Kemikalier

Klassificering/sortering

Alla kemikalierester klassas i princip som farligt avfall/gods och får inte hällas i avlopp, förutom i den omfattning som universitetets Hantering av flytande kemikalierester och vattenlösningar tillåter.

Hantering/förvaring

För utförligare beskrivning av sortering och packning av kemikalierester kontakta entreprenör för farligt avfall. Det är samma krav på förvaring av kemikalierester som för rena kemikalier, se Rutin för kemikaliehantering som finns på Miljöwebben. Kemikalierester som ska destrueras och rena kemikalier bör förvaras åtskilt från varandra.

OBS! Kemikalier som kan reagera med varandra ska hållas åtskilda och inte packas tillsammans. Om detta inte följs kommer institutionen bli fakturerad för tiden det tar att sortera dessa kemikalier.

Kemikalier i små originalförpackningar

När stora mängder kemikalier ska lämnas till destruktion (t.ex. vid tömning/rensning av lab) ska entreprenör för farligt avfall kontaktas. Personal kommer då och sorterar och packar kemikalierna på plats och transporterar dem sedan till destruktion.

Mindre mängder kemikalier i originalförpackningar kan lämnas in i M212 om emballage och förslutning är intakta och om innehåll tydligt framgår av etiketten. Burkarna transporteras lämpligen i en back, varukorg eller liknande. En kemist sorterar sedan dessa, och vid större mängder debiteras kostnaden för den tiden. Märk gärna back/tråg då dessa oftast inte kan återlämnas förrän vid nästa öppethållande. Större mängd än vad som ryms i en back/varukorg ska inte transporteras åt gången.

Fasta kemikalier utan risk för reaktion med varandra (t.ex. vissa salter) kan packas direkt i kartong för farligt avfall om lista på samtliga bifogas. Stäm gärna av med entreprenör innan om du är osäker på vad som kan sampackas. I de fall entreprenör vid genomgång bedömer att det måste packas om debiteras kostnad för detta.

Det är mycket viktigt att ämnen som kan reagera med varandra särskiljs, t ex syror-alkalier, cyanid-syra, natriumazid-tungmetaller. Nitrocellulosa och pikrinsyra måste vara fuktad minst 30% före inlämning och kungsvatten måste vara neutraliserat.

Lösningsmedel (organiska, vattenbaserade, rena eller blandningar)

För insamling av lösningsmedel kan tömda och rengjorda glasflaskor användas. Lösningsmedel ska inte långtidslagras i plastdunkar eftersom plasten kan påverkas av innehållet. Lösningsmedel bör hålla ett pH-värde mellan 4 och 10. Olika typer av lösningsmedel, t ex halogenerat och icke-halogenerat, ska samlas in separat eftersom destruktionskostnaderna för olika typer skiljer sig åt.

Lösningsmedelsresterna ska antingen lämnas in i typgodkända plastdunkar avsedda för transport (max 5 år gamla), eller ska glasflaskor med lösningsmedel vara förpackade i kartong för farligt avfall med innerplastsäck. Plastdunkar innehållande lösningsmedel får inte sampackas i större avfallsbehållare. SU-butiken har godkända plastdunkar för transport till försäljning (SU-butikens art-nr: 6305-005, 6305-010, 6305-025).

Perklorsyra över 72% får inte lämnas ner till farligt avfallsrummet, den måste först spädas ut till lägre koncentrationer.

Ämnen som kan bilda peroxider (t.ex. etrar, THF, dioxan, isopropyleter) ska i normala fall peroxidtestas före inlämning, och vara märkta ”Peroxidtest OK” på etiketten och med datum då testet gjordes. Påträffas däremot lösningar där man misstänker höga halter av peroxider: rör inte flaskan, spärra av labbet och kontakta entreprenör för farligt avfall och Sektionen för säkerhet 08-16 42 00.

OBS! Kontakta alltid personal hos entreprenör för farligt avfall om du är osäker på hur du gör.

Geler, buffertar, infärgningslösningar etcetera

Akrylamid – Polymeriserade geler läggs i tättslutande emballage, t ex en tillknuten plastpåse, för att undvika damning. Därefter läggs de i en behållare för farligt avfall. Monomerer läggs i burkar och hanteras som farligt avfall.

Etidiumbromid – Stamlösning och ren etidiumbromid ska hanteras som farligt avfall. Geler innehållande låga halter etidiumbromid ska packas i plastpåse och sedan läggas i behållare för farligt avfall. Kontaminerade pipettspetsar, handskar, underläggspapper etc ska läggas i behållare för farligt avfall.

Buffertlösningar och infärgningsbad ska behandlas så att koncentrationen etidiumbromid reduceras. Det finns flera produkter för behandling av etidiumbromidlösningar hos bl a Merck Eurolab AB och Tamro MedLab. Många använder s k ”tepåsar” för att rena lösningar och bad. ”Tepåsarna” läggs i plastemballage och hanteras som farligt avfall.

Lösningar och bad kan också behandlas med 1 g aktivt kol per liter lösning. Lösningen ställs på omrörning över natten och filtreras därefter. Kolet hanteras som småkemikalier.

Vid tillförsel av flytande kemikalierester till avlopp så gäller restriktioner från Miljöförvaltningen samt Stockholm vatten och avfall, se universitetets Rutiner för hantering av flytande kemikalierester och vattenlösningar. Vid minsta osäkerhet samlas detta upp och lämnas in som farligt avfall.

Märkning/etikettering

Stockholms universitets avfallsetikett ifylld med:

• A & B-ämne? (enligt bilaga 1 AFS 2014:43): (x)
• CMR-ämne? (enligt 38§ AFS 2014:43): (x)
• Avfallsslag, specifikation.

Ange innehållet i %, även andel vatten ska anges. Tungmetaller ska anges i

• mass-%. pH-värdet ska anges på lösningar.
• Lösningsmedelsrester - observera att innehållets samtliga beståndsdelar ska finnas angivna på etiketten. Märkning av typen ”slask” eller ”waste” får inte förekomma.
• Ämnen som kan bilda peroxider såsom etrar måste vara peroxidtestade före inlämning, och märkta med ”Peroxidtest OK”.
• Avlämnande institution/avdelning, institutionsnummer och referens
• Avlämnarens namn, telefon-nr och datum

Avlämning/transport

Avlämning kan ske onsdagar eller fredagar kl 10:30-11:00 i rum M212 på KÖL, Svante Arrhenius väg 16F. Om kyl/frysförvaring krävs ska avlämning ske samma dag som avfallsentreprenören har avhämtning (kontakta entreprenören för datum).

De transporterar sedan avfallet för destruktion.

Slutligt omhändertagande

Kemikalierester omhändertas på olika sätt av vår avfallsentreprenör. En del destrueras genom förbränning, en del genom våtkemisk behandling och en viss del deponeras.

Specifik lagstiftning

AFS 2015:7

Hygieniska gränsvärden

AFS 2014:43

Kemiska arbetsmiljörisker