Lena Mäler: Läraranställningar – vårt viktigaste strategiska verktyg

Medarbetarna är den viktigaste tillgången i en verksamhet som drivs av kunskapssökande – kärnan i såväl utbildning som forskning. Detta gör att läraranställningar är ett av våra mest strategiskt viktiga verktyg. I min roll som dekan och vicerektor för det Naturvetenskapliga området får jag ofta höra många goda saker sägas av kollegor på andra lärosäten om hur vi rekryterar lärare vid Stockholms universitet. Inom båda våra vetenskapsområden, det naturvetenskapliga och det humanvetenskapliga, har vi transparenta processer för att anställa lärare. Detta gäller hela vägen från institutionernas arbete med att ta fram en anställningsprofil via beslut i områdes- och fakultetsnämnder till handläggning på våra kanslier samt utlysning och rekrytering. Vi har också bra metoder för att utvärdera och bedöma befordringsärenden. Överlag är vi noga med att ha utlysningar som är strategiskt viktiga för verksamheten. På så vis känns det helt rätt att beskriva anställningar som ett av våra viktigaste strategiska verktyg. Genom nya influenser från nya medarbetare utvecklas verksamheten, vilket är jätteviktigt både för forskning och utbildning.

Vi ska självklart värna om de goda processerna, som rent organisationsmässigt ser lite olika ut på våra båda vetenskapsområden, men vi ska förstås sträva efter att bli ännu bättre. På det naturvetenskapliga området hade vi därför, på förslag av en av prefekterna, lärarrekrytering som tema för vårt senaste prefektmöte. Prefekterna fick tillfälle att diskutera sinsemellan och utbyta erfarenheter. Mycket klokt sades vid mötet och bland annat diskuterades frågor såsom om det går att förkorta ledtider vid anställningar, institutionernas arbete med strategiska val vid utlysningar och hur lärarförslagnämnderna arbetar.

På det naturvetenskapliga området pågår även flera parallella utredningar i syfte att förbättra vårt arbete. Flera arbetsgrupper har tillsatts, en med uppdraget att utreda hur vi kan stärka och utveckla värderingen av pedagogisk meritering vid lärarrekryteringar och en annan med uppdraget att se över hur vi bäst kan göra strategiska ekonomiska satsningar i samband med lärarrekryteringar. Arbetsgruppen för pedagogisk meritering ser över kriterier för pedagogisk meritering för såväl befordran som rekrytering och diskuterar värdet av pedagogiska sakkunniga i olika sammanhang, allt i syfte att stärka bedömningen av pedagogiska meriter. När det gäller strategiska satsningar i samband med rekryteringar är arbetsgruppens uppdrag att se över vilken nivå som ska ta ansvar för detta, institutionerna, fakulteten eller gemensamt.

Det naturvetenskapliga området har beslutat att institutionerna ska använda sig av rekryteringskommittéer för varje anställning. Kommittéerna har till uppgift att säkerställa att institutionerna arbetar med att få bästa tänkbara kandidater att söka, vilket även innebär att aktivt arbeta för att vi får ett så jämställt sökfält som möjligt. Vi ser nu över kommittéernas roll och har därför givit förra sektionsdekanen Berit Olofsson ett uppdrag att utreda hur arbetet med rekryteringskommittéer fungerar.

Jag är mycket nöjd över att vi initierat dessa utvecklingsprojekt, men vill ändå avsluta med att allt detta är en kontinuerlig process för att förbättra en redan väl fungerande anställningsprocess som vi ska vara stolta över.

Texten är skriven av Lena Mäler, vicerektor och professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, under vinjetten ”Ledningen har ordet”, där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.