Universitetets klimatarbete

På den här sidan finns information om universitetets egna utsläpp, hur universitetet arbetar med att försöka minska dem och målsättningen om att bli koldioxidneutralt.

Stockholms universitet har som målsättning att vara koldioxidneutralt 2040. En förutsättning för att lyckas är att kunna mäta utsläppen. Universitetets klimatfärdplan stakar ut vägen mot målet och klimatverktyget fungerar som ett stöd vid planering och uppföljning av universitetets klimatarbete.

Universitetet skrev 2019 under FN:s Climate Emergency Letter for Higher Education, vilket förbinder universitetet att:

  1. Vara koldioxidneutralt senast 2040
  2. Mobilisera fler resurser för lösningsorienterad klimatforskning och kompetensskapande
  3. Utveckla miljö- och hållbarhetsutbildningar över disciplinära gränser

Universitetets utsläpp

För att kunna arbeta systematiskt med att minska utsläppen krävs att utsläppen kartläggs. Under 2019 undersökte Stockholms universitet tillsammans med en extern leverantör hur verksamhetens totala utsläpp kan beräknas på ett kostnadseffektivt och reproducerbart sätt. Det resulterade i en beräkningsmetod som använder ekonomiska data i kombination med miljöanpassade multiregionala input-output modeller – det vill säga en metod som uppskattar universitetets utsläpp baserat på universitetets utgifter. Beräkningarna redovisas i ett webbverktyg som kallas Klimatverktyget som visar hur universitetets utsläpp för olika år är fördelade mellan olika utsläppskategorier. Mer information om Klimatverktyget finns längre ner på denna sida.

Beräkningsmetoden utvecklas kontinuerligt av leverantören. Varje gång beräkningsmetoden ändras beräknas resultatet för alla år. Åren är med andra ord alltid jämförbara eftersom de är beräknade på exakt samma sätt. Per våren 2023 ser fördelningen av utsläpp på Stockholms universitet mellan åren 2016 och 2022 ut så här enligt beräkningarna:

Utsläpp av koldioxidekvivalenter vid Stockholms universitet 2016–2023

Figuren visar Stockholms universitets utsläpp av växthusgaser (kiloton CO2e) fördelat enligt huvudkategorierna Transport & resor, Fastigheter, Varor, Tjänster, Energi, Mat & logi samt Övrigt.

Klimatfärdplan – för ett koldioxidneutralt universitet

För att arbeta mot målet har en klimatfärdplan tagits fram. Arbetet med att ta fram planen har skett i samarbete mellan Miljörådet och forskare inom klimat- och miljöområdet vid universitetet. Klimatfärdplanen är det högst styrande dokumentet för klimatarbetet på Stockholms universitet och är integrerad i universitetets miljöledningssystem.

För att hantera såväl ny kunskap som förändrade förutsättningar revideras klimatfärdplanen vartannat år. Den reviderade klimatfärdplanen som beslutades 2022 innehåller förslag på åtgärder inom följande prioriterade områden: fastigheter, inköp av varor och tjänster, tjänsteresor och negativa utsläpp.

I klimatfärdplanen finns följande målsättningar för universitetets klimatarbete:

  1. Ny- och ombyggnation ligger i linje med nationella och regionala klimat-och miljömål.
  2. Inköp och nyttjande av varor, produkter och tjänster genomförs utifrån ett hållbarhetsperspektiv för ett effektivt resursutnyttjande.
  3. Tjänsteresor med flyg minskar till förmån för markbundna resor.
  4. Stockholms universitet ska nå 25 % minskning av utsläppen från tjänsteresor 2025 jämfört med 2019.

Klimatarbetet utvärderas genom regelbunden uppföljning av utsläppen inom varje område och universitetets åtgärdsplaner och strategiska planer. Områdesnämnder och förvaltningen förutsätts redovisa genomförda och pågående åtgärder med utgångspunkt i klimatfärdplanen.

Stockholms universitets klimatfärdplan för perioden 2020–2040

Klimatverktyg

Under 2022 lanserades Klimatverktyget som visualiserar universitetets utsläpp från 2016 och framåt. Universitetet köper denna tjänst från samma leverantör som genomförde kartläggningen av universitetets utsläpp. Verktyget visar dels hur universitetets utsläpp fördelar sig mellan olika huvudkategorier – exempelvis tjänsteresor, fastigheter och tjänster – dels hur mycket och i vilka kategorier som enskilda institutioner/motsvarande släpper ut. Verktyget kan användas som stöd för att prioritera åtgärder och att mäta effekten av dessa. På en övergripande nivå ger verktyget en god bild av utsläppen men det är viktigt att känna till att det även finns begränsningar med verktyget, framför allt på institutionsnivå/motsvarande.

Inloggning till Klimatverktyget sker genom Single Sign-on (SSO), det vill säga med ett universitetskonto. De som i första hand har tillgång till verktyget är: miljörepresentanter, prefekter, avdelningschefer och administrativa chefer. Rättigheter ges i första hand till de nämnda arbetsrollerna. Kontakta miljo@su.se om du har någon av dessa roller med saknar behörighet eller har en förfrågan att få behörighet trots att du inte har någon av rollerna. Observera att antalet licenser är begränsade.

Till klimatverktyget

Flygdata

Våren 2023 publicerades en app för att redovisa flygdata i universitetets nya beslutsstödsystem Qlik Sense. Appen heter kort och gott ”Flygappen”. Där kan du se hur mycket utsläpp som tjänsteresor för universitetet har genererat mellan 2015 och fram till föregående månad – appen fylls på med ny data varje månad. I appen kan man se statistik för såväl hela universitetet som för enskilda institutioner eller förvaltningsavdelningar. Den gestaltar dessutom hur universitetet, eller den enskilda institutionen eller avdelningen, ligger till i förhållande till universitetets mål avseende utsläpp från flygresor.
Alla medarbetare på universitetet kan logga in i Qlik Sense och nyttja appen med SSO via beslutsstod.su.se.

Senast uppdaterad: 2024-06-25

Sidansvarig: Rektors kansli