Mål för arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet 2025–2026

Ansvarig enhet: Personalavdelningen

Kontaktperson: Parasto Rosencrantz

Inledning

Stockholms universitet vill med sitt arbetsmiljö- och lika villkorsarbete skapa en trygg och inspirerande miljö att arbeta och studera i.

Rådet för arbetsmiljö och lika villkor (RALV) är Stockholms universitets skyddskommitté, och den, tillsammans med de lokala råden/grupperna, utgör universitetets struktur för det systematiska arbetet med arbetsmiljö- och lika villkorsfrågor. Stockholms universitet har det yttersta ansvaret för arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet utifrån två perspektiv: som arbetsgivare gentemot medarbetarna och som utbildningsanordnare gentemot studenterna.
Varje chef, medarbetare och student förväntas dock ta ett personligt ansvar för den gemensamma arbets- och studiemiljön samt bidra till ett positivt arbetsklimat.

Med utgångspunkt i Arbetsmiljö- och lika villkorspolicyn har det definierats ett antal övergripande mål – mål som universitetet alltid ska sträva mot. För att uppnå dem behöver de brytas ner till delmål. Valet av dessa delmål grundar sig bland annat i olika kartläggningar och undersökningar – till exempel medarbetarundersökningen – men även i de problembeskrivningar och behov som lyfts från verksamheterna, skyddsorganisationen, de fackliga organisationerna samt Studentkåren.

Detta måldokument är uppdelat i fem områden:

• Systematiskt arbetsmiljö- och lika villkorsarbete
  
• Organisatorisk och social arbetsmiljö
  
• Lika villkor
  
• Fysisk arbetsmiljö
  
• Studiemiljö – studenternas arbetsmiljö

Det övergripande målet, delmålen samt en beskrivning av området återfinns under respektive rubrik.

De övergripande målen samt delmålen gäller för hela universitetet, och ska brytas ner och arbetas med på respektive institution/motsvarande. Delmålen kommer att följas upp slutet av styrdokumentets giltighetstid.

Systematiskt arbetsmiljö- och lika villkorsarbete

Rådet för arbetsmiljö och lika villkor – RALV – är Stockholms universitets skyddskommitté, och den struktur som Stockholms universitet har valt för att arbeta systematiskt med arbetsmiljö- och lika villkorsfrågor. Det är viktigt att alla chefer, medarbetare och studenter har kännedom om detta och att alla bidrar aktivt med att ständigt förbättra arbets- och studiemiljön. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbets- och studiemiljön, och för att säkerställa detta fördelas ansvaret för att genomföra arbetsmiljö- och lika villkorsuppgifter ut till chefer i organisationen. För att lyckas med dessa uppgifter krävs att cheferna har tillräckliga kunskaper och förutsättningar för uppdraget.

Samverkan och samarbete är en förutsättning för att åstadkomma en god arbets-/studiemiljö. För att skapa forum för lokal samverkan har samtliga institutioner/motsvarande ett lokalt råd där samverkan sker mellan arbetsgivaren, arbetsmiljöombud, studiemiljöombud samt doktorandombud. De lokala råden är även en viktig del i att säkerställa att arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet sker systematiskt, tidplaneras samt dokumenteras.

En viktig del i det systematiska arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet är att göra riskbedömningar inför större förändringar, för att förhindra att risker för ohälsa och olycksfall uppstår.

Övergripande mål

Prefekter/chefer ska ha tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att bedriva ett aktivt och systematiskt arbetsmiljö- och lika villkorsarbete, och medarbetare ska ha kunskap om hur det systematiska arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet bedrivs samt delta aktivt i detta arbete.

Delmål 2025–2026

1. Arbetet i det lokala rådet ska främja samverkan och bidra till det systematiska arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet på institutionen/motsvarande. Det ska vara känt för medarbetarna hur man arbetar med arbetsmiljö- och lika villkorsfrågor på institutionen/motsvarande.
2. Lika villkorsfrågor och aktiva åtgärder ska ingå som en inkorporerad del i det systematiska arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet.
   

Organisatorisk och social arbetsmiljö

En ohälsosam arbetsbelastning kan leda till ett försämrat arbetsklimat, vilket i sin tur ökar risken för konflikter och, i värsta fall kränkande särbehandling eller andra former av kränkande handlingar. En hälsosam arbetsbelastning är med andra ord även en viktig komponent i ett bra arbetsklimat, och en viktig fråga att arbeta med för att i förlängningen även förhindra att medarbetare känner sig utsatta för olika former av kränkande handlingar.

För att förebygga risken för ohälsosam arbetsbelastning krävs att man både arbetar med organisatoriska och psykosociala arbetsmiljöaspekter parallellt. För att lyckas i detta arbete behöver man balansera verksamhetens behov med medarbetarnas individuella förutsättningar, och detta kräver kunskap och kompetens hos både chefer och medarbetare.

Ett område som behöver utvecklas och följas upp är den digitala arbetsmiljön och digitala tillgängligheten.

En aspekt kring organisatorisk och social arbetsmiljö inkluderar aktivt arbete för att motverka och hantera situationer som rör hot och hat. En arbetsplats ska vara en trygg miljö fri från våld.

Övergripande mål

Som medarbetare vid Stockholms universitet ska man uppleva att man att man har en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Alla ska ta ett gemensamt ansvar för att ständigt förbättra arbetsmiljön och alla bidrar aktivt i detta arbete.

Delmål 2025–2026

1. Öka kunskapen hos chefer gällande hur man förebygger en ohälsosam arbetsbelastning samt hur man som chef fångar upp tidiga signaler på ohälsa hos sina medarbetare.
2. Öka kunskapen hos medarbetare i vad man själv kan göra för att hantera och påverka sin arbetssituation, samt hur man identifierar och upptäcker sina egna signaler på ohälsa.
3. Kunskap och kompetens gällande digital arbetsmiljö och digital tillgänglighet ska öka, och tydligt ingå som en del i det systematiska arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet.
4. Skapa medvetenhet kring hot och hat i samband med arbetet, och förtydliga vilka stödfunktioner som finns tillgängliga.
   

Lika villkor

För att kunna identifiera och arbeta förebyggande med risker för diskriminering och kränkande handlingar krävs att man både på lokal och central nivå arbetar systematiskt med aktiva åtgärder. Arbetsmiljö- och lika villkorsfrågor ska ingå som en naturlig del i verksamheten.

Vid Stockholms universitet råder det en nolltolerans mot kränkande handlingar. För att kunna stötta medarbetare och studenter som känner sig utsatta för kränkande handlingar, är en förutsättning att alla vet vart man kan vända sig för att få stöd samt vart man hittar information om detta. Ytterligare en viktig förutsättning är att universitetet har en tydlig process kring hur dessa frågor ska hanteras och vad arbetsgivaren/utbildningsanordnaren har för ansvar i detta arbete. Vidare är det av vikt att information och stöd till de medarbetare och studenter som anmäls för kränkande handlingar finns tillgängligt

Övergripande mål

Arbets- och studiemiljön ska tillvarata de resurser som medarbetare och studenter med olika bakgrund, livssituation och kompetens tillför universitetet. Alla ska bemöta varandra på ett respektfullt sätt och på Stockholms universitet råder en nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.

Delmål 2025–2026

1. Öka kunskapen hos chefer och medarbetare om inkluderande arbetsplats.
2. Medarbetare och studenter ska veta vart man vänder sig om känner sig utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling.
3. Medarbetare och studenter ska veta vart man vänder sig för stöd i de fall man blir anmäld för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling.
4. Ta fram tydlig information gällande tillgänglighet och arbetstekniska hjälpmedel för medarbetare.
   

Fysisk arbetsmiljö

Fysisk arbetsmiljö är en del av det systematiska arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet. Med tydliga riktlinjer om hur det fysiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas och var stöd finns kan negativa hälsoeffekter av bristande fysisk arbetsmiljö bland medarbetare och studenter förebyggas.

En viktig del av det förebyggande arbetet är att utreda, åtgärda och följa upp arbetsskador och tillbud. Verksamhetsföreträdare, de fackliga organisationerna samt skyddsorganisationen har lyft att de upplever nuvarande hantering av arbetsskador och tillbud som otydligt gällande ansvar samt att den skapar svårigheter vid utredning och uppföljning. För att kunna arbeta förebyggande med dessa arbetsmiljöfrågor behöver rutiner, verktyg och systemstöd utvecklas.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Fysisk tillgänglighet handlar om att minimera hinder i arbetsmiljön så att så att så många som möjligt kan använda arbetsplatsen på lika villkor.
Olika aspekter av arbetsmiljön – fysiska, psykiska, kognitiva och sociala – behöver samspela för att det ska finnas förutsättningar att göra ett bra arbete. Utöver tillgängliga lokaler och arbetsredskap kan medarbetare med funktionsnedsättning ha behov av personliga arbetshjälpmedel.

Arbetsmiljöarbetet inom den laborativa verksamheten är speciellt utmanande där det finns många fler risker i arbetet än på vanliga arbetsplatser. Därtill har institutionerna kommit olika långt i deras systematiska laboratoriesäkerhetsarbete. Stockholms universitet strävar efter ett gemensamt arbetssätt för det systematiska laboratoriesäkerhetsarbetet där Universitetsförvaltningen ska vara ett aktivt stöd och ge rätt förutsättningar för verksamheten att uppnå de gemensamma målen.

Övergripande mål

Stockholms universitet ska vara en säker och trygg plats för både medarbetare och studenter.

Delmål 2025–2026

1. Stockholms universitet ska arbeta förebyggande och systematiskt med arbetsskador och tillbud. Det ska vara tydligt för medarbetare och studenter var rapportering ska ske, vem som ansvarar för att utreda arbetsskador och chefer ska ha kunskaper om ansvar och skyldigheter kopplat till lagstiftningen.
2. Alla verksamheter ska utföra arbetsmiljöronder årligen med stöd av universitetsgemensamma rutiner och medverkan av förvaltningens arbetsmiljöingenjör etc. om så önskas. Protokollen ska även dokumenteras och följas upp i IA-systemet.
   
3. Samtliga verksamheter vid Stockholms universitet ska arbeta likartat gällande laboratoriesäkerhet för att förebygga olyckor och ohälsa.
4. Alla dörrar till utrymmen med någon form av farlig utrustning eller kemikalier/strålkällor/smittrisker etc. är skyltade i enlighet med Anvisning för skyltning av laborativa lokaler och utrymmen, samt att externa medarbetare som ges tillträde till lokaler följer Skyddsrutin vid Stockholms universitet för laborativa lokaler.
5. Information och rutiner gällande fysisk arbetsmiljö (belysning, ljud, ventilation etc.) och systematiskt brandsäkerhetsarbete (inkl. förvaring och laddning av elcykel-/elsparkcykelbatterier) ska utvecklas.
   

Studiemiljö – studenternas arbetsmiljö

För att studenter ska lyckas med studierna krävs en god arbetsmiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet för studenter följer lärosätets arbetssätt för medarbetare. Prefekt ansvarar för studiemiljön vid respektive institution och studentrepresentanter är inbjudna till den lokala arbetsmiljökommittén (RALV). Lagkraven för studenters arbetsmiljö är desamma som för arbetstagares arbetsmiljö med enstaka undantag. För att lärosätet ska lyckas med studiemiljöfrågorna krävs god samverkan mellan, studentkår, institution och förvaltning. I mötet med undervisande lärare kan den psykosociala studiemiljön påverkas både positivt och negativt beroende på vilka förutsättningar som ges, både för student och undervisande personal. Studentkår, olika avdelningar vid förvaltningen och institutioner tar del av studenters upplevelser som lärosätet behöver ta tillvara på ett systematiskt sätt för att kunna förbättra studiemiljön.

Övergripande mål

Stockholms universitet ska arbeta aktivt för att erbjuda studenterna en studiemiljö som främjar förutsättningarna för att lyckas väl med studierna.

Delmål 2025–2026

1. Öka chefers kunskaper om det systematiska arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet kopplat till studenters arbetsmiljö.
2. Utveckla den generella tillgängligheten, i första hand lokaler och utomhusmiljö, och det riktade stödet för studenter med hörsel- och synnedsättning.
3. Utveckla lärosätets kompetens och arbetssätt gällande tillgänglig och inkluderande undervisning.
4. Genomföra arbetsmiljöronder i utrymmen där studenter vistas.
5. Se över och förtydliga information om studieplatser, med fokus på tillgänglighet.
   

Styrdokumentet i pdf-format

Mål för arbetsmiljö- och lika villkorsarbetet 2025–2026 Pdf, 226 kB.