Gemensamma krafter bakom innovativt masterprogram

– Jag började skissa på den här idén under en tågresa mellan Bryssel och Hamburg 2021, sedan var vi en grupp inom universitetsalliansens Civis som fortsatte att brainstorma vid olika workshops, säger Alasdair Skelton, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper och en av drivkrafterna bakom Master’s Programme in Transdisciplinary Studies of Climate, Environment and Energy.

– Vi står inför en klimatkris som innebär stora utmaningar för samhället – till exempel att vårda miljön samtidigt som samhällets energibehov tillgodoses. Lösningar är tvärvetenskapliga och då behöver vi utbildningar som är tvärvetenskapliga där studenterna lär sig att tala varandras akademiska språk. Det finns gott om specialister inom olika områden, men för att till exempel lösa frågor kring koldioxidlagring i berggrunden kan en geolog behöva förstå en ekonom och tvärtom. Med en sådan här utbildning bygger vi broar mellan disciplinerna och genom att utbildningen sker vid olika lärosäten i Europa så stärker vi det internationella samarbetet. Frågor om klimat, miljö och energi behöver också lösas globalt, det räcker inte att tänka nationellt, säger Alasdair Skelton.

– Dessutom är utbildningen transdisciplinär, vilket innebär att vi tar med aktörer utanför akademin, lägger han till.

Första terminen i Stockholm

Det nya masterprogrammet har tagits fram i samarbete mellan de elva Civisuniversiteten i Europa och även lärare vid två afrikanska partneruniversitet har medverkat i processen. Stockholms universitet är koordinerande lärosäte för utbildningen och upplägget är att studenterna läser den första terminen på plats vid Stockholms universitet.

– Under den första terminen sätter vi grunden och undersöker klimat-, miljö- och energiutmaningarna utifrån naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv. Syftet är bland annat att studenterna ska mötas över sina ämnesområden och dela med sig av sin kunskap från sina respektive fält, säger Alasdair Skelton.

Under termin två och tre väljer sedan studenterna en ämnesfördjupning utifrån nio olika spår, och de kurserna sker på två andra lärosäten i Europa. Det kan till exempel vara en fördjupning inom miljöhumaniora och juridik, som erbjuds vid universiteten i Salzburg och Bukarest, eller en fördjupning inom miljörisker där kurserna hålls i Lausanne och Rom. Den sista terminen, termin fyra, gör studenterna sitt examensarbete vid valfritt universiteten inom den ämnesfördjupning som de har valt.

Hoppas bidra med lösningar

Cecilia Lundholm, professor i pedagogik med inriktning mot undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen vid Institutionen för ämnesdidaktik, har bidragit med hur samhällsvetenskap och juridik kan inkluderas i det nya masterprogrammet.

– Det här är ämnen som sysslar med lösningar och därför är det viktigt att få med dem i ett sådant här program. Jag har utgått från vilken kunskap jag tror att studenterna behöver ha med sig när de sedan ska jobba med frågor om klimat, miljö och energi i olika företag, organisationer eller på myndigheter, säger hon.

Ett block under första terminen kommer därför att innehålla sådant som staters och icke-statliga organisationers roll i klimatarbetet, miljölagstiftning och samspelet mellan klimat och ekonomi.

Ett pionjärarbete

Arbetet med det nya masterprogrammet har varit lite av ett pionjärarbete, och väldigt roligt att utforma tillsammans, berättar Cecilia Lundholm.

– Att göra något på tvärs över fakultetsgränser och landsgränser innebär förstås en utmaning. Vid universiteten inom Civis finns det olika strukturer och traditioner, jag har försökt tänka utifrån studenternas perspektiv så att det ska bli så bra som möjligt för dem.

Att studenterna kommer till programmet med en kandidat i olika ämnen ställer också krav på de undervisande lärarna, och de didaktiska utmaningarna är något som arbetsgruppen har diskuterat tillsammans.

– Vissa studenter har inte läst naturvetenskap alls, andra har inga förkunskaper i statsvetenskap och ekonomi, vilket verkligen tvingar oss att fundera över undervisningens utformning. Det ska bli intressant att se om vi hamnar på rätt nivå, säger Cecilia Lundholm.

Utmaning att jämka samman regelverk

Joakim Edsjö, professor vid Fysikum och sektionsdekan för matematisk-fysiska sektionen vid Naturvetenskapliga fakulteten, har varit huvudansvarig för att etablera programmet. Han har lett arbetet både vid Stockholms universitet och i den interimsstyrelse som skapats bland de ingående Civis-lärosätena.

– Det är ett udda uppdrag och lite som att vara ”spindeln-i-nätet” för att försöka se till att allt faller på plats, säger han.

Den största utmaningen har varit att jämka samman de olika regelverk som finns inom Civis och reglerna för Erasmus Mundus gemensamma masterprogram.

– Vi har även haft problem med att vår svenska lagstiftning inte är helt synkroniserad med kraven från EU. Internt på Stockholms universitet har det också behövts en kraftsamling både från akademi och förvaltning på ett nytt sätt.

För att lösa utmaningarna har gruppen bland annat utgått från det förberedande arbete som gjorts inom Civis olika enheter, till exempel vid Education Unit, där man tidigare identifierat likheter och olikheter och tagit fram förslag på avtalsutkast som har kunnat användas som bas. I programmets interimsstyrelse som skapats bland de ingående Civis-lärosätena har det också funnits både akademiker och administrativ personal från alla lärosäten, vilket har varit en viktig pusselbit för att se till att de administrativa och akademiska frågorna går hand i hand.

– Internt på Stockholms universitet har min roll mycket handlat om att se till att rätt personer pratar med varandra och att de får resurser och tid att lägga på arbetet.

Användbara lärdomar

Joakim Edsjö tror att mycket av arbetet som har lagts ner och de lärdomar som har dragits kommer att vara användbara för kommande gemensamma program.

– Ett tips till andra som funderar på gemensamma program med andra lärosäten internationellt är att inte underskatta de administrativa frågorna som behöver lösas, de hänger ofta ihop med de akademiska frågorna. Att samarbeta med lärosäten där vi redan har upparbetade samarbeten, som Civis eller Stockholm trio, underlättar också. Man bör förstås också tycka att det är roligt med samarbeten och att ta sig an de utmaningar som samarbete innebär, säger Joakim Edsjö.

Anna Sobek, professor och prefekt vid Institutionen för miljövetenskap, har lett arbetet framåt tillsammans med Joakim Edsjö och är glad över att se resultatet av det intensiva arbetet:

– I och med de stora utmaningar vi står inför idag, med klimatförändringar som ett mycket konkret exempel, behöver samhället utbilda människor som kan bidra till att hitta hållbara vägar framåt. Det här masterprogrammet är vårt bidrag till detta.

Anna Sobek är också övertygad om att programmet dessutom är bra för Stockholms universitet.

– Vi är med och bidrar till samhället på ett mycket konkret vis – tillsammans med våra partners inom Civis, men också för att arbetet med programmet har krävt att vi har hittat nya sätt att samarbeta inom universitetet, mellan discipliner, och inte minst mellan akademi och förvaltning. Jag hoppas att de upptrampade stigarna kan leda till fortsatt gott samarbete inom vårt universitet.

Alasdair Skelton säger att han är imponerad över hur Stockholms universitet har rott projektet i land, med alla olika rutiner och traditioner som finns vid de elva universiteten.

– Stockholms universitet är bra på att söka efter konsensus, och att bryta ner besluten i olika delar, ta ett beslut i taget. Det har varit en framgångsrik väg för att få alla inom Civis att gå med i det här, säger han.

Mer information

Tipsa gärna studenter med en kandidatexamen att söka till programmet:
Master’s Programme in Transdisciplinary Studies of Climate, Environment and Energy

Civis – European Civic University Alliance

Se avsnittet i Panorama från 19 mars 2024 om att utbilda tillsammans med andra