Blomsteräng ersätter paviljong

Vad händer här?

– Där det tidigare stod en provisorisk paviljong, Bloms paviljong, tar vi nu fasta på den biologiska mångfalden. Istället för att återställa marken till gräsmatta tillför vi totalt 600 kvm ängsytor för insekter och pollinatörer. Den makadam som tidigare stärkte ytan under paviljongerna, har utarmat marken och gjort den fattig på näring, vilket passar alldeles utmärkt för ängsmark som kan hjälpa insekter med mat. Det blir ett lantligt inslag här på campus, som för oss tillbaka till odlingslandskapet under bondesamhället, säger Natalie Choh, markförvaltare på Akademiska Hus.

– Den oregelbundna formen på ängsytan är som två sjöar, omgivna av ekar och lindar. Det blir en bra exkursionsyta där man kan betrakta ängsblommorna. Här har vi också två plattsatta ytor där vi ställer ut möbler, som bidrar till att man kan söka lugnet, skuggan eller koppla av i området med en vacker syn på en härlig äng.

Hur ser planen ut framöver?

– Vi sår ängsblandningen och stärker upp med ängsplantor när marken är +10 C. Med hjälp av pluggplantor som drivits upp hoppas vi att ängen ska komma upp lagom till att Nationalstadsparken firar 30 år, i juni.

– Längre fram planerar vi att anlägga sandbäddar, stenhögar och faunadepå, högar med död ved, för att gynna den biologiska mångfalden. Med tiden blir det en biotop där flora och fauna självt kommer att utveckla ytan och låta oss betrakta den.

Hur sköts en äng?

– Ängen slås med lie, så att blommorna kan fröa av sig. Beroende på vilka blomster och örter som kommer upp så kan det vara behov av olika frekvens av lieslåtter. Att slå med lie blir ett trevligt inslag i miljön på campus. Det är bra för ängen och är både tyst för oss människor och miljövänligt.

– Ängen slås efter midsommar en bit in i juli och klippet tas upp två veckor senare. Sen kommer det upp nya ängsblommor och så slås ängen senare i september.

– Nästa år planerar vi att låta klippet ligga på ställning, som man gjorde förr i tiden för att torka hö till djurfoder och för att det ska fröa av sig. Med en informationsskylt kan vi informera om vad vi gör och lära ut hur man gjorde med ängsytor förr i tiden, säger Natalie Choh.

”En välskött äng är ett kulturarv”

Enligt Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, är gamla ängar de markslag som försvunnit mest i våra landskap.

– Korrekt skötta ängar som har brukats under lång tid har en unik andel flora och många växter som bara finns på ängen. Många insekter är beroende av vissa ängsväxter för sin överlevnad så därför har ängar en mycket stor betydelse.

En välskött äng är ett kulturarv och inte bara en fläck för biologisk mångfald, menar hon.

– Ängen är ett unikt ekosystem som tar många år, decennier, att utvecklas både för de marklevande organismerna och för vegetationen i ytan. Ängsvegetation innebär en anpassning av både skötsel, jordmån och mikroklimat. Det är viktigt att utveckla den genetiska mångfalden så att den biologiska mångfalden inte utarmas på sikt.

Fakta ängsmark

Historiskt har ängens uppgift varit att producera vinterfoder åt boskap. Idag finns bara knappt en procent kvar av den ängsmark som fanns i Sverige för hundra år sedan. Ängen erbjuder föda, skydd och boplats för flera arter då den näringsfattiga jorden gör att ingen enskild art kan ta över. Blomrika ängar är en viktig resurs för pollinerande insekter, som i sin tur gynnar den biologiska mångfalden.