”Viktigt att arbeta inkluderande”

– Digital tillgänglighet innebär att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna använda och förstå digitala tjänster och webbplatser. Alla ska kunna delta i samhället på ett självständigt sätt. Det bästa med tillgängliga webbplatser och tjänster är att de oftast är enklare och bättre för alla att använda, säger Anna-Karin Silfver på Kommunikationsavdelningen som arbetar brett med olika insatser inom digital tillgänglighet vid universitetet utifrån de behov och de lagkrav som finns.

Det handlar om att ta hänsyn till människors olikheter när man designar och utvecklar digitala tjänster, och att informationen ska vara möjlig att använda för personer med till exempel nedsatt syn eller personer med en kognitiv nedsättning. Alla webbplatser, inklusive dokument, filmer, ljudklipp och liknande som distribueras via dem, behöver vara tillgängliga. Stockholms universitet menar att tillgänglighetskraven även bör omfatta lärplattformar, men att vägen att nå dit med nödvändighet tar tid.

Målet är att öka kunskapen

– Jag samordnar, utbildar och stöttar på ett övergripande plan. Mitt mål är att öka kännedomen och kunskapen om varför det är viktigt och bra att arbeta inkluderande. Då blir digital tillgänglighet ett mer naturligt och självklart arbetsmoment, säger Anna-Karin Silfver.

Hon leder också tillgänglighetsnoden, ett tvärfunktionellt nätverk som stöttar universitetet i arbetet med digital tillgänglighet.

– I arbetsgruppen ingår flera av universitetets förvaltningsavdelningar. Noden fungerar som ett stöd i arbetet med digital tillgänglighet och som ”örat mot marken” där vi delar kompetens och erfarenheter, omvärldsbevakar och fungerar som ambassadörer för digital tillgänglighet.

Vad är viktigast att prioritera när det gäller digital tillgänglighet?

– Det är ofta svårt att göra allt på en gång. Ta det steg för steg och se det som ett löpande arbete som det behöver finnas både tid och resurser till. Börja med att åtgärda det som gör störst skillnad för flest användare och det som är enklast att fixa. Till exempel är det viktigast att åtgärda fel som gör att många användare inte ens kan använda ett system eller en tjänst.

– Du kan också passa på att installera och börja använda våra nya Office-mallar för Word och Powerpoint. I dem finns bra stöd för att skapa tillgängliga dokument och presentationer, något som gör det lättare att se, hitta och förstå innehållet.

Anna-Karin Silfver slår även ett slag för film som komplement till andra innehållsformat, exempelvis text.

– Det är värdefullt att vi fortsätter att skapa och publicera undertextade filmer, så att studenter, medarbetare och externa användare har möjlighet att ta del av information på det sätt som passar dem bäst. En undertextad film blir tillgänglig inte bara för personer med permanent hörselskada, utan ökar också tillgängligheten för personer som tittar på filmen i en bullrig miljö, har koncentrationssvårigheter eller inte har svenska som förstaspråk.

Vad är roligast med arbetet?

– Det är att få bidra till att göra skillnad och löpande öka både kunskapen kring och arbetet med digital tillgänglighet.

En utmaning, enligt Anna-Karin Silfver, är att universitetet är en stor organisation med decentraliserad styrning och ansvar, och det finns även en mängd digitala lösningar med olika livslängd.

– Det kan vara en utmaning både att nå ut till alla och lyckas samordna all den kunskap och kompetens som finns i ämnet. Resurserna är begränsade och arbete med tillgänglighet behöver få ta tid, resurser och kompetens. Men jag känner mig trygg i att universitetet steg för steg arbetar för ökad digital tillgänglighet med tillgänglighetsnoden och mig som stöd. Tillsammans gör vi många värdefulla insatser och vi har mycket bra på gång, säger Anna-Karin Silfver.

Digital tillgänglighet vid Stockholms universitet

Vägledning kring undertextning

Installera de nya Office-mallarna