Yvonne Svanström: Kollegialitet och ”Stockholmsmodellen” på konferens för dekaner och kanslichefer

Den 8–10 april arrangerade Stockholms universitet den nationella konferensen för dekaner och kanslichefer vid landets samhällsvetenskapliga fakulteter. Konferensen är årlig och lärosätena turas om att hålla i den. Årets tema var kollegialitet och vi var runt 40 deltagare från 12 lärosäten. Det fanns flera talare som berörde temat, och livfulla diskussioner som bland annat handlade om prefektrekrytering. Det har vi tidigare skrivit om i Ledningen har ordet.

Ett inslag som emellertid gav en väldig genklang var när Stockholms universitets styrning presenterades och diskuterades. De tidigare dekanerna och tillika vicerektorerna, professorerna Henrik Cederquist, Astri Muren och Elisabeth Wåghäll Nivre, talade på temat ”Bråk, stök och samarbete över fakultetsgränserna”. För över tio år sedan konstruerades de Humanvetenskapliga och Naturvetenskapliga vetenskapsområdena i två organisatoriska enheter. Det Humanvetenskapliga området består sedan dess av Juridiska, Humanistiska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna, medan det Naturvetenskapliga området bara har en fakultet. Områdesreformen skedde inte till allas stora glädje, och kanske minst glada miner fanns på det Humanvetenskapliga området där fakulteterna ”föstes” samman. Över tid har reformen emellertid visat sig lyckosam då flera samarbeten över fakultets- och områdesgränser initierats, och frågor om styrning och samarbete inom svåra områden har fått nya diskussionsforum och klara blickar från andra utkikspunkter.

Stockholms universitet är med rätta stolt över effektiva samtals- och beslutsvägar där vägen från prefekt till dekan och vicerektor och slutligen rektor blir tidsmässigt mycket korta, inte minst då vicerektorerna deltar i universitetsledningen. Vid konferensen resonerade de tidigare vicerektorerna om betydelsen av tillit, där byggandet av förtroende mellan dem som ingår i kedjan och mellan fakulteterna är avgörande. Det blir kanske inte alltid som man vill, men i ledningssammanhang behöver vi kunna resonera och diskutera, det vill säga ha en dialog snarare än monolog. Det viktiga är att kunna vara ett universitet, med de båda vetenskapsområdena och förvaltningen. Jag lånar här avslutningsorden från deras föredrag om erfarenheterna: ”sällan bråk, alltid stök (många frågor att hantera) och ett nödvändigt samarbete både inom och mellan våra fyra fakulteter för att den slimmade organisationen ska kunna fungera. ’Stockholmsmodellen’ fortsätter vi att värna om”.

Texten är skriven av Yvonne Svanström, vicerektor och professor vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, under vinjetten ”Ledningen har ordet”, där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.