Stefan Helgesson: Ett kvalitetssystem värt namnet

Gör man en sökning i Språkbankens verktyg Korp på orden ”kvalitetssäkring” och ”kvalitetssystem” visar det sig att de började användas på 1990-talet. Begreppen kan alltså knytas till framväxten av New Public Management (NPM) med dess krav på målinriktning och resultatuppföljning. NPM:s syfte att säkra ändamålsenlig användning av tillgängliga resurser är i grunden gott. Men dess avigsidor känner vi alltför väl till: ökad byråkratisering och urholkad professionell tillit (och självtillit). Avsikten att effektivisera har ofta lett till motsatsen, vilket vittnesmål från vården och skolvärlden visar med ibland förfärande tydlighet.

Som lärosäte och myndighet ingår även SU i den regim av kvalitetssäkring, med uppenbara NPM-drag, som råder i Sverige idag. Den justerades dock på ett intressant vis för några år sedan då Universitetskanslersämbetet överlät ansvaret för kvalitetssäkringen till lärosätena. Det är det skiftet som ligger bakom SU:s två interna kvalitetssäkringssystem för utbildning respektive forskning.

Den 11 mars anordnades på Albano en halvdagskonferens om kvalitetssäkringen av forskning vid SU. Frågan är av intresse, eftersom det är först nu som systemet hunnit gå ett helt varv; cykel nummer två har nyligen inletts. I systemet finns några tydliga komponenter: indikatorrapporter framtagna av rektors kansli, institutionernas kommentarer till rapporterna, samt dialogmöten där vicerektorer deltar.

Ett syfte med indikatorrapporterna är att visa hur forskningen redan i utgångsläget är kvalitetsgranskad. Alltså sammanställer de statistik om extern finansiering, expertgranskade publikationer, med mera. Dialogerna ska sedan täcka in frågor gällande rekrytering, institutionens fördelning av basanslaget samt samverkan.

Det är ett i mitt tycke föredömligt lättarbetat system som undviker de värsta NPM-fällorna. Genom att lägga tonvikten på dialogen med institutionerna finns det möjlighet för alla parter att i kollegial anda lyfta det som de anser vara det mest väsentliga i arbetet med forskningsmiljön. Det blir livfulla och informationstäta samtal som protokollförs för framtida återkoppling.

Utöver dessa stående inslag i kvalitetssystemet har SU också ett verktyg som heter fokusutvärdering, som alltid utförs av externa granskare. I snitt utförs en eller två sådana utvärderingar årligen på respektive område, i syfte att närgranska en viss miljö eller företeelse vid SU. Precis nu pågår till exempel en fokusutvärdering av SU:s centrumbildningar.

På kvalitetskonferensen fick vi höra två prefekter – en från vardera område – reflektera över sina erfarenheter av att bli fokusutvärderad. Det kräver en arbetsinsats från institutionerna, och det har betydelse vilka sakkunniga som utses. Men överlag betonades de positiva aspekterna av övningen. När fokusutvärderingarna fungerar är de både kunskapsdrivande och kvalitetshöjande. Då blir de en del av ett kvalitetssystem värt namnet – och inte endast en byråkratisk börda.

Texten är skriven av Stefan Helgesson, vicerektor och professor vid Engelska institutionen, under vinjetten ”Ledningen har ordet”, där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.