Enkät: Det mest spännande inom ditt forskningsfält 2025?
De indoeuropeiska språkens ursprung, AI som kollega och som hjälp att göra väderprognoser. Det är några av de mest spännande forskningsnyheterna under året när forskarna själva får välja.
Jenny H. Larsson. Foto: Stewen Quigley
Jenny H. Larsson, professor i baltiska språk, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
– För mig som språkforskare har det mest spännande under 2025 varit att se hur språkvetenskap, arkeologi och genetik nu närmar sig ett gemensamt svar på frågan om de indoeuropeiska språkens ursprung. En ny genetisk studie i Nature (Lazaridis et al. 2025)* ger starkt stöd för den hypotes som länge dominerat inom språkforskningen – att de indoeuropeiska språken har sitt ursprung på stäpperna norr om Svarta havet för omkring 6 000 år sedan. Det uppmärksammades med stor glädje vid Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier vid Stockholms universitet.
*Lazaridis I, Patterson N, Anthony D, Vyazov L m.fl. (2025) The genetic origin of the Indo-Europeans. Nature, 639, s. 132–142.
Claudia Bernhard-Oettel. Foto: Psykologiska institutionen
Claudia Bernhard-Oettel, professor i arbets- och organisationspsykologi, Psykologiska institutionen
– På en konferens i år handlade en intressant keynote om hur samarbete blir med en AI-kollega och huruvida det kan bli konflikter i ett team när någon är en AI-medarbetare. Jag hade tidigare mest tänkt på huruvida AI kan leda till förändringar i kompetensbehov – att AI kan bli en medarbetare i teamet öppnade upp ett nytt perspektiv med många intressanta (forsknings)frågor. De handlar om ledarskap, samarbete, konflikthantering, empati och även om organisatorisk rättvisa.
Gunilla Svensson. Foto: privat
Gunilla Svensson, professor i meteorologi, Meteorologiska institutionen
– Det har skett snabba framsteg med att producera väderprognoser med generativa AI-modeller. Det är spännande forskning som också förändrar hur vi ser på vår vetenskap och hur vi utbildar framtida meteorologer. Ännu mer intressant blir det dock om vi kan använda dessa nya AI-modeller för att bättre förstå processer i atmosfären som våra vanliga numeriska modeller missar.
Emelie Kankaanpää Thell. Foto: privat
Emelie Kankaanpää Thell, biträdande lektor i familjerätt, ställföreträdande föreståndare Barnrättscentrum, Juridiska institutionen
– Det största som har hänt inom barnrätten det senaste året är att vi nog aldrig har pratat så mycket om barns rättigheter som vi gör i dag. Barns rätt till skydd och delaktighet har lyfts fram på många sätt, exempelvis i lagstiftningsförslag och i den allmänna debatten. Samtidigt finns det områden där barns rättigheter nedprioriteras eller osynliggörs. Det kan konstateras att den barnrättsliga forskningen behövs – och är viktig – i det samhälle vi lever i just nu.