Min arbetsplats: Tovetorps forskningsstation
I den sörmländska naturen, drygt en timme från Stockholm, ligger Tovetorp – en biologisk forskningsstation med fokus på djurs beteenden. Här bedrivs både forskning och undervisning, och stationen välkomnar även kurser, konferenser och gästforskare. Som en av två föreståndare rör sig Cecilia Kullbergs arbetsdagar mellan lövsångarnas bon, engagerade studenter och datorn på kontoret.
– Om det är något som kännetecknar en vanlig arbetsdag här, så är det att ingen dag är den andra lik. Ena stunden är jag ute i skogen för att leta efter fågelbon, nästa stund sitter jag med administrativa frågor eller i möte med Statens fastighetsverk, säger Cecilia Kullberg.

Forskningsingenjör Thomas Giegold, föreståndare Cecilia Kullberg och djurvårdare Yvonne Silfverblad samtalar om vilka sysslor som behöver prioriteras. Tiofikat med personalen varje morgon är heligt – då planeras dagens aktiviteter. Foto: Ingmarie Andersson
Sedan 2023 delar Cecilia Kullberg och David Wheatcroft föreståndarskapet för Tovetorp, som tillhör Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Här finns plats för både forskning, undervisning och konferenser. Stationen har anor från 1960-talet och består idag av 16 byggnader, djurrum, fågelvoljärer och stora fältområden.
Forskning mitt i naturen

Cecilia Kullberg spanar efter lövsångare. Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet
Vår och försommar är intensiva månader på Tovetorp – särskilt för fågelforskarna. Ett av stationens mest långlivade projekt handlar om lövsångare och har pågått sedan 1979, initierat av bland annat Sven Jakobsson, professor emeritus och tidigare föreståndare. Här studeras hur fåglarna påverkas av allt varmare och tidigare vårar.
– I år anlände de första hanarna redan den 21 april, och honorna följde efter den 5 maj – båda tidigare än vi någonsin har noterat i projektets historia, berättar Cecilia Kullberg.
Lövsångarhonan bygger sitt bo som en liten boll av gräs, väl dolt på marken och fodrat med fjädrar som isolering. Genom projektet har forskarna kunnat följa hur arten påverkas av klimatförändringar och hur den anpassar sin livscykel till en tidigare vår.
Många studenter genom åren

Personal, studenter och forskare utanför kurshuset och matsalen. Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet
Sedan kurshuset invigdes 1994 har Tovetorp varit en självklar del av biologiundervisningen vid Institutionen för biologisk grundutbildning. Varje år kommer hundratals studenter hit för att delta i fältkurser inom bland annat ekologi, etologi, faunistik och floristik.
– Kurshuset kan ta emot upp mot 50 studenter och lärare, och de flesta kurser tillbringar mellan fem och tio dagar här, berättar Cecilia Kullberg.
Hon känner platsen väl – som doktorand på 1990-talet tillbringade hon själv mycket tid här. I dag är hon inte bara föreståndare och forskare, utan också kursansvarig för bland annat faunistik, praktik i biologi och självständiga arbeten.
Djuren på Tovetorp

I ett av Tovetorps hägn går åtta tama dovhjortar som gärna kommer fram och hälsar på besökare. Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet
Dovhjortarna på Tovetorp används inte längre i forskningen, men har blivit en viktig del av undervisningen.
– De har olika personligheter och preferenser. Vissa föredrar morötter, andra älskar äpplen, berättar djurvårdaren Yvonne Silfverblad.

Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet
Tovetorp är också hem för den gammelsvenska dvärghönan – en ursprunglig hönsras som en gång var nära att dö ut, men som räddades i sista stund. I dag rör sig ett trettiotal hönor och tuppar i gårdens hönsgård och bidrar till både stationens charm och utbildning.
Att kunna hålla djur i naturlika miljöer är något som gör Tovetorp unikt, menar Cecilia Kullberg.
– Många djurgrupper har studerats här genom åren – allt från insekter, reptiler och fåglar till däggdjur som grävling, varg, hund, fjällräv, rödräv, lodjur, älg, grisar, hjortar och till och med marmosetter (silkesapa), berättar hon.
Vad är det bästa med Tovetorp?

Thomas Giegold är forskningsingenjör på stationen och kan hjälpa forskare med experimentuppställningar i verkstaden. Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet
Att arbeta på Tovetorp innebär att arbeta nära både naturen och kollegorna. Cecilia Kullberg bor i närheten och uppskattar gemenskapen i arbetsgruppen, men också stillheten.
– Det här är en plats med stor potential, både för forskning, undervisning och samverkan. Och så är det en mysig idyll, tillägger hon.

Anna Lagerqvist och Susanne Åhlund serverar mat i kursrestaurangen. Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet
För studenter, forskare och konferensgäster är måltiderna i kursrestaurangen ofta en höjdpunkt – ett avbrott från fältarbete och föreläsningar där samtal och skratt tar plats runt borden.
– Vi lagar all mat från grunden med lokala varor när det går, säger Anna Lagerqvist och Susanne Åhlund som är kockar på stationen.
FAKTA TOVETORP
- Tovetorps forskningsstation invigdes 1969 och tillhör Zoologiska institutionen.
- Tovetorps mark (ca 150 ha) består av öppna fält, kärr och skogsområden.
- På området finns flera olika inhägnader, som har använts för att hålla olika större däggdjur, utomhusaviarier, djur-rum och två laborationsbyggnader.
- För forskare finns det 10 sovrum belägna i fem olika hus, varav några har kök och dusch. Arbetsplatser, skrivare och Wifi finns också att tillgå.
- Vill du boka konferens, workshops, utbildningsmöten eller kurs tar stationen emot grupper på 10-75 personer som kan bo under flera dagar på stationen.