Stort intresse för Spökslottet under Kulturarvsdagarna
När Spökslottet öppnade dörrarna under Kulturarvsdagarna kom 150 besökare. För de allra flesta var det första gången de fick se huset från insidan och ta del av dess historia, miljö och konstsamlingar.
Foto: Jean-Baptiste Béranger
Under dagen erbjöds två olika visningar: en med fokus på konstsamlingen och en om byggnadens historia, Stockholms universitets tid i huset och förvandlingen från privatbostad till dagens representationsvåning.
För första gången arrangerades också ett föredrag i kombination med en utomhusvisning. Catharina Nolin, professor i konstvetenskap, berättade om Spökparkens utveckling, från privat trädgård med bland annat nyttoväxter till dagens stadspark, som på olika sätt hämtat inspiration från platsens historia.
Många hade länge velat komma in
När besökarna fick frågan om de hade varit inne i Spökslottet tidigare svarade bara ett fåtal ja. Flera berättade att de länge hade velat komma in i byggnaden och ta del av dess historia, miljö och konstsamlingar.
– Att förmedla konstsamlingen är en del av verksamhetens uppdrag. Genom att ibland öppna upp Spökslottet för en bredare publik kan fler få möjlighet att ta del av både konsten, som är en del av vårt gemensamma kulturarv, och den historiska miljön, säger Jeanette Gill Peterberg, sektionschef för Spökslottet och konstverksamheten.
Satsningen görs i år då det är 100 år sedan universitetet, då Stockholms högskola, flyttade in i Spökslottet. Den är också ett första steg mot fler liknande aktiviteter inför universitetets 150-årsjubileum 2028.
– Spökslottet har haft en central betydelse för universitetet. Byggnaden låg en gång i tiden mitt i Kunskapens kvarter, där forskning, utbildning och kultur samlades i huvudstaden, säger Jeanette Gill Peterberg.