Prov i svenska för att kunna plugga i Sverige – universitetet har det nationella ansvaret
Den som har gått en utländsk gymnasieutbildning och saknar betyg i svenska kan, tack vare ett behörighetsgivande test, bli behörig till svenska högskoleutbildningar. Stockholms universitet har sedan 2002 regeringens uppdrag att producera testet, kallat Tisus. Universitetet samordnar också genomförandet i Sverige och utomlands.
Johan Liljegren och Vendela Blomström, Tisus. Foto: Stockholms universitet
– Våren 2025 testar vi för första gången att genomföra det skriftliga delprovet digitalt. Det kommer först att genomföras i Stockholm och beroende på hur provtillfället går implementerar vi eventuellt det digitala provet på övriga provorter, berättar Johan Liljegren, projektledare för Tisus och provkonstruktör, Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Regeringsuppdrag att utveckla testet
Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier) är ett behörighetsgivande test i svenska för universitets- och högskolestudier för den som kan svenska men inte har ett svenskt gymnasiebetyg. Stockholms universitet har ett uppdrag från regeringen att svara för produktion, utprovning, analys och utveckling av testet. Universitetet har även en samordnande roll vid själva genomförandet, bland annat genom att ta emot anmälningar och utfärda intyg.
– Vi på SU samordnar en nationell samrådsgrupp och har ett gott och nära samarbete med de andra sex lärosätena som också genomför Tisus-provet och har motsvarande utbildningar. Det stärker också kvalitetsarbetet gällande utbildningarna på lärosätena. Vi på SU ansvarar även för fortbildning två gånger per år av de cirka 60 provbedömarna som finns vid de olika lärosätena, berättar Vendela Blomström, ordförande i samrådsgruppen och enhetschef och ämnesansvarig för enheten Svenska som främmande språk, Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Stabilt intresse för att göra provet
Intresset för att göra provet är stabilt, mellan 1 000 och 1 200 personer gör det varje år. Eftersom Tisus är det enda test som ger behörighet till svenska högskolor anser Utbildningsdepartementet att testet är så pass viktigt att det även våren 2020 genomfördes på plats i Sverige när mycket annat ställdes in på grund av coronapandemin. I utlandet, där pandemirestriktionerna generellt var hårdare, blev det dock inga prov den våren.
– För testtagarna kan ett resultat på Tisus betyda oerhört mycket och vi är stolta över att kunna leverera ett högkvalitativt test termin efter termin, säger Johan Liljegren som lyfter fram den gedigna kompetensen i konstruktionsgruppen, hos bedömare och provledare på provorterna och i Tisus-administrationen.
Hur konstruerar man ett prov för att testa om någon kan klara en universitetsutbildning på svenska?
– Konstruktionsgruppen består av sju personer. Varje termin tar vi fram nya test i läsförståelse, skriftlig färdighet och muntlig färdighet. Efter granskning av en referensgrupp som består av experter på ämnet, liksom på provkonstruktion och bedömning provas testet ut, det analyseras och revideras innan det till sist genomförs i skarpt läge, berättar Johan Liljegren.
Stockholms universitet har haft regeringsuppdraget att hantera Tisus sedan 2002, provet har dock funnits sedan 1982 och kallades från början Rikstest. Institutionen för svenska och flerspråkighet har förutom Tisus ett stort uppdrag med undervisning och bedömning av språkfärdighet i svenska som andraspråk och svenska som främmande språk för både internationella studenter och akademiker.
– Utländska akademiker som inte redan har Tisus-nivå utan behöver studera mer svenska har flera kurser att söka till hos oss, säger Vendela Blomström.
Fakta: Tisus – Test i svenska för universitets- och högskolestudier
Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier) är ett behörighetsgivande test i svenska för universitets- och högskolestudier. Det vänder sig till blivande studenter som saknar ett betyg i svenska motsvarande gymnasienivå för att bli behöriga för svenska högskoleutbildningar. Provet testar läsförståelse, skriftlig färdighet och muntlig färdighet.
Provet anordnas en gång varje termin på sju lärosäten i Sverige och på cirka 70 provorter i utlandet. Utomlands finns inga fasta provorter, utan provet hålls där det finns en efterfrågan och en tillgänglig provledare.
Stockholms universitet har haft regeringsuppdraget att hantera Tisus sedan 2002.
Stockholms universitet har fler nationella uppdrag, bland annat ansvarar universitetet för att fördela nationella medel för riktat pedagogiskt stöd till landets lärosäten.