Brandfarliga och explosiva varor

Tillåten mängd per brandcell

En brandcell kan omfatta ett eller flera labotorierum.

• Högst 50 liter får förvaras i ventilerade skåp med spilluppsamling.
• Av dessa får högst 10 liter förvaras öppet i laboratoriet.

Förvaring i brandtekniskt avskilt utrymme

Kraven gäller skåp eller rum där endast brandfarliga vätskor förvaras och som är anslutna till mekanisk ventilation.

• EI30: upp till 1 000 liter
• EI60: över 1 000 liter

Vad är en brandfarlig vätska?

En brandfarlig vätska har en flampunkt på högst 100 °C. Exempel är bensin, lacknafta och etanol.

Flampunkt är den lägsta temperatur då en vätska avger tillräckligt med ånga för att kunna antändas i luft om det finns en tändkälla, till exempel en gnista eller en låga.

Ju lägre flampunkt en vätska har, desto större är risken att antändbara ångor bildas vid normal temperatur.

Observera: Vätskor som tändvätska och matolja kan brinna, men räknas inte som brandfarliga vätskor eftersom deras flampunkt är högre än 100 °C.

Tillåten mängd per brandcell

En brandcell kan omfatta ett eller flera laboratorierum.

• Högst 5 liter får förvaras öppet i laboratoriet.

Förvaring i brandtekniskt avskilt utrymme

Kräven gäller skåp eller rum där endast brandfarliga gaser förvaras och som är anslutna till mekanisk ventilation.

• EI30: upp till 250 liter
• EI60: upp till 1 200 liter
  

Vad är en brandfarlig gas?

En brandfarlig gas kan antändas i luft vid en temperatur av 20 °C och ett lufttryck på 101,3 kPa. Även kondenserade brandfarliga gaser räknas som brandfarliga gaser.

Exempel är gasol, metan (biogas och naturgas), vätgas, dimetyleter, ammoniak och acetylen.

Aerosolbehållare

I aerosolbehållare, sprejburkar, är det oftast drivgasen som är brandfarlig, vanligtvis gasol eller dimetyleter. Även innehållet kan vara brandfarligt.

Alla aerosolbehållare betraktas som brandfarliga gaser, oavsett om det är drivgasen eller innehållet som är brandfarligt.

Håll alltid fulla och tomma gasbehållare åtskilda.

Explosiva varor är explosiva ämnen, blandningar och föremål. Det gäller även ämnen, blandningar och föremål som är avsedda att ge verkan genom explosion eller pyroteknisk effekt.

Som explosiva varor räknas också

• ämnen, blandningar och föremål som är klassificerade som explosiva enligt EU CLP-förordning (EG) nr 1272/2008
• ämnen, blandningar och föremål som tillhör klass 1 enligt reglerna för transport av farligt gods (ADR/RID)
• ämnen och blandningar som visar positivt resultat i testserie 2 enligt FN:s testhandbok för klassificering av farligt gods.

Förvaringskrav

• Riskklass 1.1: Förvara enligt skyddsklass 3 skyddsnivå EN1143-1, utgåva 2, med lägst Grade III.
• Riskklass 1.2: Förvara enligt skyddsklass 3 skyddsnivå EN1143-1, utgåva 2, med lägst Grade III eller skyddsklass 2 skyddsnivå SSF 3492.

Brandreaktiva varor kan orsaka eller förvärra en brand, även om de inte är brandfarliga vätskor, brandfarliga gaser eller explosiva varor.

Brandreaktiva varor kan till exempel ha

• oxiderande egenskaper
• självreaktiva egenskaper
• högt energiinnehåll.

Rekommenderad hantering

• Förvara varorna i rumstemperatur.
  
• Förvara dem i tättslutande behållare.
• Utsätt dem inte för värmekällor.
• Utsätt dem inte för slag.
• Utsätt dem inte för fuktiga miljöer.

Särskilda föreskrifter för brandreaktiva varor

Ammoniumnitrat

Ammoniumnitrat används framför allt för att tillverka sprängämnen och som näringsämne i konstgödsel.

Reglerna omfattar varor som innehåller mer än 80 procent ammoniumnitrat, till exempel teknisk ammoniumnitrat och vissa typer av konstgödsel.

Ammoniumnitratemulsioner, suspensioner och geler (ANE)

ANE används som mellanprodukt vid tillverkning av bulksprängämnen, till exempel vid större sprängningsarbeten i tunnlar och gruvor.

ANE består av ammoniumnitrat och brännbara ämnen. Det blir normalt en explosiv vara först när det görs känsligt i samband med laddning i borrhål.

Brandfarlig biograffilm

Brandfarlig biograffilm kan innehålla nitrocellulosa. Sådan film är lättantändlig och kan brinna snabbt även utan lufttillförsel. Föreskrifterna omfattar biograffilm som innehåller nitrocellulosa.

Lågnitrerad nitrocellulosa

Lågnitrerad nitrocellulosa används vid tillverkning av vissa lacker och limmer samt som nitrerat garn, tändgarn, för branddörrar och liknande.

Föreskrifterna omfattar nitrocellulosa med högst 12,6 procent kvävehalt och som är fuktad med minst 25 procent vatten eller alkohol, eller är plasticerad med minst 18 procent mjukningsmedel.

Organiska peroxider

Organiska peroxider används som initiatorer inom plastindustrin för att starta polymeriseringsreaktioner samt som härdare vid plastning eller spackling av till exempel båtar.

Beroende på farlighetsgraden delas de organiska peroxiderna in i olika gruppe, se kapitel 3 i föreskrifterna. Grupptillhörigheten avgör vilka krav som gäller.

Uppgiften finns ibland i säkerhetsdatabladet. Om den saknas bör leverantören kontaktas.

Väteperoxid

Väteperoxid används bland annat för blekning, desinfektion och vattenrening. Det kan också användas som oxidationsmedel.

Reglerna omfattar väteperoxid med koncentration från 20 procent och uppåt samt all tillverkning av väteperoxid, oavsett koncentration.

Kraven gäller om det finns risk för att en explosiv atmosfär uppstår, till exempel vid

• hantering av brandfarliga gaser
• hantering av brandfarliga vätskor med flampunkt under 30 °C
• hantering av brandfarliga vätskor med flampunkt över 30 °C som värms upp till mer än 5 °C under vätskans flampunkt.

Kraven gäller normalt inte för

• aerosolbehållare
• oanslutna och täta engångsbehållare för gas
• fabriksförslutna förpackningar med brandfarlig vätska
• enstaka lösa gasflaskor, till exempel på en svetskärra.

Prefekten eller motsvarande har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön vid institutionen eller motsvarande verksamhet.

Prefekten ansvarar för att

• utse föreståndare för brandfarlig vara
• utse kontrollant för brandfarlig vara
• fördela och dokumentera arbetsuppgifterna.

Tillståndspliktiga verksamheter som hanterar brandfarliga varor ska utse en eller flera föreståndare.

Föreståndaren ska verka för att hanteringen av brandfarliga varor sker på ett säkert sätt och uppfyller kraven i lagstiftningen.

Vem kan utses?

I de flesta fall är det lämpligt att utse en person som arbetar i verksamheten, men det går också att utse en extern föreståndare.

Samma krav på kompetens gäller oavsett om föreståndaren är anställd eller extern.

Hur många föreståndare behövs?

En verksamhet kan ha en eller flera föreståndare. Om flera föreståndare utses ska ansvarsområdena vara tydligt fördelade och dokumenterade. Det får inte finnas några glapp i ansvaret.

Om olika delar av verksamheten påverkar varandra behöver föreståndarna samordna sitt arbete.

Föreståndarens arbetsuppgifter

Föreståndaren ska bland annat

• anpassa verksamheten så att risker elimineras eller minimeras
• omedelbart avbryta hantering som inte följer gällande regelverk eller som bedöms innebära en olycksrisk
• säkerställa att det finns aktuella, tydliga och tillräckliga instruktioner för hantering av brandfarliga varor
• säkerställa att berörd personal, inklusive externa aktörer, har den utbildning, information och kompetens som krävs för säker hantering
• informera tillståndsgivaren om riskerna innan tillstånd för heta arbeten utfärdas i utrymmen där brandfarliga varor hanteras eller förvaras
• rapportera olyckor och incidenter till ansvarig chef och underrätta den centrala brandsäkerhetsfunktionen
• regelbundet informera ansvarig chef om hur hanteringen av brandfarliga varor fungerar, en till två gånger per termin
• kontakta den centrala brandsäkerhetsfunktionen vid behov av stöd och rådgivning.

Föreståndarens kompetens

Föreståndaren ska ha den kunskap och kompetens som krävs om verksamheten, de brandfarliga varorna, anläggningen och reglerna för hanteringen.

Det innebär bland annat kunskap om

• föreståndarens roll, ansvar och befogenheter
• de regler som gäller för hanteringen av brandfarliga varor
• de brandfarliga varornas egenskaper och risker
• hur instruktioner upprättas samt hur anläggningen drivs och underhålls
• hur risker identifieras, bedöms och förebyggs
• varför, när och hur explosionsskyddsdokument med klassningsplaner ska upprättas och hållas aktuella.

Det finns inget krav på att genomgå en särskild utbildning. En föreståndarutbildning kan dock vara ett lämpligt sätt att skaffa den kompetens som krävs. Utbildningen bör vara anpassad efter verksamhetens omfattning och de brandfarliga varor som hanteras.

Fördelning av arbetsuppgifter

Prefekten fördelar arbetsuppgifterna med stöd av blanketten. Institutionen ansvarar för att den ifyllda blanketten förvaras i mappen ”Delegation och kontaktuppgifter” i Box.

Fördelning av arbetsuppgifter – föreståndare för brandfarlig vara (pdf, 124,2 kB)

Vid Stockholms universitet finns funktionen kontrollant för brandfarlig vara som stöd i det systematiska säkerhetsarbetet.

Kontrollanten följer regelbundet upp att brandfarliga och explosiva varor hanteras och förvaras enligt gällande lagstiftning, föreskrifter från Myndigheten för civilt försvar samt Stockholms universitets styrdokument, checklistor och rutiner.

Kontrollarbetet utförs med stöd av checklistan från den centrala brandsäkerhetsfunktionen.

Checklista för kontroll av brandfarlig vara (Word, 232,4 kB)

Kontrollantens arbetsuppgifter

Kontrollanten ska två gånger per år

• genomföra kontroller av hanteringen
• dokumentera resultatet
• rapportera resultatet till föreståndaren för brandfarlig vara.

Åtgärda avvikelser

Om kontrollanten hittar avvikelser vid kontrollen ska en åtgärdsplan tas fram.

Planen ska ange

• vilka åtgärder som krävs
• vem som ansvarar för respektive åtgärd
• när åtgärderna ska vara genomförda.

Fördelning av arbetsuppgifter

Prefekten fördelar arbetsuppgifterna med stöd av blanketten. Institutionen ansvarar för att den ifyllda blanketten förvaras i mappen ”Delegation och kontaktuppgifter” i Box.

Fördelning av arbetsuppgifter – kontrollant för brandfarlig vara (pdf, 122,9 kB)