Clas Hättestrand: En oväntad uppräkning – men mer behövs

För ett par veckor sedan presenterade regeringen sin budget för 2025, vilket rapporterades i förra nyhetsbrevet. För universitetens och högskolornas del var förändringarna i budgeten till största delen kända sedan tidigare. Bland annat görs en generell minskning av takbeloppet till de flesta lärosäten för att frigöra medel för kommande satsningar på STEM-utbildningar, alltså naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Dessa utbildningarna stärks dessutom genom att ersättningen per helårsstudent höjs med ca 5 procent. Det är förstås både glädjande och välbehövligt, men det ska noteras att anslagen inom staten generellt räknas upp med en relativt hög pris- och löneuppräkning nästa år, 3,43 procent, på grund av den höga inflationen de senaste åren. Dessutom gäller den extra ersättningen enbart helårsstudenter (registrerade studenter) och inte helårsprestationer (studenter som också tar sina poäng). Så den totala extra höjningen i ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer sammantaget inom naturvetenskapligt och tekniskt utbildningsområde är därför, utöver pris- och löneomräkningen, blygsamma 0,88 procent.

Mer överraskande, men lika glädjande, är att även ersättningen till utbildning inom humanistiskt, samhällsvetenskapligt och juridiskt utbildningsområde höjs. Här räknas ersättningen för helårsprestationer upp med närmare 8 procent. Räknar vi även här bort pris- och löneomräkningen och tar hänsyn till både helårsstudenter och helårsprestationer, blir den reella extra höjningen i ersättning till utbildningarna något mer modesta 1,79 procent. Det låter förstås mindre imponerande än 8 procent, men det är fortfarande bra.

Oavsett storlek på höjningarna är det naturligtvis positivt att ersättningsnivåerna för en stor del av vår utbildning höjs, även i reella termer. Det känns faktiskt som att vi har blivit lyssnade på. Vi i sektorn har under hela min tid som prorektor påtalat för regering och departement, i varje tänkbart sammanhang, att ett av de största hoten mot högre utbildning idag är de urholkade ersättningsnivåerna. Med urholkning menas att även om vi får en pris- och löneomräkning varje år, täcker den inte de faktiska kostnadsökningarna sett över tid. Detta kallas produktivitetsavdraget, och beror på att statens institutioner kontinuerligt förväntas effektivisera sin verksamhet, vilket leder till att det varje år uppstår ett glapp på 1–2 procent mellan anslagshöjningarna och pris- och löneuppräkningen. Detta gäller alla statliga myndigheter, men effekterna blir extra tydliga inom högre utbildning, där den klart största kostnaden är lön till undervisande lärare. För det är ju svårt att år efter år spara in på lärartid utan att kvaliteten till sist blir lidande.

Så mot denna bakgrund är det mycket värdefullt att det nu kommer ett faktiskt tillskott, så att vi får mer resurser per student. Man ska visserligen ha i åtanke att urholkningen av ersättningsnivåerna har pågått sedan 1993, då nuvarande resursfördelningssystem trädde i kraft, och endast ett fåtal mindre reella uppräkningar har skett sedan dess. Så det är mycket att ta igen. Men vi får glädjas åt detta, och regeringen utlovar också att höjningen kommer att fortsätta även kommande år. Så en viss ljusning kan skönjas!

Texten är skriven av prorektor Clas Hättestrand under vinjetten ”Ledningen har ordet” där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.