Regeringen föreslår mer pengar till svensk forskning i forskningspropositionen
Regeringen presenterade den 12 december en av de största satsningarna på forskning och innovation någonsin. Anslagen till forskning och utveckling ska öka med totalt 6,5 miljarder kronor när satsningarna är fullt utbyggda 2028.
Utbildningsminister Johan Pehrson presenterade forsknings- och innovationspropositionen i december. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet.
Vart fjärde år lägger regeringen fram en forsknings- och innovationsproposition på riksdagens bord. I propositionen redogör regeringen för inriktningen på forsknings- och innovationspolitiken för de kommande fyra åren. I den nya forsknings- och innovationspropositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) för 2025–2028 anger regeringen att målet för politiken är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. I propositionen aviseras fokus på konkurrensutsatta medel till universitet och högskolor, satsningar på strategisk rekrytering med särskilt fokus på meriteringsanställningen biträdande lektor, samt på utvecklingen av excellenscenter och ”banbrytande forskning på högsta internationella nivå”. Tematiska satsningar riktas mot områden som bioekonomi, miljö, klimat och life science, liksom praktiknära forskning inom brottslighet, socialtjänst, skola och vård.
Övergripande bild
Under de fyra åren ska 14,5 miljarder kronor extra tillföras forskning och innovation. 2025 ökas anslagen med 1,5 miljarder kronor. Åren 2026, 2027 och 2028 beräknas satsningarna till 2,5 miljarder kronor, 4,0 miljarder kronor respektive 6,5 miljarder kronor.
En stor andel av de ökade anslagen, 75 procent, går till forskningsfinansiärerna, och avser huvudsakligen satsningar på forskningsexcellens och forskningsinfrastruktur. 25 procent av de ökade anslagen avser direkta anslag för forskning och utbildning på forskarnivå (”basanslaget”) som i större utsträckning ska konkurrensutsättas. Det tillförs således mycket medel till sektorn, men med en ökad öronmärkning av medlen.
Hur kommer Stockholms universitet att påverkas ekonomiskt?
Till det positiva hör generella och utökade satsningar på forskning och forskningsinfrastruktur. Exakt hur finansieringen kommer att fördelas mellan aktörer går inte att svara på i nuläget. Detta beror dels på att en stor del av anslagen utgörs av medel som söks i konkurrens, dels på att regeringen har aviserat en ny modell för tilldelning och omfördelning av basanslaget för forskning. För närvarande finns det inte tillräckligt med information om den nya modellen för att kunna göra några beräkningar.
Ny modell för tilldelning och omfördelning av basanslaget
Regeringen avser att öka konkurrensutsättningen av basanslagen i syfte att främja högre kvalitet. Fördelningen planeras ske på ett liknande sätt som 2009–2015, men modellen föreslås vidareutvecklas för att möjliggöra ytterligare konkurrensutsättning och i högre utsträckning premiera kvalitet.
Tilldelning av basanslaget föreslås baseras på A) bibliometri (baseras på de artiklar som har citerats mest, topp 10 procent), B) externa medel som erhållits i konkurrens (större vikt ges konkurrensutsatta medel från EU:s ramprogram) och C) strategisk rekrytering (ny indikator). Medel till strategiska forskningsområden och andra öronmärkta medel föreslås undantas omfördelningen.
Regeringen avser att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att årligen ta fram de två indikatorerna bibliometri och externa medel. Vetenskapsrådet ska även ansvara för att kontinuerligt uppdatera viktningen av olika ämnesområden i indikatorn för externa medel för att kompensera för variationer i tillgången på externa medel.
Från indikatorrapporten för forskning framgår att Stockholms universitet har en hög andel högciterade artiklar och ett gott utfall av beviljade projektbidrag från bland andra Vetenskapsrådet givet lärosätets ämnesprofil. Hur utfallet av den föreslagna nya fördelningsmodellen blir över tid kommer dock bland annat bero på hur viktningen mellan ämnesområden görs och hur modellen korrigerar för variationer i utfall mellan åren.
Forskningsinfrastruktur
Större satsningar görs bland annat på forskningsinfrastrukturer som kommer hela forsknings-Sverige till gagn, till exempel på e-infrastruktur, biobanker och nationella forskningsinfrastrukturer. Stora forskningsinfrastrukturer som SciLifeLab, MaxIV och ESS erhåller också mer medel. Satsningarna på forskningsinfrastruktur är i hög grad specificerade, vilket lämnar litet utrymme för ospecificerade satsningar inom ramen för Rådet för forskningens infrastrukturer inom Vetenskapsrådet.
Nedslag som är av särskilt intresse är att Stockholms universitet innefattar bland annat ett tillskott till SciLifeLab på 90 miljoner kronor per år och åtta miljoner kronor per år till Nordita, med start 2025. Vidare lyfter regeringen betydelsen av isbrytaren Oden, som snart når sin beräknade livslängd, och det framgår att förberedelser pågår inför en möjlig anskaffning av en ny forskningsisbrytare.
Medel som söks i konkurrens
En stor del av forskningssatsningarna styrs mot excellens, banbrytande teknikområden och life science. Av de sökbara medlen som aviseras i propositionen är en relativt stor andel tematiskt styrda. Vidare finns ett klart fokus på STEM (science, technology, engineering, and mathematics) genom satsningen på det som kallas ”banbrytande teknik”; den enskilt största satsningen i propositionen som får 710 miljoner kronor fullt utbyggd 2028. Vidare aviseras att nya strategiska forskningsområden ska införas inom områden där Stockholms universitet har stark forskning. Regeringen aviserar även en utvidgning och förstärkning av satsningen på excellenscentrum via Vetenskapsrådet som kan sökas av forskare inom alla ämnesområden, samt en helt ny satsning på finansiering av biträdande lektorer.
Nya utredningar
Propositionen är omfattande och innehåller ett brett spektrum av förslag. Ämnen som jämställdhet, delade anställningar, rekrytering, organisationsformer, sammanslagningar, internationalisering och administration berörs. Flertalet utredningar ska tillsättas, bland annat ska en utredning om lärosätenas associationsform tillsättas för att bland annat analysera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga universitet och högskolor. Vidare ska en utredning tillsättas för att föreslå åtgärder för att stärka skyddet för lärares och forskares akademiska frihet vid svenska lärosäten.
Fortsatt analys
Arbetet med att närmare analysera och bedöma propositionens effekter för universitetet pågår, det är ett omfattande dokument med många detaljer och dessutom finns en del ramar redan angivna i andra sammanhang. Mer information väntas komma i kommande vårändringsbudget, regleringsbrev och i höstens budgetbeslut.
