Regler och handläggningsordning för riktat pedagogiskt stöd

Styrdokumentet innehåller de nationella lagar och lokala regler som styr arbetet med riktat pedagogiskt stöd till studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Dokumentet beskriver även ärendehandläggningen samt ansvarsfördelning mellan olika funktioner inom universitetet. Dokumentet riktar sig till medarbetare vid universitetet.

Ansvarig enhet: Studentavdelningen

Kontaktperson: Guri Blomqvist och Johanna Boynton

1 Inledning

Stockholms universitet ska arbeta för att studenter med funktionsnedsättningar ska kunna genomföra studier och ta del av utbildningen utan specialanpassningar och särlösningar. Individuella anpassningar för enskilda studenter med funktionsnedsättning kan ändå vara nödvändiga för att kompensera för brister i tillgängligheten. Riktat pedagogiskt stöd är ett nationellt samlingsbegrepp för de stödformer som vid lärosäten erbjuds till studenter med varaktig funktionsnedsättning för att de ska komma i jämförbar situation med studenter utan funktionsnedsättning. Stödets syfte är att kompensera för den begränsning en students funktionsnedsättning innebär i förhållande till studiesituationen. Detta dokument behandlar arbetet med dessa anpassningar.

Inom universitetet är många delar av verksamheten inblandade i arbetet med att se till att studenter med funktionsnedsättning ska få riktat pedagogiskt stöd. Syftet med detta dokument är att tydliggöra vilka lagar och regler som styr universitetets verksamhet på området, vilket sker i avsnittet Regler. Vidare syftar dokumentet till att klargöra arbetsgång, ansvarsfördelning och organisation för arbetet genom en handläggningsordning. Dokumentet vänder sig till medarbetare vid Stockholms universitet.

Vid Stockholms universitet bedrivs utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. I detta dokument återges de författningar och regler som gäller nationellt för universitetets arbete med riktat pedagogiskt stöd. I dokumentet fastställs även de universitetsgemensamma lokala regler som gäller för riktat pedagogiskt stöd vid Stockholms universitet. Rätten till stöd för personer med funktionsnedsättning regleras genom diskrimineringslagen (2008:567) och förordning 2001:526 om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken. Till de nationella reglerna räknas även Förenta nationernas (FN:s) konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som är en av de centrala FN-konventionerna om mänskliga rättigheter. Propositionen Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering (2013/14:198) är ett annat centralt dokument som innehåller information om hur bestämmelsen om bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen är tänkt att tolkas och användas. När det gäller hur ett ärende om riktat pedagogiskt stöd handläggs är förvaltningslagen (2017:900) det främsta lagstödet.

Till de nationella reglerna räknas även beslut av Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) och Diskrimineringsombudsmannen (DO) samt Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) vägledande dokument Rättssäker examination (2020) och Högskolornas handläggning av överklaganden (2018).
Stockholms universitets lokala regler bygger på nationella lagar och förordningar samt de förarbeten, beslut och vägledningar som nämns i föregående stycke. I dokumentet hänvisas även till flera rektorsbeslut som återfinns i Styrdokument – Regelboken vid Stockholms universitet som finns på medarbetarwebben: Besluts- och delegationsordning, Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå, Regler för utbildning och examination på forskarnivå, Handläggningsordning för diskrimineringsärenden avseende studenter samt Regler för uppdragsutbildning. Ytterligare beslut och dokument som hänvisas till är Dokumenthanteringsplan för Stockholms universitet samt Handbok i ärendehandläggning.

Studentavdelningen ansvarar för att följa upp och aktualitetsgranska innehållet i detta dokument en gång om året.

2 Regler

2.1 Riktat pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning inom högre utbildning

Nationella regler

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning anges bl.a. att konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionsnedsättning, att personer med funktionsnedsättning, på samma villkor som andra, får tillgång till utbildning och att skälig anpassning erbjuds utifrån personliga behov (Ds 2008:23. Artikel 24, punkt 2).

Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken anger att statliga myndigheter ska verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning samt att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska vara vägledande i det arbetet (2001:526 1 §).

Enligt 2 kap. 5 § diskrimineringslagen får den som bedriver utbildningsverksamhet inte diskriminera någon student som deltar i eller söker till verksamheten. Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning utgör en grund för diskriminering (1 kap. 4 § 3 diskrimineringslagen).

2.2 Vem kan få riktat pedagogiskt stöd?

Nationella regler

Funktionsnedsättning definieras i diskrimineringslagen som:
”… varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå ...” (1 kap. 5 § 4 diskrimineringslagen).

Lokala regler

Endast den som är student eller doktorand vid Stockholms universitet kan komma i fråga för riktat pedagogiskt stöd. Studenter inom forskarutbildning kan ansöka om stöd i studiesituationen. För doktorander med anställning ska stöd som är relaterat till arbetsmiljö hanteras av institutionen.

I detta dokument används begreppet student för samtliga utbildningsnivåer. Även inresande utbytesstudenter inkluderas i begreppet student.
Studenter som styrker varaktig funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagens definition kan beviljas riktat pedagogiskt stöd på Stockholms universitet. För att en varaktig funktionsnedsättning ska anses vara styrkt ska ansökan innehålla ett medicinskt underlag som uppfyller de kriterier som specificeras under avsnitt 3.1.2.

Det finns inget lagstöd kring hur varaktighet ska definieras i tid när det gäller begreppet ”varaktig funktionsnedsättning”. Däremot finns en praxis bland svenska lärosäten, att en person haft eller förväntas ha funktionsnedsättningen i minst sex månader för att erhålla stöd. Denna praxis tillämpas även av Stockholms universitet gällande riktat pedagogiskt stöd.
En funktionsnedsättning ska här skiljas från tillfälliga begränsningar i en persons funktionsförmåga, som exempelvis en skada eller sjukdom som förväntas läka ut. För att göra denna skillnad tydlig betonas att riktat pedagogiskt stöd endast ges till studenter med en eller flera varaktiga funktionsnedsättningar. En student som är heltidssjukskriven eller har en tillfällig skada eller sjukdom som medför en temporär funktionsnedsättning beviljas inte riktat pedagogiskt stöd.

Det stöd som erbjuds för studenter med funktionsnedsättningar vid Stockholms universitet är direkt relaterat till studiesituationen. Universitetet ansvarar inte för individuella hjälpmedel som till exempel rullstol, hörapparat, tekniska hjälpmedel för att kommunicera eller specialutformade programvaror. Vidare tillhandahåller universitetet inte heller personlig assistans, stöd vid resor till och från universitetet eller färdtjänst.

2.3 Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Nationella regler

Bristande tillgänglighet innebär i 1 kap. 4 § 3 i diskrimineringslagen:
”…att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till

de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
andra omständigheter av betydelse”.

Lokala regler

Det finns inte angivet i lag vilken typ av stöd en student kan få utan den bedömningen görs utifrån det enskilda fallet. Det är upp till den enskilda utbildningsanordnaren, i det här fallet Stockholms universitet, att utifrån vad som anges i 1 kap. 4 § 3 i diskrimineringslagen besluta om vilket stöd som är möjligt i det specifika fallet för att en student med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

På Studentavdelningen görs en bedömning i första hand utifrån den enskildes behov av stöd i studiesituationen utifrån den funktionsnedsättning som föreligger.

På institutionsnivå ska rekommenderat stöd gällande anpassad eller alternativ examination bedömas i förhållande till aktuell kurs- eller utbildningsplan, i enlighet med Stockholms universitets Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå (avsnitt 2.2.9) samt Regler för utbildning och examination på forskarnivå (avsnitt 2.3.1). Detta innebär att institutionen gör en bedömning av möjligheter till anpassning i studiesituationen eller av en examinationsform i förhållande till de förväntade studieresultat som framgår av kursplanen.

I de fall det stöd som behövs tar personal- eller andra resurser i anspråk sker också en bedömning av skäligheten av stödet i förhållande till praktiska och ekonomiska förutsättningar för universitetets verksamhet. Det finns ingen exakt definition av vad som är en skälig åtgärd för tillgänglighet inom högre utbildning. Till skillnad från de anpassningar som görs enligt skollagen inom grundskolan och gymnasieskolan i Sverige har högskolans verksamhet inte lika långtgående bestämmelser om rätten till stöd för att tillgängliggöra utbildningen. Mot bakgrund av detta bör anpassningar inom högre utbildning vara av enklare beskaffenhet (Prop. 2013/14:198, s 79).

I propositionen Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering (2013/14:198) föreslås att skälighet i detta avseende ska förstås som att det ska finnas en balans mellan universitetets rätt att bedriva sin verksamhet och studentens behov av tillgänglighet. Anpassningen som görs ska inte utgöra en ”oproportionerlig eller omotiverad börda” för universitetets verksamhet för att säkerställa tillgänglighet i ett enskilt fall (Ds 2008:23, s 190).

2.4 Ärendehandläggning

Nationella regler

Förvaltningslagen (2017:900) styr hur myndigheter ska handlägga sina ärenden och är således tillämplig på handläggning av ansökan om riktat pedagogiskt stöd på Stockholms universitet. Det innebär att ärendena ska handläggas utifrån principer om bland annat legalitet, objektivitet
och service samt att Stockholms universitet har ett utredningsansvar (5 §, 6 § och 23 §). Utöver detta innehåller förvaltningslagen också bestämmelser i frågor som handläggningstid, rätt till insyn i ärendet, dokumentation av bedömning och beslut samt rätten att överklaga (9 §, 10 §, 31 § och 33 §).

Lokala regler

Enligt Stockholms universitets besluts- och delegationsordning är det chefen vid Studentavdelningen som fattar beslut om riktat pedagogiskt stöd. Beslut kan delegeras till samordnare av riktat pedagogiskt stöd på Studentavdelningen och till berörd institution. I listan över stödformer på medarbetarwebben anges vilka stöd som beslutas på Studentavdelningen respektive på institution.Besked med rekommendation eller beslut om riktat pedagogiskt stöd kan överklagas. Om ett rekommenderat stöd beviljas enligt ansökan behöver inga ytterligare beslut om stöd upprättas. Om ett rekommenderat stöd avslås eller delvis avslås av institution måste ett avslagsbeslut upprättas. Avslagsbeslut ska innehålla en motivering till avslaget samt en överklagandehänvisning.

2.5 Anmälan om diskriminering och överklagande

Nationella regler

Enligt 2 kap. 7 § diskrimineringslagen är en utbildningsanordnare skyldig att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.

Lokala regler

Stockholms universitet har beslutat att vidta samma åtgärder som de gällande trakasserier i diskrimineringslagen (2 kap. 7 §), oavsett vilken form av diskriminering en student eller sökande upplever sig utsatt för. Utredning av diskriminering i samband med riktat pedagogiskt stöd genomförs av Personalavdelningen och Studentavdelningen i enlighet med Handläggningsordning för diskrimineringsärenden avseende studenter.
En utredning om diskriminering kan pågå parallellt med att ett beslut om riktat pedagogiskt stöd överklagas.

2.5.1 Att överklaga beslut i ärenden gällande riktat pedagogiskt stöd

Nationella regler

Av diskrimineringslagen framgår att vissa beslut som strider mot diskrimineringsförbudet får överklagas till ÖNH. Detta gäller bland annat beslut som strider mot förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet (4 kap. 18 § första stycket p 2.)

Beslut som är fattade av Stockholms universitet och som inte kan överklagas till ÖNH enligt vad som anges i högskoleförordningen och diskrimineringslagen, får överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som beslutet angår, om beslutet har gått denne emot och om beslutet kan antas påverka dennes situation på ett inte obetydligt sätt (§§ 40–42 förvaltningslagen).

Lokala regler

På Stockholms universitet ansvarar gruppen för Riktat pedagogiskt stöd på Studentavdelningen för att samordna överklagandehanteringen gällande beslut om riktat pedagogiskt stöd. Ärendegången för detta bygger på UKÄ:s vägledning Högskolornas handläggning av överklaganden (2018) samt på Stockholms universitets Handbok i ärendehandläggning. Processen finns beskriven under avsnitt 3.2 i handläggningsordningen nedan.

3 Handläggningsordning

3.1 Process från ansökan till beslut

3.1.1 Information om ansökan

Information om riktat pedagogiskt stöd och hur studenten gör en ansökan finns publicerad på universitetets hemsida, under Utbildning/Studera vid universitetet/Studera med funktionsnedsättning.3.1.2 Ansökan i Nais

Ansökan om stöd kan göras från och med att en presumtiv student gjort en anmälan till kurs eller program vid Stockholms universitet. Ansökan görs digitalt via ansökningssystemet Nais och tas emot av samordnare av riktat pedagogiskt stöd.1 2 Ansökan som inkommer till universitetet på annat sätt, till exempel muntligt eller via e-post, ska också behandlas. Då ansökan inkommer på annat sätt ansvarar samordnarna för att ärendet dokumenteras korrekt (se Handbok i ärendehandläggning).

Ansökan ska innehålla ett medicinskt underlag som styrker att studenten har en varaktig funktionsnedsättning. Detta bifogas digitalt vid ansökan i Nais. Underlaget ska vara tydligt, sammanhållet och utfärdat av legitimerad sjukvårdspersonal som exempelvis läkare, psykolog, audionom eller logoped.
Underlaget ska innehålla:

namn och personnummer på sökande,
namn och profession på utfärdaren av underlaget samt underskrift,
utredningsenhet,
datum och resultat av utredningen, samt
hur länge studenten haft funktionsnedsättningen samt funktionsnedsättningens varaktighet.

För att bedöma varaktigheten i funktionsnedsättningen kan det krävas att det av den medicinska dokumentationen framgår hur länge studenten haft funktionsnedsättningen och hur länge funktionsnedsättningen förväntas bestå. Det är önskvärt att underlaget också innehåller en beskrivning av funktionsnedsättningen och hur den påverkar studenten i studiesituationen.

Annat pedagogiskt underlag som påvisar specifik läs- och skrivsvårighet kan också godtas för tillfälliga besked i väntan på medicinska underlag. Om ansökan avser skrivtolkning eller teckenspråkstolkning kan underlag som intygar funktionsnedsättning ersättas med enskilt möte med tolksamordnare.

För inresande utbytesstudenter och studenter inom andra utbildningssamarbeten med Stockholms universitet krävs inte medicinska underlag om det redan finns beslut om stöd från sändande institution.

3.1.3 Handläggning av ansökan

Ansökan tas emot och handläggs av samordnare vid Studentavdelningen. Handläggning påbörjas tidigast då en student gjort en ansökan till Stockholms universitet.

3.1.4 Handläggning på Studentavdelningen

Bedömning av en ansökan om riktat pedagogiskt stöd görs utifrån olika grunder och sker ofta i flera steg.

Då ansökan inkommer gör samordnarna en bedömning utifrån det medicinska underlaget och en kartläggning av studentens behov. Bedömningen kräver kunskap om olika typer av funktionsnedsättningar samt om vilka stödformer som fungerar bäst för att kompensera för dessa i studiesituationen. För en del ansökningar kan besked utfärdas direkt efter samordnarnas bedömning. Det kan till exempel vara när studenten redan beviljats stöd en gång och fortsätter sina studier vid Stockholms universitet. Detta görs i Nais och kommuniceras till studenten via Nais.

3.1.5 Komplettering

Om en ansökan behöver förtydligas eller saknar de underlag som behövs ges studenten möjlighet att komplettera. En begäran om komplettering ska innehålla tydlig information om vad som saknas. Den ska även innehålla ett sista kompletteringsdatum och information om vad som sker i ärendet om komplettering inte inkommer, d.v.s. att beslut kommer att fattas utifrån de handlingar som finns i ärendet (20 § förvaltningslagen).

Studenten ska ges skälig tid för komplettering med hänsyn till ärendets omständigheter. Med skälig tid menas här den tid som behövs för att ta fram eller få tillgång till det underlag som är nödvändigt för en bedömning. Om komplettering inte inkommer inom angiven tid kan ansökan avslås (20 § förvaltningslagen).

3.1.6 Dialog om behov av stöd

När bedömning av en fullständig ansökan är genomförd, kontaktas studenten av en samordnare för att inleda en dialog om stöd. I de fall det behövs kallas studenten till individuellt samtal med en samordnare. Syftet med dialogen är att få kunskap om studentens behov av stöd i relation till de studier som ska bedrivas.

I samtal med studenten bedömer samordnaren vilket stöd som är lämpligt utifrån det medicinska underlaget och studentens behov. Studenten får även information om det generella stöd som erbjuds på universitetet. Exempel på sådant stöd är det som arrangeras av Studenthälsan, Studie- och språkverkstaden och Universitetsbiblioteket

3.1.7 Besked i Nais

När ansökan är färdigbehandlad får studenten alltid ett besked i Nais. Beskedet kan innehålla både rekommendation och beslut om stöd. Det kan också innehålla avslag på hela eller delar av ansökan. Vid avslag innehåller beskedet också information om hur studenten kan överklaga beslutet.
Besked ges normalt för hela studentens förväntade studietid. För studenter antagna till utbildningsprogram gäller beskedet för hela programmets längd och för kursstudenter gäller beskedet för hela den termin då kursstudierna ska bedrivas. Giltighetstiden ska också omfatta eventuella omregistreringar.

Om studenten har en funktionsnedsättning som inte förväntas kvarstå under hela studietiden beslutas giltighetstid utifrån informationen i det medicinska underlaget. I de fall en student uppvisat pedagogiska underlag som påvisar specifik läs- och skrivsvårighet utfärdas ett tidsbegränsat besked under pågående termin. När giltighetstiden för ett besked passerat behöver studenten göra en ny ansökan i Nais för att få ett nytt besked.
Besked om stöd kan utfärdas tidigast då studenten är registrerad på utbildning på Stockholms universitet.

3.1.8 Handläggning på institution

I de fall möjligheten till stöd också behöver bedömas av institutionen skriver samordnarna en rekommendation om stöd i Nais-beskedet. Då ska studenten ta ärendet vidare till den institution där studierna ska bedrivas och där stödet ska tillhandahållas. Vid rekommendation om stöd hänvisas studenten till aktuell institutions kontaktfunktion.

3.1.9 Beslut på institution

Om en rekommendation om stöd i Nais-beskedet beviljas av institutionen behöver inget ytterligare beslut dokumenteras. Om institutionen däremot avslår det rekommenderade stödet baserat på någon av grunderna som anges i avsnitt 2.3 ovan, ska ett beslut om avslag med en överklagandehänvisning upprättas enligt Mall för beslut om riktat pedagogiskt stöd, som Studentavdelningen tillhandahåller för detta ändamål.

Institutionen ska meddela studenten beslutet och ärendet ska diarieföras, se avsnitt 3.3 nedan. Beslut på institution bör tas skyndsamt efter att studenten hört av sig till institutionens kontaktperson, så att studenten får besked och en eventuell stödinsats kan påbörjas så snabbt som möjligt (FL § 9)

3.2 Ärendegång vid överklagande

Om en student anser att ett beslut om riktat pedagogiskt stöd innebär diskriminering i form av bristande tillgänglighet i enlighet med 1 kap. 4 § 3 i diskrimineringslagen kan beslutet överklagas till ÖNH. En student som anser att ett beslut om riktat pedagogiskt stöd går dem emot på annat sätt än genombristande tillgänglighet enligt ovan, har möjlighet att överklaga till allmän förvaltningsdomstol. I det fallet ska överklagandet ställas till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Både rekommenderade och beslutade stödformer i beskedet från Nais kan överklagas, såväl som ett beslut fattat av institution. Ett överklagande av beslut om riktat pedagogiskt stöd ges in till registrator vid Stockholms universitet. Studentavdelningen samordnar sedan ärendehanteringen inom universitetet. Detta gäller för alla överklagade beslut om riktat pedagogiskt stöd, oavsett vilken överinstans som ärendet ska skickas vidare till. Handläggningstiden ska normalt inte överstiga en vecka.

Ärendet ska behandlas i följande steg:

Överklagandet kommer in till registrator som diarieför ärendet och överlämnar det till Studentavdelningen/Riktat pedagogiskt stöd för handläggning. En samordnare kontrollerar om överklagandet har kommit in i rätt tid (inom tre veckor från det att studenten tagit del av beslutet). Ett överklagande som kommit in för sent ska avvisas. Ett överklagande får inte avvisas av annat skäl än att det kommit in för sent (se 45 § förvaltningslagen samt Handbok i ärendehandläggning). Om beslutet är fattat vid institution skickar samordnare överklagandet till berörd institution för yttrande.
Den som tagit det beslut som överklagats kontrollerar om det överklagade beslutet av någon anledning har blivit felaktigt. Om så anses vara fallet är universitetet skyldig att under vissa förutsättningar ändra beslutet (se 37–38 § förvaltningslagen och Handbok i ärendehandläggning).
Om beslutsfattaren ändrar beslutet i enlighet med studentens överklagande, skickas det nya beslutet tillsammans med överklagandet och övriga handlingar i ärendet (ansökan, beslut samt bilagor till ärendet) till Studentavdelningen/Riktat pedagogiskt stöd så fort som möjligt. Studentavdelningen skickar därefter vidare ärendet till ÖNH alternativt förvaltningsrätten (46 § förvaltningslagen).
eller
Om beslutsfattaren står fast vid det ursprungliga beslutet skriver beslutsfattaren ett yttrande med tydlig motivering varför det tidigare beslutet inte ändras. Yttrandet, överklagandet och övriga handlingar i ärendet (ansökan, beslut samt bilagor) skickas så fort som möjligt till Studentavdelningen/Riktat pedagogiskt stöd.
När ett yttrande har inkommit till Studentavdelningen sammanställer samordnare ärendet. Därefter överlämnas överklagandet, universitetets yttrande och övriga handlingar i ärendet till ÖNH alternativt förvaltningsrätten (se 46 § förvaltningslagen).
Om beslutsfattaren inte hinner formulera ett yttrande inom utsatt tid (en vecka) ska detta meddelas Studentavdelningen. Studentavdelningen skickar då överklagandet vidare till ÖNH alternativt förvaltningsrätten utan yttrande och ber om anstånd med att inkomma med yttrandet. Beslutsfattaren ska därefter snarast inkomma med sitt yttrande till Studentavdelningen.
Den överinstans som prövat ärendet skickar sitt beslut till Stockholms universitets registrator, som avslutar ärendet, och vidarebefordrar det till Studentavdelningen. Studentavdelningen vidarebefordrar beslutet till institutionen.
I de fall överinstansen begär fler yttranden i ärendet från universitetet ska dessa beslutas av rektor.

3.3 Diarieföring och arkivering

Ansökan och rekommendation och/eller beslut om stöd fattade av samordnarna bevaras genom centralt arkivuttag ur Nais. I de fall institutioner fattar beslut om att tillhandahålla stöd som rekommenderats av samordnare behövs ingen ytterligare dokumentation, rekommendationen gäller då som beslut som finns bevarat i Nais.'

Om institutionen däremot avslår rekommenderat stöd ska avslagsbeslutet diarieföras i enlighet med universitetets dokumenthanteringsplan, avsnitt 2.4.5. Institutionens ärende diarieförs anonymt i W3D3 med hänvisning till ärendet i Nais där handlingarna, till exempel studentens Nais-besked och medicinska underlag förvaras.

Studenter ska uppvisa Nais-besked på institutionerna för att institutionerna ska kunna arrangera stöd, eller besluta om rekommenderat stöd. Kontaktpersonen på institution ska, om en kopia av beskedet behålls på institutionen, se till att detta förvaras i ett digitalt eller fysiskt närarkiv med begränsad behörighet. Beskedet ska gallras när det inte längre behövs för verksamheten, dock senast sex månader efter att beslutet om stödåtgärder har upphört att gälla.

Överklaganden som rör riktat pedagogiskt stöd ska diarieföras som egna ärenden i W3D3.

3.4 Organisation

Studentavdelningen har det övergripande ansvaret för att samordna universitetets arbete med riktat pedagogiskt stöd i samverkan med institutioner och berörda avdelningar inom universitetsförvaltningen. Studentavdelningen ansvarar också för processen från ansökan till besked samt att koordinera arbetet med överklagade beslut om riktat pedagogiskt stöd.

Till gruppen samordnare för riktat pedagogiskt stöd på Studentavdelningen hör också mentorer som arbetar med mentorsstöd till studenter samt en IKT-pedagog som arbetar med att stötta studenter kring digitala verktyg och hjälpmedel.

Varje institution ska utse en kontaktfunktion som koordinerar institutionens arbete med riktat pedagogiskt stöd. Kontaktfunktionen kan bestå av en eller flera personer. Institutionerna avgör själva hur de internt organiserar arbetet med att ta emot studenter, fatta beslut om rekommenderat stöd och att arrangera stöd. Institutionerna bestämmer också hur de på bästa sätt samarbetar med andra institutioner i ärenden som gäller riktat pedagogiskt stöd. Kontaktuppgifter till institutionen meddelas till Studentavdelningen och samtliga institutioner ska vara tillgängliga för frågor om riktat pedagogiskt stöd genom kontaktinformation på institutionens hemsida.

Samordnarna vid Studentavdelningen ansvarar för att ge information angående riktat pedagogiskt stöd till institutionerna via utsedd kontaktfunktion.

3.4.1 Rådet för riktat pedagogiskt stöd

Vid universitetet ska det finnas ett råd för riktat pedagogiskt stöd. Rådet ska sammanträda regelbundet i syfte att åstadkomma samsyn och dialog mellan berörda delar av verksamheten. Rådet utses av chefen vid Studentavdelningen i samråd med områdeskanslierna. Rådet ska bestå av representanter från fakulteterna, från såväl institutionsnivå som fakultetskansli. Vidare ska det i rådet ingå representation från studentkåren, tentamensservice, universitetsbiblioteket, IT-avdelningen, handläggare för lika villkorsfrågor och rektors kansli.

Rådet har till uppgift att diskutera det stöd som universitetet erbjuder och att följa upp hur det fungerar i verksamheten. Studentavdelningens samordnare är sammankallande och leder rådets möten.

3.4.2 Stödformer

Som ett stöd till detta styrdokument finns en lista över tillgängliga stödformer på Stockholms universitet. Listan utgår från den nationellt fastställda förteckningen över stödformer i Nais och innehåller både stöd som finns tillgängligt för alla studenter och stöd som går att ansöka om via Nais. Listan revideras och föredras av rådet för riktat pedagogiskt stöd och beslutas av Studentavdelningens chef. Dokumentet finns publicerat i Stockholms universitets regelbok på medarbetarwebben.

3.5 Ansvarsfördelning

3.5.1 Student i behov av riktat pedagogiskt stöd

Ansvarar för att:

ansöka om stöd och bifoga medicinskt underlag som styrker varaktig funktionsnedsättning,
bistå så långt det är möjligt med kompletterande information eller underlag som samordnarna efterfrågar för att kunna göra en bedömning av ansökan,
ha en dialog med samordnare,
läsa igenom och kontrollera Nais-besked,
uppvisa sitt Nais-besked på institutionen,
följa instruktioner från samordnare och kontaktperson på institution kring tillvägagångssätt för att få stöd som rekommenderats/beslutats,
kontakta samordnare när ändringar behöver göras gällande stödformer eller om ansökan behöver förnyas, samt
kontakta Universitetsbiblioteket om talbokskonto behövs (Observera att denna kontakt kan tas oberoende av om Nais-besked finns).

3.5.2 Studentavdelningens samordnare av riktat pedagogiskt stöd

Ansvarar för att:

informera presumtiva och nuvarande studenter om riktat pedagogiskt stöd,
tillgängliggöra och uppdatera information om riktat pedagogiskt stöd på universitetets hemsida,
handlägga ansökan och utfärda besked om riktat pedagogiskt stöd,
förlänga eller förnya besked efter behov,
koordinera handläggningen av överklaganden,
upprätta och uppdatera kontaktuppgifter till institutioners kontaktpersoner,
samarbeta med och stötta institutioner i deras arbete med riktat pedagogiskt stöd och att hitta lämpliga stödåtgärder,
följa upp och revidera Regler och handläggningsordning för riktat pedagogiskt stöd vid Stockholms universitet,
delta vid informationsinsatser för att sprida kunskap om riktat pedagogiskt stöd vid Stockholms universitet,
sammankalla till och leda möten med rådet för riktat pedagogiskt stöd och sammanställa underlag för beslut om stödformer,
delta i nätverk med andra delar av universitetet som arbetar med riktat pedagogiskt stöd och tillgänglighetsfrågor,
delta i regionala och nationella nätverk för samordnare för riktat pedagogiskt stöd, samt
årligen sammanställa statistik som redovisas till nationell samordnare av medel för riktat pedagogiskt stöd.

3.5.3 Studentavdelningens mentor

Ansvarar för att:

kontakta och boka in samtal med studenter som fått beslut om mentorstöd,
introducera planering och strukturering av studier under en begränsad tid, samt
utvärdera och redovisa mentorsstödet.

3.5.4 Studentavdelningens IKT-pedagog

Ansvarar för att:

gå igenom de programvaror för stöd som tillhandahålls med berörda studenter, samt
uppdatera information på webben.

3.5.5 Institution

Ansvarar för att:

utse en kontaktfunktion som koordinerar institutionens arbete med riktat pedagogiskt stöd,
finnas tillgängliga för frågor från både studenter och medarbetare genom tydligt kommunicerad kontaktinformation,
gå igenom med student hur det rekommenderade stödet i Nais-beskedet kan verkställas i praktiken,
skyndsamt ta beslut om de stödformer som rekommenderats av samordnare,
upprätta och dokumentera eventuella beslut om avslag på samordnarens rekommendationer samt skriftligen informera student,
arrangera det stöd som ska ges,
meddela tentamensservice vilka studenter som ska ha stöd vid salstentamen,
rekrytera studenter för anteckningsstöd eller ledsagare,
litteraturlistor finns tillgängliga minst åtta veckor före kursstart,
bistå studenter med individuellt anpassad studieplan för aktuell kurs om de har fått beslut om sådan på institutionen,
ta emot ansökan om och arrangera riktat pedagogiskt stöd till deltagare inom uppdragsutbildning,
följa upp kostnader för riktat pedagogiskt stöd till deltagare vid uppdragsutbildning för återrapportering till uppdragsgivaren, samt
arrangera salstentamina enligt punkterna under 3.5.6, i de fall man som institution inte använder sig av stöd från Tentamensservice vid Fastighetsavdelningen.

3.5.6 Tentamensservice (Fastighetsavdelningen)

Ansvarar för att:

logistiskt tillhandahålla det stöd som beslutats av samordnare eller institution vid salstentamen,
tillhandahålla datorer för anpassad digital salstentamen,
tillhandahålla lokaler för anpassad salstentamen,
bemanna tentamensvärdar vid anpassad salstentamen,
upprätthålla rättssäkerhet och likabehandling vid anpassad salstentamen, samt
delta i nätverk med andra delar av universitetet som arbetar med riktat pedagogiskt stöd och tillgänglighetsfrågor

3.5.7 Internationell koordinator för utbytesstudier (vid institution eller Studentavdelningen)

Ansvarar för att:

informera utresande utbytesstudenter om möjligheter och förutsättningar för att få det stöd i studiesituationen som studenten behöver inför eventuella studier utomlands,
sköta kommunikation med inresande utbytesstudenter och sändande institution gällande riktat pedagogiskt stöd,
förmedla kontaktuppgifter mellan samordnare, student och sändande institution,
bistå med den information som krävs för att samordnaren ska kunna uppskatta kostnader för stöd, samt
bidra med information till underlag för fakturering av stödinsatser till sändande institution.

3.5.8 Universitetsbiblioteket

Ansvarar för att:

hålla möte med studenter som meddelat biblioteket att de behöver få tillgång till Legimus,
registrera studenter hos Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), samt
ge support vid nedladdning och beställning av anpassad kurslitteratur från Legimus.

3.5.9 Personalspecialist lika villkor

Ansvarar för att:

tillhandahålla stöd i diskrimineringsfrågor till universitetets medarbetare, som ett led i universitetets lika villkorsarbete, samt
genomföra utredningar vid fall av påtalad diskriminering vid universitetet.

3.5.10 IT-avdelningen

Ansvarar för att:

installera applikationer som behövs i datorer som ska användas av studenter med Nais-besked vid salstentamen, samt
undersöka behovet av och förvalta applikationer som behövs i datorer som ska användas av studenter med Nais-besked vid salstentamen.

3.5.11 Rådet för riktat pedagogiskt stöd

Ansvarar för att:

bidra till dialog mellan olika verksamheter på temat tillgänglighet och riktat pedagogiskt stöd,
bidra till en dialog om tolkningen av begreppet skälighet vid beslut om riktat pedagogiskt stöd,
följa upp och diskutera hur stödformerna fungerar i verksamheten,
revidera stödformslistan för beslut av chef för Studentavdelningen, samt
bistå samordnarna med synpunkter vid revidering av Regler och handläggningsordning för riktat pedagogiskt stöd.

3.5.12 Chefen vid Studentavdelningen

Ansvarar för att:

utse representanter i rådet för riktat pedagogiskt stöd, samt
besluta om listan över stödformer som föreslås av rådet för riktat pedagogiskt stöd.

3.6 Finansiering

Kostnader för riktat pedagogiskt stöd belastas lärosäten genom det statliga anslaget. För vissa stöd finns dock möjlighet att söka ytterligare medel för att få kostnaderna täckta. De lärosäten som har högre kostnader än 0,3 procent av anslagen på grundnivå och avancerad nivå för personella stödinsatser till studenter med varaktig funktionsnedsättning, har möjlighet att ansöka om medel från Nationella medel för riktat pedagogiskt stöd, som administreras av Stockholms universitet. Samtliga lärosäten kan även söka medel hos Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Detta gäller dock inte för avgiftsskyldiga studenter eller deltagare inom uppdragsutbildning.

För inresande utbytesstudenter gör samordnarna en uppskattning av kostnaden för stöd för hela studieperioden. Om samordnare bedömer att stödet inte kommer att generera kostnader som överstiger 7000 kr, bekostas stödet av Stockholms universitet genom äskande från nationella medel för riktat pedagogiskt stöd. Samordnarguiden (2023) s. 29.

Skulle kostnaden för utbytesstudentens stöd överstiga 7000 kr är grundprincipen att sändande institution ska bekosta stödet och i andra hand gäller att mottagande institution på Stockholms universitet får bekosta stödet. Det är önskvärt att utbytesavtalen innehåller information om vem som ska belastas kostnader för riktat pedagogiskt stöd. Om detta inte framgår av avtalet bör samordnarna för riktat pedagogiskt stöd i samråd med ansvarig utbyteskoordinator (vid institution eller på Studentavdelningen) kontakta sändande institution innan stödet påbörjas.

Avgiftsskyldiga studenter ska erbjudas stöd på samma sätt som övriga studenter. Kostnaden får dock inte finansieras med hjälp av statliga medel. Kommittedirektiv På Stockholms universitet täcker studieavgiften kostnader för riktat pedagogiskt stöd till studenter som så behöver.

För deltagare vid uppdragsutbildning får eventuella stödinsatser inte belasta anslaget utan ska bekostas av uppdragsgivaren enligt principen om full kostnadstäckning (5 § förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor). Av det skälet har ansvarig institution till uppgift att ta emot ansökan om och arrangera riktat pedagogiskt stöd till deltagare vid uppdragsutbildning.

Då kostnader uppstår för en institution i samband med att stöd till studenter med Nais-besked ges kan institutionen äska medel från Studentavdelningen. Detta kan göras exempelvis för att täcka personalkostnader som uppstår på grund av stödbehov på institution. Studentavdelningen ansvarar för att ta fram rutiner för och information om hur medel äskas och fördelas. Studentavdelningen ansvarar också för att betala ut ersättning till studenter som hjälper till med personellt stöd, t.ex. anteckningsstöd till medstudent. Institutionen lämnar då in underlag om vilka studenter de anlitat samt information om uppdragets omfattning till Studentavdelningen.

Vidare har Studentavdelningen till uppgift att sammanställa underlag och fakturera sändande institution för kostnader för stöd, i de fall kostnaderna överstiger 7000 kr för en utbytesstudent.

Dokument i pdf-format

Regler och handläggningsordning för riktat pedagogiskt stöd Pdf, 252.7 kB.