Hundra år av undervisning och möten på Drottninggatan
Spökslottet (Schefflerska palatset) på Drottninggatan har varit en del av universitetet i hundra år. Under 2026 öppnar Spökslottet än mer för personal, studenter och allmänhet.
Spökslottet sett från Drottninggatan, den gröna gallergrinden är ett original från den tid då palatset uppfördes omkring 1701. Foto: Jean Baptiste Béranger
I år är det 100 år sedan universitetet (dåvarande Stockholms högskola) flyttade in i Spökslottet, högst upp på Drottninggatan. Området i närheten av observatoriet kallades senare för ”Kunskapens kvarter”, mycket tack vare att universitetet också hyrde och uppförde flera byggnader i kvarteren. Själva Spökslottet uppfördes dock redan runt sekelskiftet 1700 och var från början privatbostad. Tvåhundra år senare donerade sista familjen som bodde i huset, familjen Hierta, stora delar av egendomen, inklusive park och mark, till högskolan som efter ombyggnationer och anpassningar kunde flytta in 1926.
De första på plats 1926 var rektor och högskolans administration liksom tre ”institut” – motsvarande dagens institutioner – Zootomiska institutet (zoologi), Konsthistoriska institutet och Zornska institutet (nordisk och jämförande konsthistoria). Rektor och rektorsadministrationen fanns kvar i byggnaden ända till 1976, flera år efter att universitetet börjat flytta till Frescati. Universitetets stora konstsamling, som fortfarande visas och används i undervisningen, fick också sin plats i Spökslottet 1926.
Takmålning från 1700-talet i Spökslottets paradvåning. Facklan omlindad av olivkvisten, som hålls av vishetens gudinna Minerva, har inspirerat till Stockholms universitets logotyp. Foto: Jean Baptiste Béranger
Arbetsplatser, utbildningssalar – och en fast boende vaktmästarfamilj
– På 1920-talet fanns här inte bara arbetsplatser och utbildningssalar utan även en vaktmästarbostad, där vaktmästaren bodde med sin familj. Vaktmästarfamiljen var i tjänst i princip dygnet runt och vaktmästarens hustru, Elsa Andersson, kom efter en tid att bli anställd som husmor, berättar Jeanette Peterberg, sektionschef för spökslottet och konstverksamheten.
Som husmor lagade Elsa Andersson all mat: frukostar, luncher och middagar. Dessutom serverade hon och hade hand om servis, linne och allt annat praktiskt som hörde till hushållet. Elsa Andersson arbetade och bodde i Spökslottet nästan 40 år och i en intervju från 1995 berättar hon om att det var en strid ström av människor i huset. Studenter kom till administrationen i Spökslottet för att betala terminsavgift, få sina scheman och stämplar i sina examensböcker. Och personalen kom varannan vecka för att ta emot lönen kontant.
Nod för universitetets verksamhet
– Redan från början användes Spökslottet inte bara för undervisningen utan också för möten, middagar och representation, precis som det gör i dag, säger Jeanette Peterberg.
– Det var en central byggnad för hela högskolan. Här arrangerades luciatåg, kafferep och i parken hade man picknick för personal och studenter. Stockholms högskola hade lokaler runt hela Observatorielunden, men Spökslottet var noden, säger hon.
Spökslottet bjuder in fler under 2026
Under jubileumsåret erbjuder Spökslottet särskilda aktiviteter för nya studenter under både vår- och hösttermin liksom för alumner och medarbetare.
– Vi öppnar också portarna för allmänheten under Kulturnatten i april och under Kulturarvsdagarna i september, berättar Jeanette Peterberg.
Specialvisning för medarbetare 10 mars kl 16.00
Specialvisning för medarbetare 10 mars kl 17.00
Specialvisning för medarbetare 24 mars kl 17.00
Specialvisning för medarbetare 24 mars kl 18.00
Boka Spökslottet för möten och visningar
Alla medarbetare vid Stockholms universitet kan boka Spökslottet för mindre möten. Prefekter och motsvarande kan även boka Spökslottet för middagar och andra typer av större arrangemang.
Möteslokalerna lämpar sig för mindre grupper upp till 12 personer och går att hyra, antingen för någon enstaka timme, eller under en halv- eller heldag, med eller utan förtäring. I lokalerna finns modern teknikutrustning.
Mer om att boka Spökslottets mötesrum
Det finns även möjlighet att boka en kortare visning av paradvåningen med fokus på Stockholms universitets tid i byggnaden (Spökslottet – de senaste 100 åren) eller en utomhusvisning (Kunskapens kvarter).
”Spökslottet” av Edvard Bergh, målad under 1800-talet. Målningen donerades av Anna Hierta-Retzius och får inte lämna Spökslottet.
Namnet Spökslottet
Redan under sent 1700-tal börjande spökhistorier florera i området och vid 1800-talets slut hade namnet Spökslottet blivit att bli allt mer gällande i stället för Schefflerska palatset, berättar Jeanette Peterberg:
– En av de första spökhistorierna handlar om ägaren Jacob von Balthasar Knigge, en illa omtyckt man. Det sades att någon sett Knigge stå vid porten när en droska i full galopp for in, det brann om hjulen och kusken var djävulen själv som tog med sig Knigge på en färd.
Det gick också rykten om att gastar tog sig ut från den grav som en gång fanns i den privata trädgården som numera kallas Spökparken.
– Det finns många, många spökhistorier om huset. Namnet gick från mun till mun och till slut stod det till exempel Spökslottet i dagstidningarna i stället för Schefflerska palatset. August Strindberg kallar också byggnaden för Spökslottet i texter han skrivit, berättar Jeanette Peterberg.
Har du själv stött på några spökerier?
– En av de vanligaste frågorna jag får när jag har visningar är om jag har sett eller hört några spöken. Och nej, tyvärr, det har jag inte, berättar Jeanette Peterberg.
– Det finns stunder jag är här helt själv och det kan var mörkt. Men jag har inte noterat något alls. Tyvärr. Jag har däremot hört från tidigare kollegor att de har upplevt saker i huset, till exempel har de hört toner från flygeln i donatorsrummet.