Att bygga starka forskningsmiljöer

Att bygga forskningsmiljöer och en hållbar finansiering för dessa är frågor som ofta diskuteras på universitetet, på våra olika fakulteter och på institutionsnivå förstås. Vid det senaste fakultetsinternatet för den Samhällsvetenskapliga fakulteten, i mitten på september, diskuterade vi hur vi kan bygga ekonomiskt hållbara forskningsmiljöer i praktiken. Våra fakulteter har olika förutsättningar, och inom fakulteterna har institutionerna olika uppdrag. Det ger också skilda villkor för forskning. Olika exempel lyftes fram, både från central nivå och institutionsnivå, på hur det går att arbeta med långsiktiga strategier för både rekrytering och finansiering av forskning. Ett exempel från flera institutioner var att ha ansökningsseminarier, där både seniora och juniora forskare bidrar kollegialt genom att läsa och kommentera utkast till ansökningar till olika finansiärer för att få bästa kvalitet.

Medfinansiering är en ständigt aktuell fråga, och då förstås särskilt när finansiärerna inte ger så kallad ”full kostnadstäckning”. Det betyder att den overhead – de administrativa kostnader som en institution har – inte helt täcks, vilket ses som en belastning. Universitetet ser dock gärna att viktiga bidragsgivare som inte ger full kostnadstäckning ändå prioriteras, som till exempel Wallenbergstiftelserna, Riksbankens jubileumsfond och Europeiska forskningsrådet (ERC) med flera. De flesta av dessa finansiärer tillåter finansiering för en overheadkostnad på cirka 20–25 procent, och universitetets centrala overhead har under det senaste decenniet legat på cirka 20 procent. Övrig lokal indirekt institutionsoverhead, som till exempel kostnad för prefekt och administrativ chef finns ändå, och det går att se varje externt beviljat projekt som en tillökning av finansiering till forskningen snarare än en belastning. Att anta externa projekt från de tunga finansiärer som nämns ovan, och som sedan beviljas, måste ses som ett tecken på att den forskning som bedrivs vid institutionen och fakulteten är stark och ska fortsätta att stärkas.

Texten är skriven av Yvonne Svanström, vicerektor och professor vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, under vinjetten ”Ledningen har ordet”, där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.