Nationella humanistiska fakultetskonferensen

Konferensen inleddes med ett samtal med riksdagsledamöter från Rifo, Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, som var inbjudna för att höra och diskutera med dekaner och kanslichefer från Sveriges humanioramiljöer.

Humaniora i egen rätt

I samtalet med Rifo framhöll lärosätenas dekaner bland annat vikten av livslångt lärande, universitetens självständighet och att humaniora får finnas i sin egen rätt och inte endast baserat på nyttoargument.

Metodutveckling inom humaniora

Inbjudna talare var även tre av universitetets forskare, som presenterade hur de arbetar med metodutveckling genom tvärvetenskapliga metoder och ämnesöverskridande samtal.

Gränsland och tvärvetenskap

Föreståndaren för universitetets konsthall Accelerator, professor i konstvetenskap Mårten Snickare, talade om hur man skapar dialog mellan konst och forskning vid konsthallen. Utbyten som kan leda till nya perspektiv både i forskningen och i konsten. Med exempel från sådana möten visade han hur kunskapen kan gestaltas och iscensättas i gränslandet mellan konst och forskning.

Beáta Megyesi, professor i datorlingvistik presenterade AI som verktyg för att analysera språk. Ämnen inom AI såsom maskininlärning, datorlingvistik, talteknologi och bildanalys som behandlar olika modaliteter måste samarbeta för att ta fram effektivare metoder och Beáta Megyesi vill uppmuntra tvärvetenskapliga samarbeten över institutions-, fakultets- och lärosätesgränser.

Konferensdeltagarna fick även höra om tvärvetenskapliga förhållningssätt för att besvara olika typer av historiska frågeställningar, när Fredrik Charpentier Ljungqvist presenterade sitt forskningsarbete. Som professor i historia, särskilt historisk geografi, samt docent i naturgeografi, har han en fot i humaniora och en i naturvetenskap. Med utgångspunkt i forskningssamarbeten över flera fakultetsgränser, kunde han berätta om sina erfarenheter av att överkomma skilda traditioner, skrivstilar och institutionella strukturer.

En folkbildande podd

Under ett samtal om betydelsen av redaktionell forskningskommunikation med Magnus Bremmer, redaktör för Bildningspodden och det digitala bildningmagasinet Anekdot, fördjupade sig deltagarna i hur poddmediet kan användas för forsknings-, kunskaps och undervisningskommunikation.

Bildningspodden sprider, genom sin bredd av ämnen och forskarsamtal, vad humaniora är, idéer om vad kunskap är och hur man forskar.

Bildningspodden och det digitala bildningmagasinet Anekdot

Humtank tio år

Innan den Humanistiska fakultetskonferensen avslutades valdes Bodil Pettersson, dekan vid Fakulteten för konst och humaniora, Linnéuniversitetet och Åsa Arping, dekan vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, till nya ledamöter i tankesmedjan Humtanks styrgrupp.

Humtank är ett samarbete samarbete mellan fjorton humanistiska fakulteter vid svenska universitet och högskolor och verkar för att upplysa om humanioras betydelse samt för en rättvis fördelning av utbildningsresurser och en humanioravänlig forskningspolitik. Stockholms universitet har varit med sedan tankesmedjan bildades.

Konferensdeltagarna var inbjudna till tankesmedjans tioårsjubileum den 20 september, med författarpresentationer av den nya idéskriften Humanioras betydelse och ett samtal om humaniora i samhället mellan Jenny Björkman (Riksbankens Jubileumsfond), Åsa Linderborg (Aftonbladet) och Lars Strannegård (Handelshögskolan).

Humtank tio år