Högskoleföreningen

Tanken var att föreningen skulle verka för att en högskola bildades i Stockholm och att föreningen skulle upplösas när högskolan väl kommit till och dess framtid var tryggad. År 1960 blev Stockholms högskola universitet. Högskoleförening finns fortfarande kvar som en vänförening för alla som är intresserade av universitets hela verksamhet. Föreningen värnar om universitetets historia och stödjer olika projekt inom området.

Föreningen delar varje år ut pris för de mest framstående doktorsavhandling inom de olika fakulteterna.

 Det tog 40 år att nå 775 studenter, vilka hade tiofaldigats till ca 8000 studenter vid övergången till universitet 40 år senare. Den kvantitativt största expansionen ägde rum under 1960-talet, då studentantalet mer än fördubblades på kort tid. Under 1960-talet drevs expansionen av stora efterkrigskullar, en utbyggd gymnasieskola, ett nytt studiemedelssystem och stark ekonomisk tillväxt. År 1970 hade studentantalet vuxit till 30 000 studenter. Tillväxten fortsatte under 1970- och 80-talen, om än i lugnare takt. Under 1990-talets första hälft skedde en ny kraftig expansion, driven av hög arbetslöshet och politiska beslut om ökad utbildningskapacitet.

 Under perioden 1960–2025 har Stockholms universitet genomgått en omvandling från en relativt liten statsfinansierad institution med några tusen studenter till en mångmiljardorganisation, ca 6,5 miljarder kronor, med ca 33 600 helårsstudenter, 1200 aktiva doktorander och 5 400 anställda. Vid sidan av utbildningen har forskningen både vidgats och fördjupats och i stigande grad finansierats externt — med ökat beroende av konkurrensutsatta medel.​​​​​​​​​​​​​​​​ Stockholms högskolas betoning var att både bildning och olika samhällsbehov skulle tillgodoses samtidigt som forskningen hade en naturlig plats från start. Det naturvetenskapliga området är universitetets vagga, till skillnad mot de äldre universiteten. Området har hela tiden – och fortsatt – den största andelen av forskningen vid universitetet, men har betydligt färre studenter än det humanvetenskapliga området.

Stockholms universitets/Högskoleföreningens kronologi 1878–1960 pdf, 1.4 MB.

Åren 2007-2009
Kåre Bremer

SciLifeLab pdf, 2.3 MB.

Stockholm 1869: 76 personer vill starta en högskola
Pia Bjerén Fürstenbach

Tid för en ny högskola pdf, 15.3 MB.

– några pedagogiska idéer i pläderingen för en ny "högskola i hufvudstaden"
Anders Gustavsson, Max Scheja & Annika Ullman

Rum för en ny högskola pdf, 1.2 MB.

Samtal med fem rektorer vid Stockholms universitet: Kåre Bremer, Gunnel Engwall, Gustaf Lindencrona, Inge Jonsson och Staffan Helmfrid.

Del 1 (00:00:17)

• statens styrning av universiteten genom regleringsbreven
• styrning mot aktuell och av staten önskad forskning
• bristande resurser för annan forskning särskilt humaniora-samhällsvetenskap
• tillsättning av styrelse, styrelseordförande och rektor
• universitetens ställning som statliga myndigheter
• alternativa organisationsformer
  

Del 2 (00:21:06)

• språkområdet, språkforskning och försök till samordning mellan universiteten
  
• statens uppdrag till universiteten för småspråken
  

Del 3 (00:33:01)

• gamla universitet och nya högskolor
• fördelning av forskningsresurser mellan lärosätena
• forskningens storlek och bredd vid de stora universiteten
• forskningsanknytningens krav på forskningsresurser till högskolorna
• nya högskolor som regionalpolitiska satsningar
• Örebro, Linköping och Gotland
• nedläggningar, omprioritering och riktade rekryteringar
• strategiska satsningar och specialisering vid lärosäten
  

Del 4 (00:55:31)

• externfinansiering, nya finansiärer och deras styrning
• samråd med finansiärer
• rektorernas, fakulteternas och professorernas möjligheter till styrning
• omprioriteringar och nedläggningar
• fri forskning och uppdragsforskning
  

Del 5 (01:06:54)

• dimensionering av doktorandutbildning
• doktorsexamens meritvärde och nya doktorers framtid
• bristen på mellantjänster och på långsiktig finansiering
• humanioras finansiering, självsyn, framtid och möjligheter
• internationalisering och kommande stora internationella projekt
• internationell ställning och konkurrenskraft