Nu kommer första AI-föreläsaren

– Hittills har diskussionen om AI handlat mycket om fusk och examinationsformer, säger Fredrik Blix vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV). Men vi får inte fastna där, självklart kan vi använda AI-verktyg för att förbättra själva undervisningen också.

Realistisk avatar som föreläser

Jonas Collin, mediepedagog och producent vid DSV och Centrum för universitetslärarutbildning (Ceul), har spelat in Fredrik i institutionens videostudio, från olika vinklar, med olika ansiktsuttryck och när han läser upp olika texter. Sedan har en leverantör skapat en realistisk avatar som ser precis ut som Fredrik och som naturtroget kan läsa upp olika texter man ger den. Så långt är det inte så stor skillnad mot en traditionellt inspelad föreläsning.

– Bara nu i första steget finns möjligheten att till exempel be mig prata ett annat språk. Om en student har ett annat modersmål är det lätt att be mig skifta till det. Min avatar talar nästan alla språk, säger Fredrik Blix.

Men det är de framtida möjligheterna som lockar mer. När avataren inte bara läser ett manus, utan kan tränas på texter och själv ge svar, likt hur vi idag chattar med ChatGPT och liknande verktyg.

– Då kan studenten be mig förklara ett speciellt snårigt avsnitt lite bättre, eller säga ”det här kapitlet behöver jag bara en 20 minuters snabbgenomgång av, men till nästa kapitel vill jag ha en två timmars föreläsning med många detaljer.”

– Jag själv kommer också att slippa förse avataren med konkreta manus, och kan be den att, mer övergripande, till exempel ta fram en serie föreläsningar baserat på en bok eller några artiklar.

Se en kort film om arbetet med att ta fram avataren.

Utnyttjar tekniken på flera sätt

Avatar-Fredrik har hittills inte använts skarpt i undervisning, men Fredrik förbereder sig för att testa den på studenter. Redan idag använder han liknande moment som komplement till traditionell text.

– Google har en tjänst som producerar en utmärkt podd, som ett samtal mellan två människor, utifrån en text, till exempel en forskningsartikel. Sådana poddar ger jag studenterna som komplement till artiklar de ska läsa, så får de välja format själva. Det är väldigt populärt, många gillar att lyssna på podden i kollektivtrafiken eller i bilen.

Han ser framför sig att studenter inom en snar framtid kommer att kunna välja att tillgodogöra sig både litteratur och föreläsningar i valfritt format och valfri längd. Vill du ha en serie 30 minuters-föreläsningar, kompletterat med två fördjupande poddar och dessutom extra tydliga läshänvisningar till viktiga kapitel i boken? Inga problem. En annan student vill kanske ha längre föreläsningar, på ett annat språk, en tredje föredrar att läsa boken på traditionellt sätt. Allt levererat med lärarens röst och bild.

– Dessutom, förutom formatet, får vi självklart vinsten att studenter kan ställa hur många frågor de vill om vad de vill utan att störa föreläsningen för andra. Avataren har inget emot att förklara och förklara igen, och studenten behöver inte dra sig för att fråga om den inte förstår. Det finns oerhörda pedagogiska vinster att göra här. Undervisning kan bli så mycket bättre om vi har förstånd att nyttja den nya tekniken på rätt sätt.

Finns det inga faror med avatarer som undervisar?

– Självklart kan de utnyttjas felaktigt. En lärare som vill smita från jobbet kan lägga för mycket ansvar på maskinen. Den ska komplettera din insats, inte ersätta den. Men rätt använd kan du undervisa fler studenter med högre kvalitet, för samma arbetsinsats.

Han tar ett enkelt exempel från samma dag intervjun görs, då han tillbringat morgonen med att konstruera en tenta. Fredrik matade in all kurslitteratur och de senaste tre årens tentor i ett AI-verktyg och bad om 50 tentafrågor, som inte skulle upprepa frågor institutionen redan använt.

– De som kom ut var lite väl lätta. Precis som i dialog med ChatGPT, eller liknande verktyg, får man fråga om och om igen tills det blir rätt. Jag hade kanske tio motfrågor och justeringar innan jag blev nöjd. Hela processen tog 90 minuter. Det hade tagit minst fem gånger så lång tid att skapa den här tentan manuellt, på det sätt vi jobbade tidigare, och det hade inte blivit bättre.

Hur tycker du vi närmat oss frågan om AI-verktyg än så länge på SU?

– Universitetet är till sin natur en ganska trög organisation, och det är nog inget fel med det. Men alltför många har fastnat i frågan om rättssäkra examinationer, vi behöver gå vidare. AI i undervisningen är nästa stora fråga, det finns oerhörda möjligheter här.

– Efter det kommer frågan om hur vi måste justera våra utbildningars mål och innehåll för ett samhälle och en arbetsmarknad där AI-verktyg är en självklar del. Där upplever jag att vi inte ens har börjat. Vill vi fortsätta vara relevanta som utbildningsanordnare är det ett arbete som måste göras, säger Fredrik Blix.