, får en högskola bestämma lokala urvalsgrunder bestående av andra särskilda prov än högskoleprovet, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och andra för utbildningen sakliga omständigheter.

Till utbildningar på avancerad nivå finns ingen begränsning i fördelningen av antalet platser.

Lokala regler

Vid Stockholms universitet ska nedanstående lokala urvalsgrunder användas. (Detta beslut innebär att tidigare beslut, 2002-11-29, dnr SU 40-2907-02, upphävs). Den institution som vill använda någon av urvalsgrunderna för en utbildning ska ansöka om detta hos Rektor, som beslutar i frågan. Om en institution vill använda någon annan urvalsgrund än de fastslagna ska den ansöka om detta hos Rektor som beslutar i frågan. Ansökningar bereds av Studentavdelningen.

• Utländsk examen
• Yrkeserfarenhet
• Prov och/eller intervju

4.2.2 Urvalsgrupper på avancerad nivå

Lokala regler

5. Fortsatta studier inom utbildningsprogram

Lokala regler

Student som i tid söker obligatoriska kurser inom sitt program på grundnivå eller avancerad nivå ska ha platsgaranti under förutsättning att behörighetskraven i utbildnings- och kursplaner är uppfyllda samt att studenten svarar på antagningsbeskedet i tid och registrerar sig i tid. För valbara kurser kan det förekomma urval och görs då enligt följande:

• Antal högskolepoäng som avklarats inom programmet
• Urval baserat på kvalitetsaspekter, till exempel betyg på de kurser som ingår i programmet

6. Särskiljande av sökande med lika meritvärde

När det gäller utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare får sökande som har lika meritvärde på gymnasiebetyg särskiljas via resultat på högskoleprovet. Som ett alternativ till högskoleprov, får intervjuer eller lottning användas (7 kap. § 12a HF).

7. Antagningsbesked

Alla sökande till utbildningar vid Stockholms universitet ska av Universitets- och högskolerådet få ett antagningsbesked. Detta gäller som Stockholms universitets beslut. Av beskedet ska det framgå om den sökande är antagen, villkorligt antagen, reserv eller struken på grund av obehörighet. För
reserver ska reservnummer finnas. För obehöriga ska det finnas information om hur man överklagar beslutet.

Antagningsbeskedet ska också innehålla anvisningar om eventuellt svarskrav. Om svar kommer in för sent, förlorar sökande sin plats eller reservplacering.

På antagningsbeskedet ska det också finnas ett återkallelseförbehåll att en utbildning vid särskilda skäl kan komma att ställas in efter det att antagningsbeskeden skickats ut.

Om en student är studieavgiftsskyldig ska även följande uppgifter framgå av antagningsbeskedet: studieavgiftens storlek, sista datum för betalning samt att antagningen gäller under förutsättning att studieavgiften är betald.

Om en antagen/reserv inte önskar ta sin plats i anspråk läggs återbud in i antagningssystemet av sökande eller institution. Återbud innebär att antagningen/reservplatsen stryks.

Antagen/reserv som ångrar sitt återbud måste återanmäla sig till utbildningen om så är möjligt.

7.1 Återkallande av antagningsbeslut

När Universitets- och högskolerådet (UHR) upptäcker att en student har blivit antagen till utbildning vid Stockholms universitet med hjälp av förfalskade betyg eller fusk vid högskoleprovet, skickas en anmälan om detta in till universitetet. Om studenten använt sig av förfalskade betyg eller
fusk vid högskoleprovet för att komma in på en utbildning vid Stockholms universitet och det dessutom kan fastslås att studenten inte skulle ha blivit antagen till aktuell utbildning utan de förfalskade betygen eller fusk vid högskoleprovet, återkallas antagningsbeslutet av universitetet genom beslut av rektor.

8. Antagning av reserver

Lokala regler

Om det finns tillgängliga platser på en utbildning när alla som antagits givits möjlighet att påbörja studierna kan institutionen kalla reserver.

Reservantagning ska göras i samma system som anmälan och alltid i turordning från den urvalsgrupp där en plats blivit ledig. Reserver tas i första hand från samma urvalsgrupp där en plats blivit ledig. Om det inte finns reserver där, tas de i andra hand från övriga ordinarie urvalsgrupper.
I tredje hand från sökande som anmält sig i tid men saknar meriter som påverkar urvalet. Sist tas reserver från dem som gjort sena anmälningar, i den ordning de kom in.

Institutionerna väljer själva lämplig form för att kalla reserver via mejl, telefon, eller upprop. Det ska ske på ett sådant sätt att den sökande ges rimliga möjligheter att kunna besvara erbjudandet.

Om en kallad reserv avsäger sig sin plats, ska denne strykas genom att återbud läggs in.

9. Registrering och studieavbrott

Lokala regler

Institutionen beslutar vilka tider som gäller för registrering. Rektor beslutar om sista registreringsdag.

Respektive institution kan besluta om obligatoriskt upprop för antagna och/eller reserver. Information om upprop och registrering ska meddelas de antagna och reserver som berörs.

Den som inte registrerat sig i tid eller uteblir från obligatoriskt upprop, riskerar att förlora sin plats.

Institutionerna ska informera studenterna om att studieavbrott ska anmälas omgående. Avbrott på kurs görs av studenten i Ladoks studentgränssnitt. Avbrott som meddelas inom tre veckor efter kursstart kallas tidigt avbrott och innebär att kursen kan sökas igen vid ett senare tillfälle. Avbrott senare än tre veckor efter kursstart medför att studenten inte kan bli antagen till kursen igen genom en anmälan via antagning.se / universityadmissions.se.

Den som vill återuppta studierna efter ett avbrott ska kontakta institutionen eller motsvarande för eventuell omregistrering. Omregistrering beslutas av prefekt och sker i mån av plats.

10. Anstånd med studier för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Den som är antagen ska påbörja utbildningen den termin som antagningen avser. Om det finns särskilda skäl får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till en utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anstånd med studiestarten (7 kap. 33 § HF).

Skäl för anstånd framgår av UHR:s föreskrifter (UHRFS 2013:3).

Lokala regler

Vid Stockholms universitet tillämpas reglerna på följande sätt: Den sökande måste själv ansöka om anstånd och styrka de skäl som åberopas med intyg, till exempel läkarintyg, personbevis för barn, beslut om inskrivning, eller intyg från arbetsgivare. Anstånd beviljas normalt till nästa start för utbildningen men upp till tre terminer får förekomma.

Ansökan om anstånd bereds och beslutas av Studentavdelningen vid Stockholms universitet, om inget annat framgår av utbildningskatalogen eller annat informationsmaterial.

11. Studieuppehåll för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Om det finns särskilda skäl får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen får fortsätta sina studier efter studieuppehåll (7 kap. 33 § HF). Skäl för att få fortsätta studierna framgår av UHR:s föreskrifter (UHRFS 2013:3, 2016:1).

Lokala regler

Respektive områdesnämnd beslutar om rätt att fortsätta studier efter studieuppehåll. Områdesnämnden kan ha delegerat beslutet vidare.

En student som avser att göra ett uppehåll i sina studier vid Stockholms universitet ska anmäla detta till ansvarig institution och ange skälen till uppehållet. Studenten kan då beviljas återkomst i studierna efter uppehållet.

I beslutet ska studieuppehållets längd anges samt att studenten får fortsätta sina studier vid återkomsten. Om studieuppehåll inte beviljas, ska beslutet innehålla information om hur det kan överklagas.

Den som inte i förväg har anmält studieuppehåll och fått det beviljat får fortsätta sina studier vid återkomsten i mån av plats.

12. Omprövning och överklagande

Följande beslut om antagning kan överklagas enligt högskoleförordningen 12 kap. 2 §:

• Beslut om att den sökande inte uppfyller behörighetskraven eller inte beviljats undantag
• Beslut om att den sökande inte beviljats anstånd med studiestarten
• Beslut om att en student inte beviljats studieuppehåll på program eller kurs

Information om hur ett beslut överklagas ska lämnas i en överklagandehänvisning. Överklagandehänvisningen ska framgå av beslutet alternativt ska det i beslutet anges att en överklagandehänvisning bifogas beslutet.

Överklagandehänvisningen ska innehålla följande information:

”Beslutet kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet ska göras skriftligt. I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt beslutet ska ändras. Överklagandet ska ställas till Överklagandenämnden för högskolan, Kabyssgatan 4D, 120 30 Stockholm, men ska ges in till Stockholms universitet,
registrator, 106 91 Stockholm, registrator@su.se. Överklagandet ska ha kommit in till Stockholms universitet inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom Stockholms universitet.”

När ett överklagande kommit in ska ärendet behandlas i följande steg:

1. Omprövning och rättelse Inledningsvis ska ställning tas till om det överklagade beslutet av någon anledning är uppenbart felaktigt (omprövning). Beslutet ska ändras om det är uppenbart felaktigt i något
   väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och kan ändras snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för enskild part (38-39 §§ förvaltningslagen). Ett beslut som innehåller en uppenbar felaktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet (36 § förvaltningslagen).
2. Har överklagandet kommit in i rätt tid? Därefter prövas om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kommit in för sent ska avvisas. Ett motiverat beslut om avvisning med överklagandehänvisning ska skickas till den som överklagat. Ett överklagande får inte avvisas av annat skäl än att det kommit in för sent. Ett överklagande får dock inte avvisas om förseningen beror på att universitetet inte har lämnat korrekt information om hur man överklagar, eller om överklagandet har kommit in till Överklagandenämnden för högskolan inom överklagandetiden (45 § förvaltningslagen).
3. Överlämnande till Överklagandenämnden för högskolan. Om överklagandet inte avvisas ska överklagandet, beslutet, det nya beslutet (om sådant har fattats efter omprövning) och övriga handlingar i ärendet överlämnas till Överklagandenämnden för högskolan inom en vecka från det att överklagandet kom in till universitetet tillsammans med ett yttrande. Om yttrandet då inte är klart, ska ärendet ändå överlämnas till Överklagandenämnden för högskolan. Det bör då anges inom vilken tid som yttrandet kommer att ges in. Yttrandet ska då färdigställas skyndsamt.

13. Omprövning och överklagande

Den som får ett beslut som går denne emot (42 § förvaltningslagen) och som får överklagas ska samtidigt få information om hur man ska gå tillväga för att överklaga beslutet samt få information om avvikande meningar som har antecknats (33 § förvaltningslagen).

Följande beslut om antagning kan överklagas enligt högskoleförordningen 12 kap 2 §.

• Beslut om att den sökande inte uppfyller behörighetskraven eller inte beviljats undantag
• Beslut om att den sökande inte beviljats anstånd med studiestarten
• Beslut om att en student inte beviljats studieuppehåll på program eller kurs

Information om hur ett beslut överklagas ska lämnas i en överklagandehänvisning.

Överklagandehänvisningen ska framgå av beslutet alternativt ska det i beslutet anges att en överklagandehänvisning bifogas beslutet. Överklagandehänvisningen ska innehålla följande information (43-44 §§ förvaltningslagen):

”Beslutet kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet ska göras skriftligt. I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt beslutet ska ändras. Överklagandet ska ställas till Överklagandenämnden för högskolan, Box 7249, 103 89 Stockholm, men ska ges in till Stockholms universitet, registrator, 106 91 Stockholm. Överklagandet ska ha kommit in till Stockholms universitet inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom Stockholms universitet.”

När ett överklagande kommit in ska ärendet behandlas i följande steg:

1. Omprövning och rättelse
   
   Inledningsvis ska ställning tas till om det överklagade beslutet av någon anledning är uppenbart felaktigt (omprövning). Beslutet ska ändras om det är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och kan ändras snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för enskild part (38-39 §§ förvaltningslagen). Ett beslut som innehåller en uppenbar felaktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet (36 § förvaltningslagen).
2. Har överklagandet kommit in i rätt tid?
   
   Därefter prövas om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kommit in för sent ska avvisas. Ett motiverat beslut om avvisning med överklagandehänvisning ska skickas till den som överklagat. Ett överklagande får inte avvisas av annat skäl än att det kommit in för sent. Ett överklagande får dock inte avvisas om förseningen beror på att universitetet inte har lämnat korrekt information om hur man överklagar, eller om överklagandet har kommit in till Överklagandenämnden för högskolan inom överklagandetiden (45 § förvaltningslagen).
3. Överlämnande till Överklagandenämnden för högskolan
   
   Om överklagandet inte avvisas ska överklagandet, beslutet, det nya beslutet (om sådant har fattats efter omprövning) och övriga handlingar i ärendet överlämnas till Överklagandenämnden för högskolan inom en vecka från det att överklagandet kom in till universitetet tillsammans med ett yttrande. Om yttrandet då inte är klart, ska ärendet ändå överlämnas till Överklagandenämnden för högskolan. Det bör då anges inom vilken tid yttrandet kommer att ges in. Yttrandet ska då färdigställas skyndsamt.”

Dokumentet i pdf-format

Antagningsordning för tillträde till grundnivå och avancerad nivå pdf, 255.7 kB.