Min arbetsplats: Utbildningstolkning

Medan nyblivna magistrar och finklädda studentmarskalkar tränar positioner och bytesvägar i bakgrunden går de två kollegorna igenom eftermiddagens program, för att identifiera ord som kan skapa problem i tolkningen.

– Hur gör vi med uttrycket Alma Mater, bokstaverar vi eller kör en omskrivning, säger Mats Yngve.

Teckenspråkstolkning är ingen exakt vetenskap. Det finns flera sätt att tolka ett ord eller begrepp, precis som i det talade språket, men inför ett större evenemang är det viktigt att båda teckenspråkstolkarna tolkar på samma sätt. När det väl har börjat finns ingen tid att stämma av. Då går allt i ett. Allt ska tolkas till teckenspråk, för att det inte ska vara någon skillnad mellan dem som kan höra det som sägs på scenen och dem som inte gör det.

– Alma Mater får vi lösa med bokstavering, säger Åsa-Jeanette.

Hon har varit teckenspråkstolk vid Stockholms universitet i tjugofem år och är, liksom kollegan Mats Yngve, rutinerad i sammanhanget. När programmet startar tar de turer om femton minuter var, med blixtsnabba byten, för att vara så alerta som möjligt hela ceremonin igenom. Tolkningen filmas och går ut live i sändningen från promotionen.

Hur kom du in på teckenspråkstolkning?

– Det var tv-programmet ”Upp med händerna på ”1970-talet som fick in mig på det spåret. Jag blev fascinerad av teckenspråket som jag tycker är ett oerhört vackert språk. Det är så uttrycksfullt och kan få fram nyanser och en komik som jag inte tycker att det talade språket kan.

Åsa-Jeanette visar hur den som tecknar personifierar berättelsen genom tecken, mimik och kroppshållning, varje rörelse är en betydelsebärande komponent i berättelsen och i språket. Det är de små detaljerna som gör det och som bygger grammatiken i språket.

– När en döv person berättar om en händelse på teckenspråk, förflyttas jag som åskådare av berättelsen till platsen där det hände. Teckenspråk är ett språk som uttrycks visuellt med händerna, ansiktet och kroppen. Det följer inte alls samma struktur som det talade språket som är linjärt och man uttalar ett ord efter ett annat.

Men hur återger man abstrakta begrepp som finns inom forskning?

– Vi har ju handalfabetet som man kan använda om man stöter på en term för första gången i en tolkning. Många uttryck och termer finns ju på teckenspråk. Egentligen handlar det bara om hur insatt den som tolkar är i en disciplins facktermer. Allt går att uttrycka på teckenspråk.

Åsa-Jeanette tar ordet oscilloskop, ett mätinstrument som används för att mäta elektriska signaler, som exempel och visar med händerna upp och ner som radiovågor.

– Om jag inte hade känt till vad ett oscilloskop är när jag står i en tolkning, så skulle jag bokstavera det.

Åsa-Jeanette Larsson väger orden noga när hon ska berätta om teckenspråk, tolkning och allt som hör till, som begrepp och uttryck.

– Tyvärr är det fortfarande vanligt att människor inte känner till att svenskt teckenspråk är ett fullvärdigt språk. Men teckenspråk kan faktiskt till skillnad från det talade språket uttrycka flera saker simultant vilket vi som teckenspråkstolkar utnyttjar när vi simultantolkar, speciellt om talaren håller ett högt taltempo, förklarar Åsa-Jeanette.

Hur länge har du jobbat som teckenspråkstolk?

– Jag gick ut tolkutbildningen 1994 och har jobbat vid Stockholms universitet ända sedan 1999. Majoriteten av teckenspråkstolkarna som är anställda vid Sektionen för utbildningstolkning, har varit anställda väldigt länge vid Stockholms universitet. Vi har på så sätt kunnat bygga upp en kunskapsbank för tolkning på universitetsnivå, utan like. Någon kollega på sektionen har alltid erfarenhet av ett område från tidigare tolkningar så vi kan alltid fortbilda varandra.

Vad är roligast att tolka?

– Det roligaste för mig är när det går bra för en student. När kommunikationen mellan lärare, studenten och övriga studenter flyter friktionsfritt. När det jag gör i vardagen har betydelse.

Teckenspråkstolkarna kan ibland följa en person under flera år. En vanlig termin brukar tolkar arbeta på fyra till fem olika utbildningar. Tolkar deltar för det mesta bara i det som är schemalagt i kursplanen, men ibland kan någon även få tolk under rasterna.

– Som tolk jobbar du mellan människor. En magisterpromotion är pampigt och fint och det är bra att det tolkas för det bidrar till att ceremonierna kan nå alla, men för mig är det den personliga kontakten i vardagen som är roligast.

I Aula Magna har magisterpromotionen nu dragit igång på allvar. Åsa-Jeanette Larsson har inte längre tid att prata.

FAKTA

Utbildningstolkning en viktig del av Stockholms universitet

Stockholms universitet är det enda universitet i Sverige som har en egen avdelning för teckenspråkstolkning. Studenter som är döva, hörselskadade eller har dövblindhet ska kunna delta i studier på samma villkor som hörande studenter. Stockholms universitet erbjuder därför teckenspråkstolkning, skrivtolkning och dövblindtolkning för alla studenter och anställda som behöver. Sektionen för utbildningstolkning ligger under Studentavdelningen. Tolkspråken är i första hand svenskt teckenspråk, engelska och svenska. Hittills har sektionen tolkat över 400 utbildningar.

Läs mer om utbildningstolkning vid Stockholms universitet.

Svenskt teckenspråkslexikon

Stockholms universitet ligger bakom den omfattande databasen ”Svenskt teckenspråkslexikon”, som sedan 2008 finns fritt tillgänglig på nätet. Målsättningen med ”Svenskt teckenspråkslexikon” är att på sikt publicera ett så komplett teckenspråkslexikon som möjligt. Avdelningen för teckenspråk vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet har hittills dokumenterat cirka 25 200 tecken varav 20 886 finns publicerade 2024. Databasen uppdateras kontinuerligt med nya tecken, exempelmeningar och beskrivningar.

https://teckensprakslexikon.su.se/