Att undervisa för demokrati och hållbarhet
Hur kan hållbarhet integreras i undervisningen? Och vilken roll spelar tillit i lärandet? Det var några av ämnena som diskuterades under lärarkonferensen med temat ”Undervisa för demokrati och hållbarhet”.

Rektor Hans Adolfsson. Foto: Ceul
Ett omfattande program med ett 40-tal rundabordssamtal, muntliga presentationer, workshops och panelsamtal samlade omkring 230 deltagare vid Lärarkonferensen 2026.
Rektor Hans Adolfsson hälsade deltagarna välkomna och konstaterade att universitetens roll blir allt viktigare i en tid präglad av snabba tekniska paradigmskiften, fortsatt negativ klimatutveckling och ökade samhällsklyftor.
– Den ökande polariseringen i Europa och särskilt i USA, där synen på fakta och kunskap kraftigt har förändrats och där misstron mot universitetens grundläggande värden växer, är en obehaglig utveckling. Därför är det viktigt att vi håller fast vid våra kärnvärden och får det skydd som behövs för att kunna fortsätta med våra samhällsviktiga uppdrag, sade han.
Lärarkonferensen genomförs vartannat år och arrangeras av Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL). Den vänder sig till alla medarbetare som undervisar eller har arbetsuppgifter som rör undervisning. Konferensen är också öppen för medarbetare vid andra lärosäten i universitetsalliansen Stockholm trio, och både Karolinska Institutet och KTH hade deltagare på plats.

Mirjam Glessmer och Rachel Forsyth, Lunds universitet. Foto: Ceul
Hållbarhet och tillit i undervisningen
Huvudtalare var Rachel Forsyth och Mirjam Glessmer, pedagogiska utvecklare vid Lunds universitet. De föreläste under rubriken Teaching for tomorrow: trust, agency and sustainability in higher education. Centrala frågor var hur hållbarhet kan integreras i all undervisning och vilken roll tillit spelar i lärandet.
Mirjam Glessmer presenterade fem perspektiv på hur hållbarhet kan vävas in i undervisningen: att undervisa om, med, i, genom och för hållbarhet. Poängen är att alla kurser kan bidra – men att det kräver att lärare synliggör sitt ansvar och skapar förutsättningar för meningsfulla samtal med studenterna.
Rachel Forsyth fokuserade på tillit i en tid av generativ AI. Hon betonade vikten av att inte undvika frågan, utan att aktivt diskutera AI med studenterna. Erfarenheter från fokusgrupper visar att studenter efterfrågar tydlig vägledning i hur verktygen kan användas i studierna och i framtida arbete inom sina ämnen. Mot den bakgrunden blir tillit avgörande, menade hon, liksom att synliggöra utbildningens demokratiska principer.

Klara Bolander Laksov, Stockholms universitet, Johan Wickström, Uppsala universitet, Iann Lundegård, Stockholms universitet, och Maria Wolrath Söderberg, Södertörns högskola. Foto: Ceul
Panelsamtal om utbildning för hållbarhet och demokrati
Konferensen avslutades med ett panelsamtal där Iann Lundegård, docent i didaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik, Johan Wickström, docent i didaktik vid Uppsala universitet, och Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola, diskuterade utbildning för hållbarhet och demokrati.
– Vi står inför ett hot mot demokratin i världen och behöver lyfta fram universiteten som en motståndsarena och diskutera vad vi gör i stort, men också ta in frågorna i våra praktiker: vilka delar av utbildningen fungerar redan som en demokratidimension? Finns det något i undervisningen som inte skulle vara möjligt i ett auktoritärt samhälle? I USA har universiteten snabbt anpassat sig, påpekade Johan Wickström.
Iann Lundegård lyfte fram att demokrati bör förstås som en process i utbildningen där studenter aktivt deltar i kunskapsskapande, utvecklar kritiskt tänkande och möter olika vetenskapliga perspektiv i en dialog som präglas av öppenhet och tillit.
Maria Wolrath Söderberg varnade för rädslan att lyfta hållbarhetsfrågorna i undervisningen.
– Jag har mött många kollegor som blivit försiktiga och lyder i förväg. Vi behöver bli kaxigare och mer aktiva i det offentliga samtalet och i mötet med studenterna. Jag skickar ut dem på kritiska participatoriska uppdrag där de får respons som de inte tänkt sig, det lär de sig mycket av, sade hon.
Samtalsledare Klara Bolander Laksov, professor i högskolepedagogik och föreståndare för CeUL, avslutade med en uppmaning till lärare att ta pedagogiskt ledarskap genom att lyfta viktiga frågor i samtal med kollegor och studenter. På så sätt kan en gemensam riktning växa fram, där man lär av och tillsammans med varandra. Hon påminde också om att CeUL erbjuder kurser för den som vill utveckla sitt pedagogiska ledarskap.
Läs mer om kompetensutveckling vid CeUL.
Stödmaterial: Hållbar undervisning i praktiken – Guide för universitetslärare