Martin Jakobsson: Strategiska forskningsområden och vad de betyder för SU

SU fick en mycket god utdelning avseende Vetenskapsrådets (VR) utlysning av Strategiska forskningsområden, vanligtvis kallade SFO:er. Utlysningen följde i enlighet med det som aviserades i regeringens forsknings- och innovationsproposition ”Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta” (prop. 2024/25:60). Efter VR:s utvärdering av inkomna ansökningar har inte mindre än fyra nya strategiska forskningsområden, som SU leder, rekommenderats av VR för finansiering av regeringen med start 2027.

Vad är då den stora skillnaden mellan en SFO och ett forskningsbidrag? För det första tilldelas medlen till en SFO som anslag till universitetet, med avsikten att satsningen ska vara långsiktig. För det andra syftar en SFO till att långsiktigt skapa en excellent forskningsmiljö, medan ett bidrag vanligtvis tilldelas en enskild eller flera forskare för att besvara specifika frågeställningar. Förvisso kan även en SFO byggas kring forskningsfrågor, vilket också är fallet för flera av de satsningar vi nu fått beviljade.

Vi har sedan tidigare två SFO-miljöer som SU leder och en där vi har en omfattande medverkan, som leds av KTH. De SU-ledda miljöerna är KlimSU som drivs av Bolincentret för klimatforskning och HavSU, som har sitt ursprung i projektet BEAM (Baltic Ecosystem Adaptive Management) och som drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum. SU utgör även en tredjedel av MolbioKTH, vilket tillsammans med övriga Stockholm Trio-lärosäten möjliggör för satsningar på forskning inom SciLifeLab. Förutom dessa tre är SU även delaktigt i U-CAN, baserat på en SFO där Uppsala universitet är värd (CancerUU). Dessa tillkom efter regeringens utlysning 2008 och har sedan dess etablerat sig som mycket starka forskningsmiljöer. I stort sett var utlysningen 2024 en spegelbild av den som följde forskningspropositionen 2008. Alla SFO:er från den tidigare omgången kommer nu att utvärderas av VR på uppdrag av regeringen. Hur detta exakt ska gå till håller VR i skrivande stund på att ta fram en modell för.

Är satsningar på SFO:er bra? Ser man på de miljöer som skapats på SU och i landet är modellen klart framgångsrik. Det är svårt att tänka sig att SU skulle stå lika starkt inom klimat-, havs- och miljöforskning samt livsvetenskaplig forskning utan de tre nämnda SFO:erna. Staten väljer vad man vill lägga forskningsfinansieringen på. Här har regeringen framhållit att man satsat ”nya medel” om 400 miljoner kronor årligen. Det är bra! Man har valt att rikta dessa mot excellens och strategiska prioriteringar, konkurrensutsättning mellan lärosäten och profilering. Det hade också kunnat gå till att stärka fria projektmedel hos Vetenskapsrådet, vilket utgör en kärna i fri, nyfikenhetsstyrd grundforskning. Valet är inte enkelt. En balans är viktig för att nivån på fria projektmedel inte ska hamna under en kritisk nivå, vilket redan är fallet inom vissa forskningsområden. Vi välkomnar de nya strategiska satsningarna, men vill samtidigt värna om tillräckligt stora fria forskningsmedel där forskarna själva kan formulera forskningsfrågorna.

Texten är skriven av vicerektor Martin Jakobsson under vinjetten ”Ledningen har ordet” där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.