Min arbetsplats: Universitetsbibliotekets samlingar
I Stockholms universitetsbiblioteks magasin gömmer sig en skatt, ett arv som markerade starten för Stockholms högskola en gång i tiden. Det är lätt att gå vilse här i samlingarna. Om man inte har full kontroll och vet var det mesta gömmer sig, som bibliotekarierna Tommy Westergren och Torsten Håkansson, eller?
Böcker av högt vetenskapligt värde förvaras i klimatanpassade magasin. De får bara läsas i universitetsbibliotekets specialläsesal eller i vissa fall på övervakad plats. Foto: Anette Gärdeklint Sylla
– Högskolans bibliotek startade med donationer. Det skänktes fina gamla böcker från många olika håll i skandinavismens anda. Man ville dela med sig. Bland annat fick vi delar av Svenska akademiens gamla bibliotek. Man visste att Stockholms högskola behövde böcker. 1977 fick vi in den finaste samlingen, nämligen Kungliga vetenskapsakademiens bibliotek, säger Tommy Westergren, bibliotekarie med ansvar för specialsamlingarna på Stockholms universitetsbibliotek.
1983 flyttade KVAB:s samlingar in i universitetsbiblioteket. Ett gemensamt förvaltande där KVA äger allt som är tryckt före 1800 och Stockholms universitet allt som är tryckt därefter.
Universitetsbibliotekets samlingar innehåller ungefär en miljon böcker och ännu fler tidskrifter, omfattar både enskilda personers donerade bibliotek och stora samlingar på olika språk. Här finns också kartor från hela världen. Några så gamla som från 1600-talet. Men här finns också nyare delar, som en samling barnböcker, poesi och ett seriebibliotek. Samlingen utvecklas hela tiden.
– Det vi har speglar forskningen vid Stockholms universitet. Saker som våra forskare kan tänkas behöva för sin forskning, säger Tommy Westergren.
I dagarna har det kommit in ett nytt tillskott till den äldre delen av samlingen, den tyske diktaren och vetenskapsmannen Goethes samlade verk, komplett i 148 band.
Donerade böcker av Goethe
Det ingick också andra böcker i donationen. Trots att banden är stora till formatet är texten så liten att det krävs förstoringsglas för att läsa i dem.
– Det är en upplaga som gavs ut år 1887 till 1919, och alla banden är i prima skick. Vi brukar normalt inte ta emot donationer längre, men är det riktigt fint så gör vi gärna undantag, säger Tommy Westergren.
– Om någon vill läsa i en riktigt gammal och värdefull bok får personen läsa här hos oss och vi står strängt bredvid. Det är både för att skydda verket, men också för att skydda låntagaren. Tänk om de går på toaletten och boken blir stulen. Det är ju inte så roligt, säger Tommy Westergren.
Vilka är det som lånar?
Ofta är det väldigt specialiserade personer, någon som håller på med en bok. Böcker före 1830-talet är tryckta för hand och det förekommer att exemplaren skiljer sig åt. De som kommer vill hitta proveniensen, det vill säga uppgifter om ett värdefullt objekts ursprung, till exempel vem som ägt det och annan historia. För det mesta är det forskare, säger Tommy Westergren.
Mindre rara böcker får läsas på plats i bibliotekets specialläsesal, eller digitalt. På bara några dagar kan en låntagare på begäran få en bok digitiserad.
– Vi rekommenderar att i första hand söka efter om boken redan finns digitalt tillgänglig. Om en bok inte finns digitalt så digitiserar vi den direkt. Om det mesta finns i digital version behöver man inte låna ut den verkliga kopian lika ofta. Det gör också att fler får möjlighet att studera dem, inte bara personer som befinner sig i Stockholm eller Sverige, säger Torsten Håkansson, ansvarig för digitiseringen av samlingarna.
Torsten Håkansson har jobbat med samlingarna i årtionden, först som kartbibliotekarie på geobiblioteket och numera som ansvarig för digitiseringen vid biblioteket.
Hinner ni läsa böckerna själva?
– Jag brukar smygläsa ibland när jag står och skannar, säger Torsten Håkansson. Särskilt 1800-tals-tidskrifterna. Man får en inblick i en annan tid. Och så är det väldigt mycket spännande personhistorier som fladdrar förbi.
Ambitionen är att så mycket som möjligt ska finnas tillgängligt digitalt.
– Det största arbetet har varit att digitisera alla avhandlingar producerade mellan 1906–2003. Femtusen avhandlingar ungefär, inom alla ämnesområden. Nu är nästan alla avhandlingar digitala.
För att göra samlingen lite mer levande uppe i det fysiska biblioteket finns det en stöldsäker utställningsmonter på entréplanet, där man som besökare kan se ett urval ur bibliotekets raritetssamlingar. De verktyg som tidigare användes av bibliotekets bokvård används numera för att producera utställningar till utställningsmontern.
Vad roligast med att ha hand om samlingarna?
– Det är att få vara förmedlare mellan forskare och samlingen. Det är en stor vetenskapshistorisk skatt vi har här på biblioteket. En stor tillgång för forskarna, säger Tommy Westergren.
Vet ni var alla böcker står?
– Nja när vi skulle ha en utställning för några år sedan letade vi efter bok vi inte visste var den var. På måfå gick vi ner och letade och där stod den plötsligt, i en samling som inte var katalogiserad. Sånt händer egentligen inte, säger Torsten Håkansson.
FAKTA
Läs mer om bibliotekets specialsamlingar och rariteter.
Stockholms universitetsbibliotek har digitiserat flera samlingar. Du hittar en del av materialet i Libris. Digitiserade kartor finns i Kartrummet och avhandlingar från Stockholms högskola och Stockholms universitet mellan åren 1906 och 2003 kan sökas fram i DiVA.
Sök digitaliserat material ur bibliotekets samlingar i LIBRIS
Digitaliserade kartor i Kartrummet
Sök efter avhandlingar från Stockholms högskola och Stockholms universitet mellan åren 1906-2003 i DiVA.
Vill du beställa skanning av äldre och rart material ur någon av bibliotekets specialsamlingar, kontaktar du biblioteket via e-post: sub_specialsamlingar@su.se