Text och språk

Kommunikationen från Stockholms universitet ska vara pålitlig oavsett mottagare. Detta är grundläggande för universitetet som myndighet och samhällsaktör med kärnuppdragen forskning och utbildning.

Stockholms universitets interna och externa kommunikation ska ha mottagarens behov och förutsättningar i fokus och vara:

  • sann och korrekt
  • tillgänglig och öppen
  • trovärdig
  • vårdad, enkel och begriplig

Klarspråk

Eftersom Stockholms universitet är en myndighet ska vi följa språklagen, som (bland annat) säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen, är det organ som är ansvarigt för den officella språkvården i Sverige. På deras webbplats kan du lära dig mer om hur du skriver klarspråk.

Institutet för språk och folkminnen - skriva klarspråk

Skrivriktlinjer vid Stockholms universitet

Stockholms universitet följer Myndigheternas skrivregler.

Enligt språklagen ska språket inom offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Med "vårdat" menas att vi ska följa den officiella språkvårdens rekommendationer, exempelvis Svenska Akademiens ordlista och boken Svenska skrivregler.

Utöver detta har vi också skrivriktlinjer för Stockholms universitet. Det mest övergripande du behöver veta har vi samlat här:

Stockholms universitet är det officiella namnet och ordet universitet stavas alltid med gement u. Den engelska översättningen, som också ska användas internationellt, är Stockholm University.

Förkortningen SU är ingen etablerad förkortning utanför universitetet och får därför endast användas i sammanhang (namnbildningar, trycksaker, utgående skrivelser etc.) där det tydligt framgår att det är Stockholms universitet som är avsändare. Till exempel när Stockholms universitets logotyp är med och mottagaren inte kan missförstå att det handlar om Stockholms universitet.

Det är inte tillåtet att skapa egna logotyper med förkortningen SU.

Du måste söka tillstånd för att använda dig av förkortningen SU i trycksaker, utgående skrivelser etc, av kommunikationschefen vid Kommunikationsavdelningen.

Stor bokstav ska användas för namn på institutioner, centra, enheter med mera. Vid sammansättningar ska ordet/orden därefter ha liten bokstav.

Exempel:
Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd är på konferens under fredagen.
Stort intresse för utbildningar vid Företagsekonomiska institutionen.

Riktlinjer för hur publikationstitlar och referenser ska skrivas finns under rubriken "Guider till referensstilar" hos Stockholms universitetsbibliotek.

Stockholms universitetsbibliotek

I akademiska titlar är det bara ord som förkortas som ska ha punkt.

Exempel:
fil.dr (första ordet är en förkortning medan det andra är en sammandragning av ordet doktor)
fil.mag. (förkortning av båda orden)

Förkortningen av dessa titlar kan även skrivas med versaler men då utan punkter (FD, FK).

De som studerar vid universitetet är studenter (inte elever). De läser vid universitetet (inte skolan), har seminarier och föreläsningar (inte lektioner) i seminarierum och föreläsningssalar (inte klassrum).

Skriv hellre ut orden. Ska förkortningar användas bör punkter användas; t.ex., bl.a., m.m. Vill du förkorta "telefon" skriver vi sammandragningen tel.

Vi förordar i officiella sammanhang det officiella vid (inte på).

Exempel:
Professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet

Varje entré har en unik adress med nummer och gatunamn som ska uppges, tillsammans med namn på byggnad, i samband med besöksadresser.

Kommunicera på engelska

Stockholms universitet använder brittisk engelska vid översättning från svenska och i kommunikation på engelska med omvärlden. På sidan Kommunicera på engelska har vi listat rekommenderade engelska översättningar av både generella akademiska och universitetsspecifika ord och begrepp. (En motsvarande lista med utgångspunkt i de engelska orden och begreppen finns också, för översättning från engelska.) Där finner du också länkar till rekommenderade ordböcker och ordlistor.

Kommunicera på engelska
Engelsk ordlista ("Glossary of commonly used terms at Stockholm University")

Benämning av Stockholms universitets områden, delområden och byggnader

Område: Stockholms universitetsområde

Delområden och byggnader

Delområde

Byggnader

Albano

Alba Nova

Bergianska trädgården

Edvard Andersons växthus, Victoriahuset

Frescati:


Norra Frescati

  • Manne Sieghbahnhusen
  • Frescatihallen
  • Geovetenskapens hus
  • Greens villa
  • Arrheniuslaboratorierna
  • Konsulentvillan
  • Nobelhusen

Lilla Frescati

Botaniska institutionen

Frescati Backe F

Frescatibackehusen

Södra Frescati

  • Aula Magna
  • Lantis
  • Allhuset
  • Småbrukarhemmet
  • Villa Bellona
  • Södra huset
  • Bloms hus
  • Skära villan
  • Universitetsbiblioteket
  • Skogstorpet
  • Gula villan
  • Juristernas hus

Frescati Hage


Kräftriket


Campus Kista


Filmhuset


Garnisonen


Spökslottet


Universitetets profilerande texter

Profiltexterna (lång, mellan och kort version) är sammanfattande beskrivningar av Stockholms universitet.

Se styrdokumentet Kommunikationspolicy för Stockholms universitet.

Översättare

Medarbetare inom universitetet kan avropa på de statliga avtalen.

Språk- och översättningstjänster i Avtalskatalogen.

Språkliga stödresurser

Sida med samlad information om vilka språkliga stödresurser som finns för dig som medarbetare på SU.

Språkliga stödresurser

Styrdokument

Kontakt

Kommunikationsrådgivning
Kontakta gärna funktionen rådgivning på Kommunikationsavdelningen om du är osäker på vem du ska vända dig till. Vi lotsar dig till våra expertfunktioner.
komrad@su.se

Universitetets klarspråksrepresentanter hos myndigheten Institutet för språk och folkminnen: Kristina Hanson (vikarierande)

Senast uppdaterad: 2024-04-15

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen