Professor Bergianus – "till vetenskapens tillväxt"
Donationsprofessuren Professor Bergianus inrättades år 1791, efter bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius testamente. Sedan 1 maj 2022 innehar Hanna Johannesson professuren. Hon är även ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, sedan 2024.
Hanna Johannesson med petriskål i svamplaboratoriet på Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Foto: Peter Jan Vonk
Professuren finansieras av Bergianska stiftelsen, som förvaltas av KVA. Professor Bergianus är adjungerad professor på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, vid Stockholms universitet.
Historiskt har Professor Bergianus varit både föreståndare för Bergianska trädgården och forskare. Efter att Hanna Johannessons företrädare, Birgitta Bremer, gick i pension, övergick Professor Bergianus till att bli en ren forskningsprofessur, skild från rollen som föreståndare för trädgården. Nu kan den som innehar professuren helt ägna sig åt forskning.
Professor Bergianus ska enligt bröderna Bergius testamente ”arbeta i natural-historien, särdeles i botaniquen, til vetenskapens tilväxt och förkofran”. Med andra ord forska inom biologi och botanik. Som mykolog och evolutionsbiolog, med särskilt intresse för svampars livscykler, reproduktion och nedärvning, är Hanna Johannesson del av en historisk tradition inom professuren. Bland föregångarna finns mykologen Robert Fries, som var Professor Bergianus 1915-1944. Nu för tiden vet vi att svampar är närmare släkt med djur än med växter. Men historiskt sett har mykologin, läran om svampar, ingått i botaniken.
– Svampar är väldigt fascinerande organismer. Vi inom djurriket har könsceller, som blir en ny individ, med könsceller, och så vidare. Men svampar gör sin reproduktiva cykel på massor av olika sätt, berättar Hanna Johannesson.
Olika svamparter gör olika, förklarar hon, men tillvägagångssätten kan också variera inom en och samma svampart. En svamp kan till exempel växla mellan klonal och sexuell förökning.
Svamplabb och älvringar
På Institutionen för ekologi, miljö och botanik har Hanna Johannessons forskargrupp ett svamplaboratorium med sterila odlingsskåp. Där odlar de svamp på petriskålar. De studerar svamparnas arvsmassa, deras genom, och spårar genetiska händelser bakåt i tiden.
I sin forskning om hur mutationer uppstår och nedärvs hos svampar undersöker de även älvringar, en ring av fruktkroppar som bildas när en svamps mycel gradvis växer utåt från mitten. Dessa fungerar som naturliga experimentsystem för forskarna.
Hanna Johannesson tycker att det är givande att både vara anställd på KVA, och samtidigt vara verksam som adjungerad professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.
– Det är ett privilegium att ha en tjänst där jag kan fokusera helt på min forskning, säger hon.
Och det har verkligen fått betydelse för forskningsresultaten. I augusti i år publicerade Hanna Johannessons forskargrupp en banbrytande artikel i tidskriften Science, om nedärvning i svamp. Tidigare har man trott att svampar inte separerar könsceller från somatiska celler, och att varje cell i en svamp kan bilda sporer. Men i studien visar forskarna att vissa svampar gör som oss, tidigt i individens utveckling separeras de celler som ska bli könsceller.
Denna revolutionerande upptäckt i förståelsen för svampars biologi och evolution har krävt många år och en stor forskningsinsats. Och den basfinansiering som professuren innebär har bidragit till att forskarlaget i lugn och ro kunnat tolka och verifiera sin upptäckt.
Läs mer om forskningen
Läs mer om rollen som Professor Bergianus
