Yvonne Svanström: Prefektens svåra men viktiga uppdrag
Ledningen har ordet: Att vara prefekt för en institution under ett begränsat antal år för att sedan återgå till att vara kollega är en grannlaga uppgift.

Yvonne Svanström, vicerektor. Foto: Sören Andersson
Uppdragets berättigande bygger på att akademiska kollegor och andra anställda erkänner denna styresform, dvs det vi kallar kollegialt styre och där vi tänker att vår verksamhet styrs bäst av dem som känner den väl. Det innebär också att vi andra i kollegiet är beredda att åta oss samma uppdrag så småningom och att vi ser det som en gemensam uppgift att ta hand om vår verksamhet.
Vid rektors prefektmöten i höstas var prefektrollen ett diskussionstema. I minnesanteckningarna från prefekternas diskussioner framgår komplexiteten i uppdraget, och möjligen har komplexiteten ökat. Vår verksamhet styrs av yttre krav i form av lagar, regler, granskningar, tilldelning av olika regeringsuppdrag. Den är trots det många gånger också svår att förutsäga och ibland att påverka: om t ex antalet studenter minskar kan en institution plötsligt befinna sig i ekonomiskt trångmål. Att som chef navigera i sådana vatten är förstås inte enkelt.
Därtill kan prefektens uppgifter vara av mycket varierande art – att vara med på köksveckan och samma vecka hantera personalärenden, delta på fakultetens prefektmöten eller bereda institutionens budget. Något som också framgick av diskussionerna var att du som prefekt får otroligt mycket ny kunskap. Du kan se din egen institution i relation till andra, får kunskap om fakulteten och hur universitetet som helhet fungerar. I och med att uppdragen är tidsbegränsade innebär det en gemensam uppbyggnad av kunskapen hos flera medarbetare över tid. Det mentorskapsprogram för nya prefekter som kommer att erbjudas på det Humanvetenskapliga området använder sig just av denna kunskap genom att tidigare prefekter agerar mentorer.
Att vara prefekt är ett av universitetets svåraste och viktigaste uppdrag. Det kräver mod, klarsynthet och empati hos innehavaren. Vid den egna institutionen är stöd från en ledningsgrupp och ett gott samarbete med den administrativa chefen viktigt. På samma sätt är stöd och korta och nära kontaktvägar med dekaner, vicerektorer och slutligen även rektor betydelsefullt. Ett stort universitet som vårt fungerar eftersom ansvaret för att ta hand om kärnverksamheten delas av kollegialt tillsatta ledare.
Texten är skriven av Yvonne Svanström, vicerektor och professor vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, under vinjetten ”Ledningen har ordet”, där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.
Publicerad 2 april 2024.