Radioaktivt

Klassificering/sortering

Radioaktivt avfall kan indelas i:

• Gasformiga radionuklider
• Fast radioaktivt avfall
• Flytande radioaktivt avfall och scintvätskor
• Radioaktiva ämnen i form av slutna strålkällor
• Blybehållare (ej radioaktiva i sig, utan i vilka strålkällor förvarats)

Radioaktiva ämnen ska så långt möjligt inte blandas med annat slags avfall.

Skriftliga rutiner för hantering av radioaktivt avfall, uppskattning av aktivitet i avfallet, mätning av ytdosrat och uppskattning av aktivitet i utsläpp till luft återfinns i universitetets ”Radiation Safety Manual” (kvalitetshandbok för strålskydd, gemensam för KTH/SU).

Hantering/förvaring

Radioaktiva ämnen ska förvaras inlåsta så att de inte är åtkomliga för obehöriga. Förvaringen ska vara betryggande ur brandsäkerhetssynpunkt. Förvaringsplatsen ska vara avskärmad så att dosraten inte överskrider 20 µSv/h där personer tillfälligt uppehåller sig, eller högst 2 µSv/h där någon person stadigvarande vistas. Förvaringsplatsen ska vara lätt att rengöra. Om flyktiga ämnen förvaras, eller om det finns risk för att sådana kan bildas, ska förvaringsplatsen vara väl ventilerad. Förvaringsplatsen ska vara märkt med varselsymbol för joniserande strålning, texten ”Förvaringsplats för radioaktiva ämnen”, respektive ”Förvaringsplats för radioaktivt avfall” samt namn och telefonnummer till någon person som ansvarar för förvaringsplatsen. En behållare för radioaktivt avfall ska vara av lämpligt material och utförande med hänsyn till kemiska och fysikaliska egenskaper hos det ämne som förvaras. Behållaren ska vara märkt med radionuklidens beteckning och uppgift om aktivitet vid ett angivet datum. Vad som sägs i ovan ska även gälla förvaring av radioaktivt avfall i avvaktan på slutligt omhändertagande.

Gasformiga radionuklider

Vid verksamhet där gasformiga radionuklider produceras eller genereras från system med inmärkta radioaktiva ämnen ska bidraget till stråldos från utsläppen till representativ person uppskattas och underlaget och metodiken som har använts för att beräkna sambandet mellan utsläppt aktivitet och effektiv dos dokumenteras. Den som bedriver sådan verksamhet ska senast 1 mars varje år rapportera utsläppt aktivitet per radionuklid för föregående kalenderår till Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålskyddsexperten skall alltid konsulteras innan verksamhet som kan ge upphov till utsläpp till luft inleds.

Fast radioaktivt avfall

Allt fast avfall (papperstussar, plast, glas mm) och lösningar, fällningar, filtrat mm som innehåller radioaktiva ämnen ska omhändertas som radioaktivt avfall. Arbetet med radioaktiva ämnen ska planeras så att mängden avfall som måste tas om hand som radioaktivt avfall minimeras.

Det radioaktiva avfallet ska vara emballerat i avfallsbehållare, en väl försluten invändig plastpåse och, om avfallet är eller kan bli flytande, absorptionsmedel motsvarande dubbla mängden avfall i form av vätska.

Högsta tillåtna aktivitetsmängd per avfallsförpackning

Den sammanlagda mängden radioaktiva ämnen per avfallsförpackning får högst uppgå till den aktivitetsmängd som anges i SSMFS 2010:2. Dosraten på ytan av en avfallsförpackning som lämnas till en förbränningsanläggning får inte överstiga 5 mikrosievert per timme.

Summationsregel

Då flera radioaktiva ämnen läggs i en och samma avfallsförpackning gäller begränsningen
Σk(Ak/Lk) ≤ 1

där Ak är aktivitetsmängden av radionukliden ”k” och Lk är gränsvärdet för samma nuklid.

Den sammanlagda aktiviteten hos det avfall som lämnas till en förbränningsanläggning från ett laboratorium under en kalendermånad får inte överstiga tio gånger den aktivitet som anges i SSMFS 2010:2.

Exempel: Kan 1 MBq P-32 och 5 MBq C-14 läggas i samma behållare och avsändas till avfallsförbränning för slutligt omhändertagande som radioaktivt avfall?

Svar: Dela respektive aktivitetsmängd med motsvarande gränsvärde från SSMFS 2010:2 och summera resultaten: 1 MBq/0,1 MBq = 10 för P-32 och 5 MBq/10 MBq = 0,5 för C-14, summering av 10 + 0,5 ger värdet 10,5.

Detta värde överstiger summationsregelns värde om högst 1 och behållare får alltså inte avsändas till sopförbränning, åtminstone inte ännu.

Åtgärd: Behållare med sitt innehåll får i detta specifika fall avklinga i 16 veckor, P-32 har 14 dygns halveringstid, vilket resulterar i att summationsregelns värde sjunker under 1 efter åtta halveringstider och behållare kan märkas och sändas till förbränning.

Flytande radioaktivt avfall och scintvätskor

Vätskescintillationslösningar klassas fortfarande ofta som farlig kemisk produkt. Dessa får inte hällas ut i utslagsvask för flytande radioaktivt avfall utan ska förpackas i plast- eller glasflaskor som placeras i behållare för farligt avfall tillsammans med en tillräcklig mängd absorptionsmedel för att hindra utläckage vid transport.

De flesta scintillationsvätskor innehåller NPE (nonyl phenol ethoxylate). Detta ämne upptas i rådets direktiv 2003/53/EC och får inte släppas ut till något vattensystem inom europeiska gemenskapen utan ska alltid sändas till slutligt omhändertagande genom förbränning.

Den sammanlagda aktivitet hos det avfall som spolas ut i avlopp från ett laboratorium under en kalendermånad får inte överstiga tio gånger den aktivitet som anges i SSM FS 2010:2. Det avfall som spolas ut vid ett och samma utsläppstillfälle får högst ha den aktivitet som anges i SSM FS 2010:2. Samma summationsregel som för avfall till förbränning gäller för utsläpp i avlopp. Vid varje utsläppstillfälle ska spolning ske med rikligt med vatten. Vid en utsläppsplats ska det finnas en väl synlig skylt som anger att flytande radioaktivt avfall får spolas ut i avloppet.

Brandfarliga vätskescintillationslösningar ska vara förpackade i mindre plast- eller glasflaskor uppgående till en sammanlagd volym av högst 1 liter per avfallsförpackning. Absorptionsmedel ska tillföras behållare i en mängd motsvarande en kapacitet att suga upp minst dubbla mängden (2 liter) vätska.

Av icke brandfarliga vätskescintillationslösningar får högst 5 liter förpackas per avfallsbehållare med en tillräcklig mängd absorptionsmedel.

Radioaktiva ämnen i form av slutna strålkällor

Regelverket (SSM FS 2010:2) medger att slutna strålkällor med en aktivitetsmängd uppgående till högst 50 kBq får sändas till avfallsförbränningsanläggning. Vid minsta osäkerhet gällande aktivitetsmängd hos sluten strålkälla som ska kasseras, kontakta universitetets strålskyddsexpert Mats Jonsson (08-790 9123, matsj@kth.se) eller Mats Hansson på Sektionen för säkerhet (08-16 2251, mats.hansson@su.se).

Blybehållare

De blybehållare som använts vid leverans av isotoplösningar eller annat radioaktivt material kan kostnadsfritt lämnas in på onsdagar eller fredagar kl 10:30-11:00 i rum M212 på KÖL, Svante Arrhenius väg 16F. Avfallsentreprenör kontrollerar behållarna avseende strålning innan de transporteras för återvinning.

Dokumentation

Dokumentation ska finnas över:

• lagrat avfall radionuklider med halveringstid >10 h, med angivande av nuklid, aktivitet och ytdosrat vid visst datum, ursprung och identitet med spårbarhet till avfallsbehållare.
• årlig aktivitet av radionuklider med en halveringstid >10h som har skickats till en förbränningsanläggning eller har spolats ut i avlopp.
• årlig aktivitet som har släppts ut till luft.
• aktivitet hos avfall som har skickats till en godkänd avfallsanläggning.

Dokumentationen ska sparas i minst fem år efter avfallets slutliga omhändertagande.

Märkning/etikettering

Stockholms universitets avfallsetikett ifylld med:

• Radioaktivt: (x)
• Avfallsslag, specifikation: Radionuklid, aktivitet och ytdosrat vid angivet datum
• Avlämnande institution/avdelning, institutionsnummer och referens
• Avlämnarens namn, telefon-nr och datum

Varselsymbol för joniserande strålning ska även klistras på avfallsbehållaren.

Aktivitetsmängden i varje enskild avfallsförpackning får vid avlämningen, för vidare transport till avfallsmottagaren, högst uppgå till gränsvärdet som anges i SSMFS 2010:2.

Avlämning/transport

Avlämning enligt ovan givna begränsningar kan ske onsdagar kl 09:45-10:15 i rum A205 (mitt emot SU-butiken). Om kyl/frysförvaring krävs ska avlämning ske samma dag som avfallsentreprenören har avhämtning (kontakta entreprenören för datum).

De transporterar sedan avfallet för destruktion.

Radioaktivt avfall som inte uppfyller begränsningar enligt dessa anvisningar och SSMFS 2010:2 måste tas om hand av Studsvik Nuclear AB. I sådant fall ska universitets strålskyddsexpert och SEKAs säkerhetsrådgivare alltid kontaktas eftersom även andra föreskrivna krav enligt ADR och krav om rapportering till SSM måste uppfyllas.

Slutligt omhändertagande

Förbränning via avfallsentreprenörs försorg.

Specifik lagstiftning

SFS 1988:220

Strålskyddslagen

SFS 1988:293

Strålskyddsförordningen

SFS 2007:193

Förordning om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor

SSMFS 2009:1

Kontroll av gränsöverskridande transporter av radioaktivt avfall samt använt kärnbränsle

SSMFS 2010:2

Hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor