Ansvarsfull internationalisering

De senaste årens geopolitiska förändringar ställer nya krav på svenska lärosätens förhållningssätt till internationella samarbeten och kontakter. För att skydda svenska intressen, kunskap och teknik krävs en ökad riskmedvetenhet bland universitet och högskolor, statliga forskningsfinansiärer och myndigheter.

Eftersom internationalisering är avgörande för att stärka svensk konkurrenskraft innebär detta förhållningssätt att internationella samarbeten ska bedrivas så öppet som möjligt och så säkert som nödvändigt. Ansvarsfull internationalisering och skyddet av svensk utbildning, forskning och innovation är ett gemensamt ansvar för lärosäten, forskningsfinansiärer och regeringen.

Vid Stockholms universitet är uppfattningen att vi behöver se på ansvarsfull internationalisering i bred mening. I vissa fall finns en tydlighet genom lagstiftning eller information från t ex Säpo, men i många fall måste övervägningar göras utifrån en specifik situation, landet ifråga, forskningsområdet och den partner man ska samarbeta med.

Medvetenhet om möjliga risker

I grunden är internationella samarbeten inom utbildning, forskning och innovation avgörande för att vi ska vara en aktör på den globala arenan och för att vi ska vara med och föra utvecklingen framåt. Men vi behöver en ökad medvetenhet om möjliga risker så vi kan fatta välgrundade beslut.

Principer för gränsdragning

Till en av de största utmaningarna hör principer för gränsdragning och avvägningar när det gäller att avgöra vad som är ett lämpligt tillfälle för att avbryta samtliga samarbeten med ett visst land. Gränsen för ryska samarbeten drogs vid invasionen av Ukraina. Hur bör vi resonera när det gäller exempelvis Iran och Kina? En annan utmaning gäller exportkontroll, där frågan är hur vi kan garantera forskningssäkerhet utan att forskarnas akademiska frihet inskränks? Det är också viktigt att resonera kring exitstrategier för att ha en genomtänkt utgångspunkt när vi vill avsluta olika typer av samarbeten. Universitetets etiska ansvar i samband med internationella samarbeten är också ett område som kräver eftertanke, Bör vi ställa högre krav på mänskliga rättigheter i samarbetsländerna? Kan vi t.ex. skicka studenter till ett land som Uganda som infört dödsstraff för homosexualitet?

Intern vägledning

För råd och stöd i dessa frågor har ett internt vägledningsdokument tagits fram av Avdelningen för forskningsstöd och International Office vid SU med rubriken ”Forskning och studier utomlands - vägledning avseende etik och riskhantering”.

Forskning och studier utomlands – vägledning avseende etik och riskhantering Pdf, 333.1 kB.

Research and Studies Abroad – "Guidance on Ethics and Risk Management" (in English) Pdf, 306.3 kB.

 

Säkerhetsorganisationen har tagit fram en informationsfilm om säkerhetsskydd

CASI-projektet

Stockholms universitet deltar i CASI-projektet som är ett samarbete för gemensam analys av förutsättningar för internationellt akademiskt samarbete i en geopolitisk föränderlig värld. Projektet drivs av Lunds universitet, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Utgångspunkten är att omvärldsförändringar har gjort internationellt akademiskt samarbete mer komplext.

CASI-projektet (Lunds universitets webbplats)

I september 2023 arrangerade Stockholms universitet CASI-webbinariet ”Vilket ansvar har svenska lärosäten för att globalt värna principer om demokrati och mänskliga rättigheter” där en rad intressanta talare bjöds in. Se webbinariet här:

Kontakt

International Office
För frågor om internationella nätverk och forum, samt internationaliseringsstrategier
Etikstödsfunktionen
Kontakta Etikstödsfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd om du har frågor som rör forskningsetik, såsom etikprövning, etiska riktlinjer, god forskningssed eller oredlighet.

Senast uppdaterad: 2024-12-04

Sidansvarig: Studentavdelningen och Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd