Regler för studie- och karriärvägledning

Ansvarig enhet: Studentavdelningen

Kontaktperson: Marie Nordström

Inledning

Tillgången till studie- och karriärvägledning regleras nationellt i högskoleförordningen (1993:100), där det fastslås att studenter ska ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs (6 kap. 3 §).

Vidare är det som skrivs om kvalitetsarbete i högskolelagen (1992:1434) av relevans för arbetet med studie- och karriärvägledning, nämligen att ”Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.” (1 kap. 4 §)

Syftet med detta dokument är dels att tydliggöra organisation, ansvar och ramar för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet, dels att till studenter och doktorander (presumtiva, befintliga och alumner), anställda och externa intressenter tydliggöra vilket stöd, vilken service och information som erbjuds inom studie- och karriärvägledningen. Tillgången till studie- och karriärvägledning gäller samtliga studenter inklusive universitetets doktorander. Studenter och doktorander benämns i reglerna som student/er.

För att säkerställa att universitetets arbete med studie- och karriärvägledning håller hög kvalitet krävs regelbunden uppföljning. Utgångspunkten för uppföljningen ska vara det som anges i detta regeldokument.

Ansvaret för uppföljning av universitetets centrala vägledningsarbete vilar på Studentavdelningen och rapporteras till Rektors kansli.

Ansvaret för uppföljning av universitetets vägledningsarbete vid institutionerna vilar på de Humanvetenskapliga och Naturvetenskapliga områdena och sker i samband med utbildningsgranskningarna.

Sammantaget bildar uppföljningarna underlag för revidering av detta dokument.

1. Studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet

Studie- och karriärvägledning inbegriper i vid bemärkelse all verksamhet som bidrar till att främja välgrundade val av studie- och karriärvägar, från allmän informationsspridning till enskilda vägledningssamtal. Tillgången på god studie- och karriärvägledning är därigenom också en viktig del av kvalitetsarbetet vid Stockholms universitet.

Studie- och karriärvägledningens syfte är att skapa förutsättningar för och stödja välgrundade val av studie- och karriärvägar som främjar individens utveckling. Tillgänglig och kompetent studie- och karriärvägledning befrämjar hög kvalitet i utbildningen och utvecklar den sociala och etniska mångfalden vid universitetet och arbetet med ett jämlikt och jämställt universitet. I arbetet med breddad rekrytering och karriärvägledning är studievägledningens roll att visa på arbetsmarknadsanknytning och utbildningens relevans och användbarhet. Studie- och karriärvägledningen ska vara tillgänglig för alla som står inför och bedriver studier på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå vid universitetet.

Studie- och karriärvägledningen är också en viktig del av universitetets samverkan, både nationellt och internationellt, med det omgivande samhället. Vid institutionsspecifik vägledning kan det t.ex. innebära samordning av studentutbyte och alumnverksamhet. En gedigen studie- och karriärvägledning kan vidare fylla en viktig funktion i att sprida kunskap till arbetsmarknaden om utbildningarnas innehåll med betoning på generiska kompetenser, samtidigt som den kan bidra till studenternas/doktorandernas självreflektion och kompetensinventering.

2. Organisation: Central och institutionsspecifik studie- och karriärvägledning

Studie- och karriärvägledningen vid Stockholm universitet är organiserad på två nivåer, central (erbjuden av Studentavdelningen) och institutionsspecifik studie- och karriärvägledning.

2.1 Central studie-och karriärvägledning

Studentavdelningen ansvarar för att tillhandahålla studie- och karriärvägledning som främst riktar sig till presumtiva och befintliga studenter och doktorander under utbildning. Målgruppen presumtiva studenter återfinns inte bara i gymnasieskolan och komvuxutbildningar, utan även bland yrkesverksamma som vill fort- eller vidareutbilda sig.

Vidare har Studentavdelningen en samordnande roll, till exempel när det gäller vägledarfortbildning för institutionsvägledare. Chefen för Studentavdelningen är ansvarig för organisation av och kvalitet på den centrala studie- och karriärvägledningen. Enligt besluts- och delegationsordningen beslutar chefen för Studentavdelningen i frågor om studievägledning och information. Studentavdelningen hanterar därmed sin interna styrning genom sin verksamhetsplan för studie- och karriärvägledning.

2.2 Institutionsspecifik studie- och karriärvägledning

Samtliga studenter/doktorander har rätt till studie- och karriärvägledning oavsett om studierna bedrivs som fristående kurser eller inom ett program. Tyngdpunkten ligger på ämnesspecifik vägledning och information om institutionens kurs- och programutbud, kombinationsmöjligheter och relevans på arbetsmarknaden. Det övergripande ansvaret för studie- och karriärvägledningen vid institutioner och centrum har prefekt/motsvarande.

Institutionernas arbete med studie- och karriärvägledning regleras inte via institutionernas verksamhetsplaner utan enligt regler i detta dokument.

2.2.1 Regler för den institutionsspecifika studie- och karriärvägledningen

Omfattningen av uppdraget som vägledare vid institution ska vara i proportion till antal studenter/doktorander och antal utbildningar. Vägledaren ska vara tillgänglig för kontaktmöjligheter med studenterna/doktoranderna. Under terminstid nås vägledaren via telefon och e-post samt tar emot besök på fasta och/eller bokningsbara tider. Telefon- och mottagningstider dimensioneras efter studenters/ doktoranders behov och erbjuds minst ett par gånger i veckan under terminstid.

Tillgängligheten bör stärkas inför och under ansökningsperioderna. Vägledaren ska ges utrymme i tjänsten att kompetensutveckla sig inom studie- och karriärvägledning.

Vägledaren vid institution ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna ge utbildningsspecifik vägledning om den kompetens och användbarhet som institutionens utbildningar ger. Vägledaren ska även ha god kännedom om utbildningsväsendet i stort och andra högskoleutbildningar inom ämnesområdet. Vägledarens kunskaper och erfarenheter bör även tas tillvara vid övergripande planerings- och utvecklingsarbete av studierelaterade frågor. Det bör exempelvis ske genom att vägledaren:

1. ges närvaro- och yttranderätt i institutionsstyrelse eller liknande organ som fattar beslut i utbildningsfrågor,
2. deltar i arbetsgrupper som förbereder beslut i utbildningsfrågor,
3. deltar i samordning av ämnesintroduktion för nya studenter, eller
4. bistår lärare och kurs/programansvariga i syfte att följa upp studenters studieresultat för att därigenom kunna erbjuda adekvat stöd.

3. Etik och bemötande

Arbetet med studie- och karriärvägledningen ska kännetecknas av ett etiskt och professionellt förhållningsätt som främjar både den resumtive och den befintliga studentens /doktorandens studie- och karriärval. Det innebär bland annat följande:

• Studenter/doktorander ska behandlas lika oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, social bakgrund, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (diskrimineringslagen 1 kap. 1 § och 3 kap. 1 §).
• Vidare ska vägledaren verka för rättvisa och öppenhet samt stå för ett förhållningssätt som främjar både inkludering och arbete för ett jämställt och jämlikt universitet. Bemötandet ska vara stödjande och respektfullt och studentens/doktorandens integritet ska alltid respekteras.
• Känsliga uppgifter om studenter/doktorander ska behandlas med diskretion och vägledare vid universitetet ska iaktta tystnadsplikt avseende alla frågor som rör den enskilde studentens/ doktorandens personliga förhållanden (se offentlighets- och sekretesslagen 23 kap. 5 §) Det gäller även om vägledaren upplever att det finns intressekonflikter mellan de olika roller han/hon har vid institutionen t.ex. när det gäller att vara både vägledare och handledare, lärare eller examinator.
• I övrigt bör vägledaren följa Sveriges vägledarförenings ”Etisk deklaration och etiska riktlinjer för studie- och yrkesvägledning”. http://www.vagledarforeningen.se/deklaration/

4. Studie- och karriärvägledarnas kompetens

Studie- och karriärvägledning är en processinriktad verksamhet där samtalet är ett viktigt redskap. Ett vägledningssamtal bidrar till att studenten/doktoranden kan fatta beslut och lösa
problem som har med studie- och karriärval att göra. För att klara denna uppgift behöver vägledaren ha en väl utvecklad kommunikativ kompetens, goda språkkunskaper i både svenska och engelska samt goda kunskaper inom sitt område liksom förmåga att visa empati. Vägledaren ska ha en akademisk grundexamen och kunskaper om ämnet.

Vägledaren ska vara väl uppdaterad om utvecklingen inom sitt ämnesområde, dess arbetsmarknad (både inom och utanför akademin), internationaliseringen av utbildningen samt studiesociala frågor. Detta förutsätter att det inom ramen för anställningen ska finnas möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling inom tjänsten. Vägledaren ska exempelvis ges möjlighet att delta i kurser i samtalsmetodik (anordnas bl.a. av det nationella vägledarnätverket) och vägledarfortbildningen som erbjuds via Studentavdelningen som omfattar bland annat introduktionskurs för nyanställda vägledare och regelbundna utbildningstillfällen under terminen.

Dokumentet i pdf-format

Regler för studie- och karriärvägledning Pdf, 233.7 kB.