Fortsatt stort förtroende för forskning
Svenska folkets förtroende för forskning är fortsatt stort, däremot minskar teknikoptimismen. Dessutom tycker svenskarna att forskning förbättrar politiken. Detta enligt Vetenskap & Allmänhets vetenskapsbarometer 2024.
Stockholms universitets tillträdande rektor Hans Adolfsson deltog i samtalet om VA-barometern. Här med Ulrika Björksten och Åsa Johansson Palmkvist från Vetenskap & Allmänhet.
Föreningen Vetenskap & Allmänhet har sedan den bildades 2002 genomfört mätningar av den svenska allmänhetens förtroende för forskning. Resultaten presenteras i form av den så kallade VA-Barometern i december varje år. När den tjugotredje mätningen presenterades på Nobelprismuseet 16 december visade resultatet att den svenska allmänhetens förtroende för forskning är fortsatt högt.
– Svenskarnas förtroende för forskning och universitetsforskare ligger stabilt och mycket högt. Nästan nio av tio uttrycker stort förtroende för universitetsforskare, och siffrorna har varit nästan desamma i runt tio år, sade Ulrika Björkstén, generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet.
Liksom i tidigare mätningar uppger de svarande att de har störst förtroende för forskning inom medicin och samhällsvetenskap. Förtroendet är dessutom högst för forskare vid universitet och högskolor, 86 procent, jämfört med forskare och experter inom andra sektorer.
Ungas förtroende minskar
Ett resultat som sticker ut i årets barometer är dock att det har skett ett stort tapp i förtroende för forskning i den yngsta åldersgruppen (16–29 år).
– Det är för tidigt att säga om det är en trend eller en tillfällig avvikelse, men sedan förra året ser vi att andelen unga med stort förtroende har minskat kraftigt – från 81 till 66 procent, sade Åsa Johansson Palmkvist som är utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för årets VA-barometer.
Forskning anses förbättra politiken
I årets undersökning lades särskild tonvikt vid svenskarnas syn på förhållandet mellan forskning och politik. Svaren visar att nästan hälften svarar att det egna partiet tar lagom hänsyn till forskningsresultat, medan lika många tycker att politiker i allmänhet tar för liten hänsyn till forskningen.
– Vi ser tydligt att allmänheten tycker att vetenskaplig evidens är viktig för politiska beslut. En stor majoritet anser också att forskare ska uttrycka åsikter i politiska frågor som rör deras forskning, säger Ulrika Björkstén i ett pressmeddelande.
Ökad pessimism om teknikutvecklingen
Jämfört med tidigare år syns en tydlig förändring inför teknikutvecklingen, där fler nu har en pessimistisk syn. I årets undersökning tror en av fem svenskar (22 procent) att teknikutvecklingen kommer att göra livet sämre. Det är en kraftig ökning från när frågan senast ställdes 2022, då den siffran var 8 procent. I en kommentar säger Åsa Johansson Palmkvist att en ökad oro för AI-utvecklingen är en möjlig förklaring, då ChatGPT lanserades på bred front i december 2022.
Diskussion om forskare ska uttrycka åsikter
Efter presentationen på Nobelprismuseet följde en paneldiskussion om resultaten i VA-barometern. I samtalet deltog Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet och tillträdande rektor för Stockholms universitet; Gunilla Svanstorp, riksdagsledamot och ordförande i Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo), samt Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet.
De diskuterade bland annat om forskare ska uttrycka åsikter utifrån sin forskning och om politikerna tar tillräcklig hänsyn till vad forskningen säger. Alla tre i panelen svarade att politikerna generellt inte tar tillräcklig hänsyn till vad forskningen visar när beslut tas. Mikael Börjesson och Hans Adolfsson invände också mot begreppet ”åsikter”. Enligt Hans Adolfsson är inte att kommunicera forskning detsamma som att kommunicera ”åsikter”. Det handlar i själva verket om att forskarna ger faktaunderlag – utifrån sin forskning – till politikerna. Hans Adolfsson betonade även att forskare måste kunna uttrycka sig på ett sätt politiker förstår och kan ta till sig. Han valde då att citera en kollega som brukar säga ”Det viktiga ska man kunna uttrycka på en halv A4-sida”.
Läs mer och ladda ner VA-barometern 2024/25
Se presentationen av VA-Barometern 16 december i efterhand
VA-barometern
Resultaten i VA-barometern 2024/2025 baseras på 1 009 telefonintervjuer med ett slumpmässigt och, med avseende på kön, ålder och typ av boendekommun, representativt urval av Sveriges befolkning (16−74 år). Intervjuerna är genomförda i augusti–oktober 2024. Mätningen är den tjugotredje sedan föreningen Vetenskap & Allmänhet bildades 2002.