Utredare föreslår ändringar för etikprövning
I utredningen ”En ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor” har utredaren Ulrik von Essen sett över om vissa typer av forskning ska undantas från kravet på etikgodkännande. Nu har utredningen lämnat över sitt förslag till regeringen.
Utredaren föreslår bland annat att flera typer av forskning ska undantas kravet på etikgodkännande, det rör bland annat forskning där forskningspersonen samtyckt till behandlingen av uppgifterna samt där personuppgifter har getts allmän spridning eller finns i allmänna handlingar och inte är sekretessreglerade.
Den forskning som inte omfattas av krav på etikgodkännande föreslås i stället hanteras internt inom forskningshuvudmannens organisation. Avsikten med förslagen är att det ska innebära betydande lättnader för forskare inom olika ämnesområden, främst för forskare inom humaniora, samhällsvetenskap och rättsvetenskap.
– Utifrån den analys vi hunnit göra hittills är vi positiva till att man går i riktning mot en mer riskbaserad modell och för vissa forskare skulle de föreslagna ändringarna definitivt underlätta, säger Jonas Åkerman, samordnare för forskningsetik på Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd.
– Samtidigt skulle de innebära att universitetet behöver bygga upp en ändamålsenlig struktur för den interna granskningen, som behöver täcka även sådan forskning som inte tidigare krävde extern etikprövning. Detta kan bli resurskrävande och i vissa avseenden riskerar kraven på etisk granskning att bli striktare än vad de är idag.
I uppdraget ingick även att se över tillsyns- och straffbestämmelser. Överklagandenämnden för etikprövning (Önep), som har tillsyn över etikprövningslagen, föreslås få en mer vägledande roll. Det ska också vara möjligt för Önep att välja om en överträdelse av lagen ska åtalsanmälas eller inte.
– Det är i grunden positivt om åtalsplikten och straffansvaret tas bort för viss forskning och det vore förstås också välkommet med mer vägledning från Önep. Men förslaget att ge Önep möjlighet att rikta kritik mot forskare i ”granskningsbeslut” som inte kan överklagas är problematiskt. Sådana beslut kan vara mycket ingripande och borde ur ett rättssäkerhetsperspektiv vara överklagbara, i likhet med beslut från Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, avslutar Jonas Åkerman.
Utredningen ligger nu på regeringens bord för vidare hantering.
Så kan en förändrad etikprövningslag påverka din forskning