Stort ökat behov av pedagogiskt stöd – universitetet samordnar nationellt

– Antalet studenter som behöver pedagogiskt stöd ökar kraftigt, och antalet studenter med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) ökar mest, säger Kristin L Löfgren, utredare vid Nationella medel för särskilt pedagogiskt stöd, Studentavdelningen.

– Fler studenter har också större stödbehov i dag. Förr handlade det främst om studenter med dyslexi som behövde exempelvis förlängd skrivtid. Nu är det fler studenter som behöver mer omfattande stöd, som mentorer som hjälper till att strukturera studierna, extra lärarstöd eller att få tentera enskilt.

Tredubblat behov på tio år

Under 2023 fick knappt 33 000 studenter riktat pedagogiskt stöd nationellt, det är cirka 7 procent av landets studentpopulation, berättar Kristin L Löfgren. För tio år sedan, 2013, fick cirka 9 900 stöd, det har alltså skett en dryg tredubbling av antalet studenter med stödbehov på tio år. De nationella medlen räcker nu inte till för att täcka de kostnader lärosätena äskar medel för, något som vi lyft i budgetdialogen med Utbildningsdepartementet, berättar Kristin L Löfgren. Utbildningsminister Johan Pehrson sa dock nyligen i Dagens Nyheter att det inte blir någon ökning i de riktade anslagen.

– Vi inför ytterligare begränsningar kring vad lärosätena får inkludera i redovisningen till nationella medel från och med nästa år, och håller hårt i varje krona, säger Kristin L Löfgren.

Högskolelagen behandlar inte stöd till studenter med funktionsnedsättning, men i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar anges att skäliga anpassningar ska erbjudas vid utbildning. År 2015 tillkom också ett tillägg i diskrimineringslagen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Tillägget innebär att en person med en funktionsnedsättning missgynnas om åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättningen. Åtgärderna ska vara skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning. Hänsyn får dock tas till bland annat de ekonomiska och praktiska förutsättningarna.

– Det är inte helt tydligt vad ”skäligt” innebär, säger Kristin L Löfgren. Få ärenden har också prövats av Överklagandenämnden för högskolan, så det finns begränsat med rättspraxis. Lärosätena har också olika ekonomiska och praktiska förutsättningar. Detta bidrar till att landets lärosäten erbjuder olika stöd i olika omfattning.

Bidrar med tips och stöd

Det finns också skillnader mellan lärosätena gällande antal studenter med behov av stöd och vilka stöd de behöver. Lärosäten är dock egna myndigheter, som bestämmer hur de lägger upp arbetet. Studentavdelningen försöker bidra genom att sprida information och ”best practice” mellan lärosätena, berättar Kristin L Löfgren. Det sker bland annat via en nationell hemsida, nyhetsbrev, och inte minst, ett välanvänt forum med flera inlägg varje vecka, där landets samordnare för pedagogiskt stöd kan ställa frågor och utbyta erfarenheter med varandra.

– Det är ett väldigt givande och roligt att få vara med och bidra till utveckling, samarbeta och lära av och tillsammans med personal på landets lärosäten, samordnare och chefer. Kollegorna är generösa och bra på att dela med sig både av det som fungerar och inte, säger Kristin L Löfgren.

Kunskap och idéer sprids också via en årlig konferens och under temawebbinarier som hålls två gånger per termin. Det finns även ett antal nationella arbetsgrupper som arbetar med olika frågor, exempelvis teknik och utvärdering och en nationell referensgrupp.

– Lärosätenas samordnare för pedagogiskt stöd är en rolig grupp att arbeta med – många är verkligen drivna och brinner för frågan. Fokus är tydligt, att studenter med funktionsnedsättningar ska få förutsättningar att studera på samma villkor som medstudenter utan funktionsnedsättningen.

Fakta: Riktat pedagogiskt stöd

Stockholms universitet har sedan 1993 ett särskilt nationellt åtagande kring pedagogiskt stöd till studenter med varaktig funktionsnedsättning.

Universitetet samlar in uppgifter från alla lärosäten om personella kostnader för särskilt (riktat) pedagogiskt stöd till studenter och doktorander, rapporterar till Utbildningsdepartementet och fördelar extra ”nationella medel” till de universitet och högskolor som har haft särskilt höga kostnader.

Universitetet samlar också in statistik om antal studenter med riktat pedagogiskt stöd utifrån kön och funktionsnedsättningsområde.

Mer om universitetets ansvar för nationella medel för riktat pedagogiskt stöd

Så här arbetar universitetet med riktat pedagogiskt stöd