Astrid Söderbergh Widding: Forskardrivet projekt till glädje och nytta för alla

I det längsta stod jag emot. HRS4R – mina associationer när jag hörde akronymen gick mest till rubriceringar av virus. Med en intuitiv känsla av det som Shirin Ahlbäck Öberg och Johan Boberg så övertygande nu påvisat i sina forskningsrapporter tänkte jag att detta måste leda just till ökad kontroll och ökad byråkratisering. Inte ens att det skulle utläsas Human Resources Strategy for Researchers gjorde mig blidare stämd, särskilt inte som jag fick ta del av en avskräckande föredragning som fick det att framstå som ett byråkratiskt monstrum. Men så kom hotet: EU övervägde att HRS4R-certifiering skulle bli ett krav för att få söka forskningsmedel från EU. I ett slag insåg jag att det var dags för en tvärvändning.

Vad gör man då som rektor? Jag valde att utse två mycket erfarna akademiska ledare, en från vardera vetenskapsområde – Mats Börjesson och Gunnar Svensson – som med stöd av Ulf Nyman vid Rektors kansli fick uppdraget att förbereda certifieringsansökan. Utgångspunkten för uppdraget var given: detta måste göras, men det skulle göras på ett sätt som gagnar kärnverksamheten och faktiskt stödjer våra forskare och kvaliteten i vår forskning. Sagt och gjort. Mats och Gunnar skred tillsammans med Ulf till verket med smittsam energi och entusiasm. Var gång jag hört dem tala om projektet har de förmedlat känslan att detta är ett forskardrivet projekt, till glädje och nytta för oss alla. En så kallad gapanalys har genomförts, som mynnat ut i en handlingsplan med sex punkter, utifrån identifierade förbättringsbehov. Dessa är, med ett antal delmål i tillägg: 1) att säkra kompetens i forskningsetik hos Stockholms universitets forskare; 2) att underlätta för forskare att hantera och lagra forskningsdata enligt FAIR-principer och Archives Act; 3) en mer systematisk uppföljning av forskningsresultat och en stärkt karriärplanering för forskare från postdoktorsstadiet och uppåt; 4) ökad transparens kring rekryteringar särskilt för doktorander och postdoktorer; 5) stärkt introduktion för nyanställda forskare; 6) stärkt karriärvägledning och bättre tillgängliggörande av den särskilt för unga forskare.

Om handlingsplanen accepteras har universitetet fem år på sig för att genomföra den. Jag är själv, efter en mycket gedigen process, övertygad om att åtgärderna är adekvata och att arbetet kommer att stärka förutsättningarna för kvalitet i forskningen. Själva processen ger också en indikation på hur vi kan hantera ökande byråkratiska krav; genom att fånga upp verksamhetens faktiska behov och använda processen till dessa.

Texten är skriven av rektor Astrid Söderbergh Widding under vinjetten ”Ledningen har ordet” där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas ut till alla medarbetare vid universitetet.