English

Alla verksamheter ska vara förberedda på att hantera en kris. Det innebär att ha en plan och veta vad som ska göras när något allvarligt inträffar.

En kris är en allvarlig händelse där verksamheten snabbt behöver organisera arbetet.

Krisplanen används vid allvarliga händelser för att leda och samordna arbetet.

Vid störningar som inte är en kris används i stället kontinuitetsplanen för att hålla igång verksamheten.

Mindre allvarliga händelser hanteras i den dagliga verksamheten.

Incidentrapportering – för mindre allvarliga händelser

Kontinuitetsplanering – stöd för att planera vid störningar

Kris och kontinuitet – övergripande krav och ansvar

Lokal och central krisplan

Universitetet har en central krisplan som beskriver hur allvarliga händelser hanteras på universitetsövergripande nivå.

Krisplan vid Stockholms universitet

Varje institution och avdelning ska ha en lokal krisplan.

Den används för att hantera kriser i den egna verksamheten, till exempel

  • störningar i egna system
  • allvarliga händelser i personalgruppen.

Den lokala och centrala krisplanen används i olika situationer:

  • Den lokala krisplanen används när händelsen kan hanteras inom den egna verksamheten.
  • Den centrala krisplanen används när händelsen kräver samordning på universitetsövergripande nivå.

I vissa situationer används båda planerna samtidigt.

Ta fram en krisplan i din verksamhet

Krisplanen ska göra det möjligt att agera snabbt och samordnat.

Utgå från hur er verksamhet fungerar och vilka risker som finns.

Fundera på vilka händelser som skulle kräva att ni snabbt behöver samla er och fatta gemensamma beslut.

Exempel:

  • allvarliga olyckor
  • hot eller våld
  • större IT-störningar
  • händelser som påverkar många personer.

Bestäm vem som gör vad.

  • Vem leder arbetet?
  • Vem fattar beslut?
  • Vem ansvarar för kommunikation?
  • Hur når ni varandra?

Beskriv hur ni ska agera.

  • Vad görs direkt?
  • Vad görs på kort sikt?
  • Hur informerar ni?

  • Gör planen känd i verksamheten.
  • Öva regelbundet.
  • Uppdatera vid behov.

Säkerhetsfunktionen kan ge stöd och hjälpa till med övningar.

Använd krisplanen

När en kris inträffar:

  • Utse vem som leder.
  • Skapa en lägesbild.
  • Prioritera åtgärder.
  • Samordna information.

Arbetsprocess och metodik för krisledning

Om något händer

Gör detta direkt

  • Säkerställ liv och hälsa – ring 112 vid behov.
  • Kontakta tjänsteman i beredskap (TiB).
  • Samla krisledningsgruppen.
  • Skapa en första lägesbild.
  • Dokumentera det som händer.

Arbetet följer universitetets arbetsprocess och metodik för krisledning.

  • Håll kontakt med TiB.
  • Samverka med berörda.
  • Samordna information.
  • Informera berörda medarbetare.

Arbetet sker i återkommande möten där lägesbilden uppdateras och nya åtgärder beslutas.

  • Följ upp vad som har hänt.
  • Dokumentera erfarenheter.
  • Uppdatera krisplanen.
  • Säkerställ att berörda får stöd.

Krisledning, roller och kriskommunikation

Krisledning är det organiserade arbetet som startar vid en allvarlig händelse.

Arbetet bygger på

  • tydliga roller
  • gemensam lägesbild
  • samordnade beslut.

Befattningskort – central krisledning

Kriskommunikation

Kommunikation är en central del av krisarbetet. Informationen ska vara samordnad, korrekt och nå rätt målgrupper i rätt tid.

För att snabbt skapa en gemensam lägesbild används fyrfältaren som stöd i krisledningsarbetet.

  • Vad har hänt?
  • Vad gör vi nu?
  • Vad behöver vi?
  • Vad planerar vi framåt?

Checklistor vid olyckor, dödsfall och hot

Checklistorna ger stöd i konkreta situationer.

Olycka eller dödsfall

Hot eller oroande beteende

Allvarlig personlig situation

Kontakt

Senast uppdaterad: 2026-04-24

Sidansvarig: Fastighetsavdelningen