Kris och kontinuitet
Stockholms universitet ska kunna hantera allvarliga händelser och samtidigt upprätthålla verksamheten vid störningar. Krisplanering och kontinuitetsplanering är en del av detta arbete.
Krisplanering och kontinuitetsplanering kompletterar varandra.
- krisplanen används vid allvarliga händelser
- kontinuitetsplanen används vid störningar
- i vissa situationer används båda
Arbetet ska bedrivas systematiskt och följas upp regelbundet.
Krisplanering
Universitetet ska ha en krisorganisation och en central krisplan för att hantera allvarliga händelser.
Varje institution och avdelning ska ha en lokal krisplan som visar:
- vem som gör vad
- hur arbetet organiseras vid en kris
- hur verksamheten samordnas
Den centrala krisplanen ger ramar och stöd för arbetet.
Kontinuitetsplanering
Verksamheten ska kunna fortsätta fungera även vid störningar.
Varje institution, avdelning och enhet ska:
- identifiera kritiska delar av verksamheten
- planera för hur arbetet kan upprätthållas vid avbrott
- säkerställa att verksamheten kan återgå till normal drift
Kontinuitetsplanering minskar sårbarheten och stärker verksamhetens förmåga att hantera störningar.
Lokal krisplanering och övning
Enligt SU:s krisplan ska varje institution/enhet ha en utarbetad krisplan. I krisplanen ska tydligt framgå vem som gör vad om något allvarligt inträffar. Säkerhetsfunktionen vid Fastighetsavdelningen kan bidra med hjälp och stöd med att upprätta eller revidera en krisplan.
Har ni upprättat en krisorganisation kan säkerhetsansvariga även hjälpa till och genomföra övningar för att testa hur väl er organisation fungerar.
Kontinuitetsplanering
Kontinuitetshantering är den process som upprätthåller och säkerställer de kritiska delarna i en den egna verksamheten och att de kan drivas på en tolerabel nivå vid störningar, exempelvis i den egna eller samhällets infrastruktur. Genom detta arbete minskar organisationen sin sårbarhet och ökar motståndskraft mot händelser som kan påverka de kritiska delarna av verksamheten.
Kontinuitetsarbetet bedrivs parallellt med krisplanering, dessa planer kan aktiveras samtidigt eller var för sig. Exempelvis kan kontinuitetsplanen behöva användas vid en störning i IT-system utan att krisplanen tas i bruk, på samma sätt kan situationer uppstå som kräver att båda dessa planer behöver aktiveras samtidigt, exempelvis som följd av olycka eller terrorhändelse.
Kontinuitetsplanering behövs inom universitets alla områden eftersom komplexa processer ofta stöttar utbildning, forskning och i förlängningen förtroendet för Stockholms universitet.
Lokal kontinuitetsplanering och övning
En kontinuitetsplan bör finnas i varje del av organisationen där åtgärder beskrivs i händelse av störning i kritiska delar av verksamheten och hur förebyggande arbete kan bedrivas. Säkerhetsavdelningen kan bidra med verksamhetsanpassad utbildning och metodstöd i framtagande och revidering av kris- och kontinuitetsplaner.
Har ni upprättat en krisorganisation finns även möjlighet för stöd att genomföra övningar för att testa hur väl er organisation fungerar.
Krishantering
En kris är en allvarligare händelse som hotar vår verksamhet och kräver snabba åtgärder för att skydda människor, tillgångar och universitetets förtroende. Vid en kris aktiveras universitetets lokala och/eller centrala krisgrupp. Detta finns beskrivet i universitetets krisplan.
Arbetsprocess och metodik vid krisledning
Krishantering vid Stockholms universitet har en processbaserad arbetsmetodik som säkrar en gemensam och kontinuerlig arbetsprocess för hantering av varje allvarlig händelse.
Befattningskort – central krisledning
I händelse av kris har den centrala krisledningsgruppen uppdrag att stötta samt vid behov även mandat att ta över andra verksamheters befogenheter och beslutsrätt i den utsträckning som anses nödvändig med hänsyn till händelsens art och omfattning. Krisledningsgruppen sammankallas och leds av universitetsdirektören.
Incidenthantering
Händelser som är mindre allvarliga men ändå kräver uppmärksamhet kallas incidenter och hanteras och rapporteras inom den dagliga verksamheten.
Kriskommunikation
Vid en konstaterad kris som påverkar universitetet på central nivå sköter Kriskommunikationsgruppen extern och intern kommunikation samt omvärldsbevakning. Gruppen samordnar och genomför kommunikation via universitetets kanaler på uppdrag av krisledningsgruppen.
Lokal kriskommunikation
I enlighet med närhetsprincipen ska en krissituation i första hand hanteras inom den drabbade institutionen, centrumbildningen eller förvaltningsavdelningen. Prefekt, föreståndare direkt underställd dekanus eller avdelningschef inom förvaltningen kan vända sig till centrala kommunikationsavdelningen för stöd.