Stefan Helgesson: Universitetens bredd bidrar till samhällets resiliens
Ledningen har ordet: Trots att vi saknar medicinska och tekniska fakulteter är Stockholms universitet ett av de riktiga breda universiteten i Sverige. Det hör till vår identitet. Men när jag läser UKÄ:s nypublicerade rapport ”Småspråk och andra små ämnen i högskolan” blir utmaningarna med bredduniversiteten, under rådande resurstilldelningssystem, uppenbara.
Stefan Helgesson, vicerektor. Foto: Sören Andersson
Universitetskanslersämbetets definition av det de kallar “småämnesproblematik” är rakt på sak: den uppstår “när en kurs har för få studenter för att ekonomin ska bära sig”. Samtidigt är det just utbudet av många små kurser som i väsentlig grad säkrar universitetens bredd. Bredden, i sin tur, bidrar till hela samhällets resiliens i en snabbt föränderlig värld. Vem visste för tio år sedan att kunskaper i ukrainska skulle bli en eftertraktad kompetens?
Här har vi en utmaning: behovet av det breda universitetet krockar med de ekonomiska villkoren. Problemet dämpas något i små naturvetenskapliga ämnen med stora forskningsmiljöer, men för språken, med undantag för svenska och engelska, är småämnesproblematiken ofta akut. UKÄ:s konkreta bättringsförslag är att vi ska kunna räkna av språkutbildning mot övrigtprislappen, som alltså är högre än prislappen för utbildning klassificerad som humaniora. Detta har flera universitet, däribland SU, sagt i många år. Tacksamt att få vatten på sin kvarn från UKÄ! Men räcker det så?
Egentligen inte. Önskvärt vore att damma av STRUT-utredningens förslag från 2019 om ett alternativt resurstilldelningssystem. Ett samlat anslag, utan uppdelning i UGA (utbildning på grund- och avancerad nivå) och FUF (forskning och utbildning på forskarnivå), skulle ge universiteten helt andra möjligheter att planera långsiktigt och strategiskt.
Det är värt att notera att ordet ”universitet” kommer från latinets universitas magistrorum et scholarium, det vill säga en sammanslutning av lärare och studenter. Ordet syftar både på kollegiet som en självstyrande enhet och på universitets ”helhet” där bredden av mänsklig kunskap ska samlas, utan skarpa gränser mellan forskning och utbildning. Det kunde duga gott som riktmärke för utbildningspolitiken i dag, i stället för ensidiga satsningar på stordrift.
Texten är skriven av Stefan Helgesson, vicerektor och professor vid Engelska institutionen, under vinjetten ”Ledningen har ordet”, där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.