Jane Reichel: Tillit eller misstro – hur bemöta förväntningar på akademin?
Ledningen har ordet: Att det går trender i forskning och utbildning är knappast något nytt. Saken ställer sig annorlunda när politiken och den samhälleliga debatten signalerar att forskningsresultat inte är tillförlitliga och att innehållet i undervisningen inte är relevant.

Jane Reichel, dekan Juridiska fakulteten. Foto: Rickard Kilström
Under året har den akademiska världen diskuterats och debatterats på ett ovanligt intensivt sätt, både i Sverige och i övriga världen. Akademins roll och betydelse för samhället lyfts upp som en avgörande tillgång, en förutsättning för vår konkurrenskraft, samhällsutveckling och välfärd. I andra sammanhang avfärdas forskningsresultat som hinder för genomförandet av nödvändiga åtgärder, eller som överdrivet alarmistiska för att motivera att sakernas tillstånd inte behöver ändras. Högre utbildning anses allmänt som nödvändig för att säkra samhällets kompetensförsörjning, men tilltron till att akademin själva kan avgöra vilken kunskap som är relevant skiftar.
Denna blandning av tillit och misstro påverkar oss som arbetar inom akademin, direkt eller indirekt. Att det går trender i forskning och utbildning är knappast något nytt. Saken ställer sig annorlunda när politiken och den samhälleliga debatten signalerar att forskningsresultat inte är tillförlitliga och att innehållet i undervisningen inte är relevant. Hur ska vi som lärare och forskare förhålla oss till en sådan debatt?
Att hålla en öppen diskussion över vetenskapsfälten kan vara ett sätt. Det Humanvetenskapliga seminariet är tänkt att fungera som en sådan plattform för meningsutbyte mellan lärare och forskare inom det humanvetenskapliga området. Det första seminariet hölls den 11 september på temat Aktivistisk forskning? Engagemang, objektivitet och vetenskaplighet, då frågor om politikens förhållande till forskning diskuterades och olika forskningstraditioners syn på subjektivitet och objektivitet jämfördes. Nästa seminarium är planerat till den 4 december, då med temat politisering av undervisning. Frågor som kan komma upp är utbildningsuppdraget i ett hårdnande samhällsklimat och politikens synpunkter på universitetsutbildningars innehåll.
Förhoppningen är att diskussionerna ska ge stöd, inspiration och aha-upplevelser till oss som lärare och forskare i vår akademiska gärning, och kanske också få oss att vidga perspektiven. En styrka med att verka vid ett brett universitet är att vi är många som tänker på liknande saker, men från olika vetenskapliga och pedagogiska traditioner och i förhållande till olika studentgrupper och samhälleliga mottagare. Avsikten är att fortsätta under våren, med ytterligare frågor som berör oss i akademiens vardag.
Texten är skriven av Jane Reichel, dekan för Juridiska fakulteten, under vinjetten ”Ledningen har ordet” där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.