Miljömedvetenhet och digitalisering minskar universitetets flygutsläpp

Mellan 2019 och 2023 minskade utsläppen från tjänsteresor med flyg med över 30 procent, en minskning med 2,35 miljoner kilo koldioxidekvivalenter. Det visar nu siffror i ”flygappen” i universitetets beslutsstödsverktyg. Minskningen motsvarar ungefär 5000 tur- och returresor till Paris vilket innebär att universitetet ligger i linje med sitt mål att minska utsläpp från flyg med fem procent per år mellan 2019 och 2025.

Naturvetenskapliga områdets institutioner minskade sina utsläpp från flyg med 31 procent och humanvetenskapliga områdets institutioner med 28 procent. Bland de tio institutioner som historiskt sett flyger mest står sju av dessa för hälften av universitetets minskade utsläpp. Bland dessa finns Institutionen för miljövetenskap som har minskat sina utsläpp från flyg med 143 ton mellan 2019 och 2023, en minskning med 43 procent.

Anna Sobek, prefekt vid Institutionen för miljövetenskap, tror att utsläppsminskningen beror på flera faktorer. En är att 2019 hade ovanligt höga utsläpp från flygresor, vilket gör jämförelsen fördelaktig. En annan är pandemin som ledde till varaktiga beteendeförändringar.

– Jag har inte något tydligt svar på vad det beror på, men min gissning är att det är en beteendeförändring. Vi lärde oss under pandemin att vissa möten kan göras digitalt och att vi därmed kan spara in på en del resor. Jag tycker också att det finns en större medvetenhet och vilja att försöka ta tåget när det går, säger Anna Sobek.

Miljögruppen vid institutionen tar varje år fram utsläppssiffror med utsläppens utveckling över tid som redovisas för såväl institutionsledningen som hela institutionen.

– Jag tror att det har effekt. Hur vi reser är något som påverkar de flesta av oss, och som alla kan relatera till. Det är bra att kunna visa på data, så att vi kan se var de stora utsläppen finns och så klart förstå var vi kan påverka. Vårt resande är något vi kan påverka i viss mån, säger Anna Sobek.

Hon fortsätter:

– Våra utsläpp från fastigheter är tyvärr i nuläget mycket svårare att påverka för oss som institution. Vi har en resepolicy som säger att de som tar tåget och därmed får en dyrare resa, får mellanskillnaden täckt av institutionen. Det här är en åtgärd som jag tror har ett viktigt signalvärde

Tror du att den här nivån kommer hålla i sig? Ser du en permanent beteendeförändring?

– Jag hoppas det, säger Anna Sobek.

Vid humanvetenskapliga området är det Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) som har minskat sina utsläpp från flyg mest: 213 ton mellan 2019 och 2023, en 30-procentig minskning. Jelena Zdravkovic, prefekt för Institutionen för data- och systemvetenskap, betonar att institutionen fäster stor vikt vid att höja medvetenheten om miljöfrågor, till exempel i samband med möten, seminarier och ledningsmöten.

– Vi inkluderar information om klimatpåverkan från flygresor till våra medarbetare i samband med interna och externa seminarier, vid varje institutionskonferens, via institutionens nyhetsbrev. Och det finns en formell arbetsgrupp som hanterar miljöfrågor och planerar relevanta aktiviteter, säger Jelena Zdravkovic.

Tror du att den här nivån kommer hålla i sig? Ser du en permanent beteendeförändring?

– Miljöpåverkan är ett kontinuerligt tema och i samband med utveckling av teknologier och situationen med klimatet får man uppdatera och förbättra organisationens insatser och åtgärder, säger Jelena Zdravkovic.

Universitetsförvaltningens avdelningar flyger betydligt mindre än institutionerna. Förvaltningens samlade flygresor motsvarar vara en medelstor institutions. Ändå har förvaltningen lyckats minska sina koldioxidutsläpp från flygresor med imponerande 52 procent mellan 2019 och 2023.

Åsa Borin, universitetsdirektör, tror att orsaken är en kombination av att miljömedvetenheten bland de anställda har ökat och av policyn för möten och resor som fastställdes i november 2020.

– Vi har dessutom som en effekt av pandemin sett att digitala möten är en bra ersättare för vissa typer av fysiska möten. En mer utmanande ekonomi leder också till att man tänker till en extra gång om det är en nödvändig resa eller om samma effekt går att uppnå med exempelvis ett digitalt möte, säger Åsa Borin.

Kommer den här nivån att hålla i sig? Ser du en permanent beteendeförändring?

– Det är alltid svårt att sia om framtiden, men utifrån de diskussioner jag hör inom förvaltningen tror jag att det är en permanent beteendeförändring, säger Åsa Borin.

Även universitetsledningens flygresor har minskat markant sedan 2019. Vad beror det på tror du?

– Även här tror jag att den ökade möjligheten till digitala möten har lett till en förändring. Det gäller både de som arrangerar möten och deltar i möten, där man tänker efter om det är effektivare med ett digitalt möte, säger Åsa Borin.

Magnus Breitholtz, universitetets rektorsråd för miljö och hållbar utveckling, tror också att pandemin och kunskap om digitala möten har lett till minskningen. Han hänvisar även till resultatet av den externa miljörevisionen som genomfördes i maj, som ledde till förnyat miljöcertifikat och som lyfte fram hur stort och utbrett miljöengagemanget är vid Stockholms universitet:

– Att vi följer utsläppsmålen för tjänsteresor har att göra med en kombination av olika faktorer. Den externa miljörevision av universitetet som nyligen genomfördes visade också tydligt att universitetet bedriver ett framgångsrikt miljöarbete. Jag tror att den stora miljömedvetenheten hos ledning och medarbetare, som revisionen vittnade om, är en starkt bidragande faktor.

Mer läsning:

Externa miljörevisionen: Förnyat certifikat och positiva omdömen

Policy för möten och resor