Regler för uppdragsutbildning

Ansvarig enhet: Ledningssekretariatet

Kontaktperson: Uf Nyman

Inledning

Detta dokument redogör för regler för uppdragsutbildning vid Stockholms universitet och utgör de riktlinjer som varje lärosäte ska fastställa för sin uppdragsutbildning enligt gällande föreskrifter. Reglerna är utformade i enlighet med de nationella bestämmelser om uppdragsutbildning som återfinns i förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor och i Universitets- och högskolerådets (UHR) föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (UHRFS 2013:11) samt de ställningstaganden som gjorts av Universitetskanslersämbetet i rollen som tillsynsmyndighet.

De nationella regler som finns i ovan nämnda förordning och föreskrifter hänvisas till i det följande som uppdragsutbildningsförordningen respektive UHR-föreskrifterna. Övriga regler i detta dokument är lokala och är de som rektor fattar beslut om.

Syftet med dokumentet är att säkerställa en korrekt hantering av uppdragsutbildningar och att fungera som stöd till de institutioner som ger sådana utbildningar.

Med institution avses i dokumentet även centrumbildningar och institut på motsvarande nivå inom universitetet; likaså avser prefekt även motsvarande chef. Reglerna gäller vid all uppdragsutbildning och i hela organisationen.

Vid Stockholms universitet ansvarar respektive områdesnämnd för utbildningen inom sin(a) fakultet(er), om inte annat är föreskrivet. Se vidare i Besluts- och delegationsordning för Stockholms universitet.

Syfte med uppdragsutbildning

Enligt högskolelagen (1992:1434) så är ett av högskolornas uppdrag att i sin verksamhet främja livslångt lärande. Även från arbetsmarknadens sida är det tydligt att högskolorna förutsätts vara en del i detta. Stockholms universitet ser det som en naturlig del av sin verksamhet att vid sidan om grundläggande utbildning bedriva utbildning främst avsedd som kompetensutveckling eller vidareutbildning.

Universitetets ordinarie utbildningsutbud- och former är till sin karaktär sådana att de inte alltid lämpar sig för den kompetensutveckling och vidareutbildning som med kortare framförhållning efterfrågas. Uppdragsutbildning kan erbjuda en större flexibilitet vad gäller innehåll och form, och skräddarsys efter uppdragsgivares behov, och kan som sådan fungera som ett värdefullt komplement till universitetets ordinarie utbildning. Stockholms universitets uppfattning är att uppdragsutbildning därför kan sägas ligga i gränslandet mellan lärosätenas reguljära utbildning och samverkansuppgiften.

Uppdragsutbildning vid Stockholms universitet vänder sig till statliga och kommunala myndigheter, regioner, företag och organisationer. Universitetet ska verka för långsiktiga relationer med uppdragsgivare och eventuella beställare av uppdragsutbildning. I dialog med uppdragsgivaren ska universitetet utforma kurser utifrån beställarens specifika behov.

Uppdragsutbildning ska kännetecknas av lika hög kvalitet som utmärker den reguljära utbildningen och ska ses som ett komplement till denna.

Definitioner och utgångspunkter

Enligt 2 § uppdragsutbildningsförordningen menas med uppdragsutbildning sådan utbildning som anordnas mot avgift från juridisk person för den deltagare som uppdragsgivaren utser.

Att uppdragsgivaren är en juridisk person innebär att uppdragsgivaren måste vara en organisation, t.ex. ett företag, en förening eller en myndighet (statlig, kommunal eller regional). En fysisk person får under inga omständigheter själv betala sin utbildning. Enskilda näringsidkare (enskilda firmor) får inte heller köpa uppdragsutbildning.

Av 3 § uppdragsutbildningsförordningen framgår att uppdragsutbildning bara får bedrivas om den knyter an till sådan högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå som universitetet har examensrätt för.

Av 3 § uppdragsutbildningsförordningen framgår vidare vad för slags utbildning uppdragsutbildning ska vara:

• Om uppdragsgivaren är svenska staten, en svensk kommunal myndighet, en svensk region eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom EES-området gäller att uppdraget ska avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller biståndspolitiska skäl. Uppdraget får avse personalutbildning av personer som inte är anställda hos uppdragsgivaren, om utbildningen enligt beslut av regeringen ska ges på uppdrag av svenska staten för en bestämd kategori av personer.
• Om uppdragsgivaren inte är en offentlig uppdragsgivare ska uppdraget avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren eller avse utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl.
• Om uppdragsgivaren är en offentlig uppdragsgivare utanför EES-området behöver utbildningen inte avse personalutbildning eller vara utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller biståndspolitiska skäl.

I praktiken kan det handla om befintliga utbildningar, men även utbildningar som skapas på uppdrag av beställare och inte direkt motsvaras av någon befintlig utbildning.

Text

Ansvar och genomförande

Ansvar

Enligt 4 § uppdragsutbildningsförordningen får uppdragsutbildning inte bedrivas på ett sådant sätt eller i en sådan omfattning att den får en negativ inverkan på den anslagsfinansierade högskoleutbildningen på grundnivå eller avancerad nivå som universitetet ska bedriva.

Enligt 2 § UHR-föreskrifterna är samundervisning av deltagare i uppdragsutbildning och av studenter i den ordinarie utbildningen tillåtet, under förutsättning att den ordinarie utbildningen inte påverkas negativt.

Ansvaret för uppdragsutbildning vid Stockholms universitet åvilar institutionen, och institutionen ansvarar således för innehåll, pedagogiskt upplägg och genomförande av utbildningen samt för att uppdragsutbildningen följs upp ekonomiskt. Vidare ansvarar institutionen för kvalitetssäkringen av uppdragsutbildningen.

All poänggivande uppdragsutbildning som ges vid universitetet ska bedrivas i institutionens egen regi, och det är därmed inte tillåtet att genom avtal låta en utomstående utbildningsorganisation bedriva uppdragsutbildning i nära samarbete med institutionen. Uppdragsutbildning kan bedrivas i samverkan mellan institutioner.
Universitetet ska i huvudsak stå för relevant kompetens i de ämnesområden som krävs för att ge uppdragsutbildningen.

Universitetet kan i vissa fall genom avtal med annan myndighet eller organisation knyta till sig kompletterande kompetens. Sådana avtal och överenskommelser ska tecknas mellan Stockholms universitet och den part som tillhandahåller kompetensen, utan att involvera beställaren av uppdragsutbildningen.

Kurs- och utbildningsplaner

Av 4 § i UHR-föreskrifterna framgår att kursplan och i förekommande fall utbildningsplan alltid ska finnas och att examinator ska utses, när det är fråga om poänggivande kurser.

På Stockholms universitet ska fastställande av kursplan och utbildningsplan samt utseende av examinator ske enligt de föreskrifter och lokala regler som gäller för reguljär högskoleutbildning. Kursplan och utbildningsplan bör även fogas som bilaga till avtal om uppdragsutbildning.

I kursplanen ska tydligt framgå att det är fråga om uppdragsutbildning, och vidare ska kursbenämningen innehålla information om att det är uppdragsutbildning. Kurserna ska märkas med särskild finansieringsform i utbildningsdatabasen för att inte generera ersättning i form av helårsstudenter och helårsprestationer.

Bisysslor

På Stockholms universitet ska de anställda som medverkar i universitetets uppdragsutbildning göra detta inom ramen för sin anställning. En lärare bör inte uteslutande arbeta med uppdragsutbildning.

Utbildningsverksamhet som lärare utför för annan huvudman är att betrakta som bisyssla, och då ska regler för bisysslor tillämpas.

Full kostnadstäckning

Enligt 5 § uppdragsutbildningsförordningen ska man vid uppdragsutbildning tillämpa avgiftsförordningen (1992:191), och lärosätena ska bestämma avgifternas storlek så att full kostnadstäckning uppnås.

Enligt modellen för full kostnadsredovisning ska samtliga kostnader för utbildningen tas upp, såsom lön och arvode för kursledaren och administrativ personal, förtäring, resekostnader, teknikstöd, marknadsföring, kursmaterial, förbrukningsvaror, lokalkostnader och påslag för indirekta kostnader.

Full kostnadstäckning innebär å ena sidan att anslagsmedel inte får användas för att finansiera uppdragsutbildning men å andra sidan även att eventuellt överskott från uppdragsutbildning inte får användas till anslagsfinansierad verksamhet.

Vid Stockholms universitet ansvarar institutionerna för att intäkterna av uppdragsutbildning täcker kostnaderna. Full kostnadstäckning för uppdragsutbildning kan beräknas i enlighet med universitetets centralt utarbetade projektbudgetmall.

Avtal

Enligt 1 § UHR-föreskrifterna ska skriftliga avtal tecknas för all uppdragsutbildning.

Vid Stockholms universitet fattas beslut om uppdragsutbildning av prefekt. Undantag gäller för avtal överstigande 500 000 kronor som efter prefektens undertecknande ska godkännas av rektor.

Avtalen bör vara så uttömmande och tydliga som möjligt. I avtalet ska det bland annat framgå vem som är uppdragsgivare och beställare samt vilken institution som är ansvarig för utbildningen. Ett avtal ska därutöver innehålla de punkter som behövs för utbildningens genomförande i enlighet med gällande föreskrifter och riktlinjer.

Innan ett avtal ingås med en uppdragsgivare ska institutionen försäkra sig om att avgiften för utbildningen inte kommer att betalas av en fysisk person.

Uppdragsgivaren och den som betalar för utbildningen behöver inte nödvändigtvis vara densamma. Det är möjligt att teckna avtal med och planera en utbildning med t.ex. en branschorganisation som betalar för en utbildning, samtidigt som det är de enskilda medlemsföretagen som utser deltagare. Separata avtal ska tecknas med dessa uppdragsgivare i relevanta delar (t.ex. vilka förkunskaper deltagarna bör ha) och i avtalet anges att den för uppdraget utgående ersättningen enligt särskilt avtal erläggs av annan juridisk person.

Avtal kan även tecknas med flera uppdragsgivare för samma utbildning.

Stockholms universitet ska i avtalet med uppdragsgivaren förbehålla sig rätten att utse examinator när det gäller poänggivande kurser.

Underrättelse

Enligt 4 § uppdragsutbildningsförordningens ska Universitetskanslersämbetet skriftligen underrättas när ett lärosäte anordnar en uppdragsutbildning som omfattar studier motsvarande mer än 60 högskolepoäng.

Enligt 3 § UHR-föreskrifterna ska detta ske när det skriftliga avtalet är undertecknat av parterna, och att en kopia av avtalet ska bifogas underrättelsen.

Vid Stockholms universitet ansvarar institutionen för att så sker.

Examensbevis och kursbevis

Enligt 6 § uppdragsutbildningsförordningen får de som deltar i uppdragsutbildning ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning, och att detta gäller även om deltagarna saknar behörighet för tillträde till högskoleutbildning. Om kursbevis utfärdas ska det framgå att kursen är genomförd som uppdragsutbildning.

Med samma kvalitetskrav menas enligt 4 § UHR-föreskrifterna att universitetet har kursplaner och utbildningsplaner samt utser examinator på samma sätt som i högskoleutbildningen på dessa nivåer.

Deltagare

Enligt 1 kap. 4 § högskoleförordningen (1993:100) avses med begreppet student den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning. Deltagare i uppdragsutbildning är i formell mening därför inte studenter vid högskolan och bestämmelser i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen är därför inte direkt tillämpbara på utbildningen om det inte är särskilt föreskrivet. Detta innebär bland annat att deltagaren inte omfattas av reglerna gällande disciplinära åtgärder, den obligatoriska personskadeförsäkringen eller rätten till e-postkonto vid universitetet.

Vid Stockholms universitet ska uppgifter om deltagare som godkänts på poänggivande uppdragsutbildning vid någon institution dokumenteras i studiedokumentationssystemet Ladok enligt anvisningar som utfärdas av Studentavdelningen i särskild ordning.

För icke poänggivande uppdragsutbildning ska institutionen upprätta och arkivera en deltagarförteckning.

Tillgodoräknande av uppdragsutbildning

Den som genomgått och godkänts vid en uppdragsutbildning som uppfyller kvalitetskraven för examensbevis och kursbevis har enligt 7 § uppdragsutbildningsförordningens rätt att tillgodoräkna sig uppdragsutbildningen som grundläggande högskoleutbildning.

För att ansöka om att få utbildningen tillgodoräknad vid Stockholms universitet behöver deltagaren i enlighet med 6 kap 6-8 §§ högskoleförordningen dock vara student, det vill säga antagen till och bedriva högskoleutbildning vid universitetet.

Antagning till reguljär högskoleutbildning

Även den som läst en poänggivande uppdragsutbildning måste vid ansökan om antagning till reguljära studier vid Stockholms universitet uppfylla kraven för både grundläggande och särskild behörighet enligt de ordinarie regler som gäller för tillträde till grundläggande högskoleutbildning.

Genomgången uppdragsutbildning kan dock användas som likvärdig annan utbildning för att styrka såväl grundläggande som särskild behörighet.

Marknadsföring

Universitetets logotyp får användas för uppdragsutbildning. Användande av Stockholms universitets logotyp ska ske i enlighet med universitetets regler för visuell identitet, vilket specificeras i universitetets manual för visuell identitet. I de fall där uppdragsutbildning arrangeras i samarbete med andra universitet och högskolor i Sverige ska det tydligt framgå vilka delar Stockholms universitet ansvarar för.

Styrdokumentet i pdf-format

Regler för uppdragsutbildning Pdf, 147.5 kB.